Tillbaka HEM

Antikapitalisternas kapital - investera i en bättre framtid. Här är förutsättningarna.

17 juni 2020, rev. 1 juli 2020

Göra skillnad genom att spara antikapitalistiskt? Om alla går samman. Finns det objekt? Hur skulle det gå till? Utan att förlora på det - bara vinna - tillsammans! Förskjuta tungdpunkten i ekonomin. Satsa smart - utan att varken sprida falska förespeglingar eller tro på att lite pengar kan reformera ekonomin i grunden. Helst utan att starta och driva. Finansiera antikapitalistiskt med privata penningplaceringar - som ett maktmedel.

Medvetna om behovet av en bättre värld gör många människor stora privata insatser - frivilligt och altruistiskt. Många har dessutom goda inkomster. Eftersom omåttlig konsumtion inte av alla betraktas som meningen med livet samlas en hel del kapital på kontona. Både privat och samhälleligt utstår därför en fråga – vad göra med sparpengarna? Man kan fråga: var gör pengarna bäst nytta? Enskilt kan ingen göra skillnad på ett större plan på det sättet, men det kan iochförsig vara gott nog. Men bättre om många går samman. Vad kan mångas samlade pengar åstadkomma? Många bäckar små... det kan bli en hel del; hur mycket räcker det till?

Sparade pengar användas ju ändå - av nån annan. Precis som det är med hushållets abonnemang av olika slag som i de allra flesta fall också har en ohållbar karaktär. Men vad göra med till exempel abonnemanget på elen, gasen och teveprogrammen? Risken är uppebar att betalningen för de löpande räkningarna eller sparpengarna går till något som inte är bra. En aningen bättre kan det vara med att välja en grön eller hållbar fond. Men riktigt bra vore en antikapitalistisk sparform.

Erik Olin Wright gjorde ett försök att reda ut begreppen och ge oss vägledning i dessa frågor - åtminstone kunde man vänta sig det utifrån titeln på boken How to Be an Anti-Capitalist in the 21st Century . Men det blev inte riktigt så.

Boken redovisar en till synes nykter syn på kapitalismen idag och möjligheterna att göra något åt den - åtminstone dess avarter. Det går att till viss utsträckning undergräva det ekonomiska systemet genom att motverkar det och försöka undvika det, men det behövs koncentrerad politik för att tämja och bryta mer den. Han betecknar stiftelseformen och vissa alternativa sammanslutningar som motståndsfickor eller till och med ickekaptalistiska öar. Genom att bygga ut kooperativ och solidariska verksamheter menar han att kapitalismen kan försvagas. Denna sociala ickekapitalistiska organisering kan spridas genom rätt användning av ny teknik och småskalighet. Han tror också att detta kan motverka privatiseringar.

Den mening om antikapitalism som är grunden för diskussionen här ska inte förväxlas med ett annat amerikanskt präglat resonemang, bl.a. i tidskriften Jacobin, om att stora monopolkoncerner på något sätt liknar och ev. förespeglar nån slags socialism. Walmart och Amazon är helt riktigt stora planekonomiska kolosser, men är samtidigt ledande och pådrivande i den kapitalistiska ekonomiska ordningen.

Mycket av Olin Wrights framställning får nog betraktas som specifikt amerikanskt. Tyvärr finns tendens till att, säkert omedvetet, ta ett slags storamerikanskt perspektiv, sånt som bara vi utanför kan se. Där finns bl.a. en typisk individualism som främst visar sig i att betrakta sina pengar som en strängt privat sak. Därför finns inte mycket om att kollektiv satsning av sparmedel i hans bok, något som just är ämnet här och nu. Olin Wright snuddar vid dessa frågor genom den mångordiga diskusionen om vilka som skulle kunna stå för den antikapitalistiska utvecklingen.

Som sagt, trots ett visst löftesrikt uppslag, verkar inte Olin Wright lotsa oss fram till en bra linje om våra möjliga privata men kollektiva ageranden på den pekuniära arenan. Gott nog att han går igenom och ger hopp om antikapitalismen, men om det finns något där att satsa sina sekiner på är inte den författerens ambition.

Det finns åtskilliga radikala medelklassare som tjänar bra och som har ett inte oansenligt sparkapital. Bara i Sverige kan detta sammantaget vara ganska stort. Självklart är och förblir detta med vad man gör med sina egna pengar en privatsak. Nej, vad diskussionen här handlar om är vad kan man göra om man vill göra något speciellt och samordnat med sparmedlen. Om man har upptäckt problemet och eventuellt anar en möjlighet.

Det finns förstås en eller flera skalor i detta sammanhang, om investeringar, fonder och ekonomisk utveckling: allt mellan extrem profithunger till en människovänliga världsutveckling; alltså från investering för maximal profit, över enbart snöd vinning till altruistiska motiv. Allt från riskkapitalistisk hedgefond till hållbart grönt. Bortom det finns ett möjligt antikapitalistiskt motiv, något som bara eventuellt är realiserbartm till en viss del i denna värld. Det är det som är frågan.

Mindre bra - problemet

Sparare är nästan tvingade att - motvilligt och ovetande - stödja verksamheter som man ogillar. Detta drabbar inte bara antikapitalister. Det är svårt för alla och envar att veta var vända sig och vad som går att göra bättre. Om det inte är meningen att göra någon slags kortsiktig uppoffring måste ju satsningen vara av någorlunda beständigt värde. Det är klart att man kan mer eller mindre kasta bort pengarna, satsa på något som inte kommer bära sig i ekonomiska termer, men det handlar det inte om här.

Mindre bra - lite bättre - ännu bättre - bäst? Investera i en bättre värld?

De traditionella fonderna och bankerna har hand om det mesta av spararnas pengar. Det rör sig om tusentals miljarder (mdr) kr bara i Sverige. Det mesta av finanserna rör sig på marknaden mellan företag och banker. En liten rännil sker via offentliga finanssystem, som pensions- och regeringars skattebuffertar. Naturligtvis används dessa stora pengar att stötta det traditionella näringslivet enligt gängse investeringsmetoder. Detta görs av mäklare som alla har gått i samma skola och därför ser på sitt jobb på samma sätt. De bedömer med samma måttstock: tillväxt, aktiekursutveckling och risk. Många entusiastiska ekonomer är engagerade i denna bransch och ännu fler vanliga människor gör vad de kan för att följa utvecklingen och flytta sina surt förvärvade sekiner.

Alltså, den dominerande delen av fonderna verkar på en spretig och stor fondmarknad. De mesta av spararnas medel hamnar där. De tas omhand av tränade mäklare för att tillvarata de etablerade intressena.

Riskkapital - global - hållbar - vad är skillnaden?

Pensionsspararnas pengar hamnar i en av de sju AP-fonderna. Dessa har ca. 1800 mdr kr som fördelas på innehav av aktier i traditionella bolag. I övrigt handhar AP-fonderna statens buffertmedel.

Det är förstås självklart ett sätt att stärka kapitalismen och även imperialismen att lämna sparpengarna till dessa traditionella institut. De som står närmast att håva in sekinerna i sitt garn kan också vara bland de mest tveksamma i vårt avseende. Naturligtvis gäller detta framförallt US- och UK-märkta finansiella institut, banker och företag av olika slag. Men tyvärr slutar det inte där eftersom dessa har en vinning även från transaktioner som sker i andra valutor. Valutaväxling utförs till övervägande delen med US-dollar inblandat och därmed någon US-bank, även trots att inte USA varken är import eller exportland eller bas för inblandade företag eller institutioner. Och att försöka undvika detta och handla eller placera i någon annan valuta innebär en direkt risk att förlora i värde för de som utför affärerna. Därför behåller US-dollarn sitt grepp om finansmarknad och handeln.

Kanske lite bättre

Hållbart sparande är ganska utbrett. Det finns en tendens till ökning. Enligt Naturskyddsföreningen sparar 25% svenskar till sin pension i något som betecknas som hållbar fond. Det anser de vara till fördel för miljön. SNF:s tips är att välja bland gröna fonder i Pensionsmyndighetens lista och välja en bank som är listad i Fair Finance Guide. Andra tips är att satsa på miljöprojekt eller låna till privat miljökonsumtion som bil och solpaneler. I utredningen Grönt sparande (ref 6) har inriktningen varit att stimulera enskilda privata sparare att via skatterabatter styra sina banker att göra gröna investeringar. Invändningar mot utredningens förslag handlar dels om onödigt krångel och dels att också institutionella investerare borde ha uppmaning att spara grönt. Det återstår att se om förslagen blir verkliga lagändringar. Upplägget har förstås inte någon antikapitalistisk dynamik. Snarare innebär det ett stärkande av nuvarande system.

Massiv annonskampanj för fond med bland annat aktier i fordonsindustrin, från AIFM Group, stor europeisk kapitalförvaltare. (februari 2023)

Rapporten Grönt sparande ger exempel på flera mer eller mindre gröna sparformer, fonder, banker och obligationer och eventuella gröna certifieringskrav. Det finns olika kriterier, ofta nationellt uppställda, för gröna banker. Gröna obligationer: 5 juni presenterade regeringen ett förslag till sparformen statliga gröna obligationer. Sedan tidigare finns gröna obligationer inom kommuner och företag. Riksgälden ska ha hand om de gröna obligationerna som relateras till statens gröna utgifter. Det kommer vara lån som länkas till Sveriges centrala strävanden att uppfylla miljö- och klimatmålen, enligt regeringen. Riksgälden ska komma ut med prospekt hösten 2020 om en försäljning om cirka 20 mdr kr genom bankerna. (ref 11)

Hur hållbar är en hållbar fond egentligen? Lita på fondmäklare som handlar i Amazon, Apple och Volvo - att de handlar hållbart och icke-fossilt? Det finns många olika hållbar. Det är långt ifrån antikapitalism.

Spara i bank? Finns det någon som är bättre än någon annan? Ens någon som står för vad de säger att de gör? Här gäller försök-göra-misstag-metoden. En del webbaserade tjänster finns som samlar sparares erfarenheter.

De sju AP-fonderna har statens uppgift att förvalta inkomstpensionerna. De har sen starten haft i genomsnitt en avkastning på 6,4 procent. Det kan jämföras med lönerna som gått upp med i genomsnitt 2,9 procent. Flera av fonderna ska bidra till långsiktig finansiering av pensionerna. Fyra av fonderna är ålagda att se upp när de bedömer var och hur de ska placera medlen. Från 2019 gäller att de ska verka enligt lag så:

"att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk." (ref 7)

I en uppföljning bedöms dessa AP-fonder göra vissa framsteg genom att sälja av innehav som är olämpliga och inrikta nya placeringar på mer långsiktigt hållbara objekt. De beräknas ha minskat koldioxidavtrycket första året (2019) reglerna gällde med 9 procent. Första AP-fonden har beslutat att upphöra investera i fossila tillgångar.

Första AP-fonden har ca. 370 mdr kr. Andra AP-fonden har ca. 340 mdr kr. Tredje AP-fonden har ca 400 mdr kr. Fjärde AP-fonden har 420 mdr kr. Alla dessa fyra fonder har lämnat drygt 6 mdr kr till pensionerna. Fjärde AP-fonden skriver i Årsberättelsen 2019 att de minskad koldioxidutsläppen med 11 procent. De fyra fondernas ca 1.500 mdr kr utgör buffert för allmänna pensionerna. Deras placeringar kan inte den enskilde individen påverka. Femte Ap-fonden finns inte. Sjätte AP-fonden förvaltar ca. 40 mdr kr. Alla placerar i fonder, aktier och annat som räntor och krediter. Sjunde AP-fonden förvaltar 675 mdr kr och finns inom pensionssystemets premiepensionsdel. Medlen från de 60 procent som inte gör något eget val i pensionssystemet hanteras av denna AP-fond. Enligt fondens Årsberättelse 2019 är de fem största innehaven: Apple, Microsoft, Alphabet (Google), Amazon och Alibaba.

Olika rankningsystem finns till samvetsgranna fondsparares hjälp. De finns samlade hos Pensionsmyndigheten och till exempel hos Fair Finance Guide. Det är upp till den enskilde att göra ett val med hjälp av rankning och urvalsprinciper. Det blir ett individuellt val, och inte sällan till ett påtaglig risktagande. Ofta gäller inte bankinsättningsgarantin heller.

Det officiella hållbara sparandet - hur ser det ut? Fonderna som hänvisas till av Pensionsmyndigheten är märkta enligt ett FN-system som kallas PRI - Principer för ansvarsfulla investeringar. EU-kommissionen ska komma med rekommendationer. PRI-kontrakterade fonder ska införliva sociala, miljö- och ledningsaspekter (governance) (kallat ESG). Tanken bakom är ekonomisk effektivt hållbart global finanssystem. Långsiktighet och väl fungerande marknad eftersträvas. Vad effekten blir av detta är det tyvärr lite svårt att sätta fingret på. Om det ens blir någon skillnad. Något av detta handlar det dock om: För miljö (E) nämns parametrarna: klimat, resurser, avfall, föroreningar och avskogning. Här nämns också FN:s 17 globala hållbarhetsmål. För social (S): mänskliga rättigheter, modernt slaveri, barnarbete, arbetsvillkor och avställningsvillkor. För ledning (G): korruption, ersättningstrappan, ledningsstruktur, lobbying och skattestrategi. Globalt omfattar de fonder som skrivit på ca. 100 US$ tusen mdr (trillion (US)=biljon (SE)). Vägledande för de som skriver på PRI-principerna är sex principer (ref 8):

1. tillämpa ESG vid investeringsanalyser. 2. vara aktiva ägare och tillämpa ESG. 3. se till att ESG används i investeringsobjekten. 4. sprida principerna i industrin. 5. arbeta för att utveckla principerna. 6. rapportera tillämpningen av principerna.

Ett annat rankningssystem är Green Bond Principles, GBP, som internationella kapitalmarknadsorganisationen ICMA, lancerat. Det har bl.a. använts av svenska regeringen för de nya gröna obligationerna.

Spararna ska sen välja bland de fonder de professionella mäklarna inom AP-fonderna valt ut. De har då tillämpat PRI och/eller något annat rangordningsförfarande placerat pengarna. 40 procent gör egna val i pensionssystemet, och som sagt för 60 procent gör sjunde AP-fonden valet. För den enskilda som vill välja ytterligare bland de utvalda fonderna, finns en text om respektive fond och en vidhängande rankning som två upphandlade privata företag bistått fonden med. Det uppges för var och en av de ca. 500 fonderna inom pensionssparandet om det finns en låg koldioxidrisk, och sättet detta görs på är att det bedöms vara liten värderisk om omvärlden skulle driva på med styrmedel för en klimatrelaterad omställning.

Fondsparande till pensionen är möjligen intressant för den som är i yrkeslivet och där arbetsgivaren betalar in till fonderna för en framtida pension. Det är därför mindre intressant för den som redan blivit pensionär eller som sitter på ett kapital som inte är avsett för pensionen.

Självklart görs ändå de flesta finansiella investeringarna utan att rankningsprinciperna tillämpas. Men det finns en rad fonder som lockar med ordet hållbar i namnet, eller global. Och det är inte oväntat lite blandad kompott. Det är till exempel vanligt att hållbar- och globalfonder placerar i Alphabet, Amazon och Microsoft. Ettexempen är den fond som ligger i topp i avkastning 1 juni 2020 och har global i namnet och placerar mest i Sinch, Microsoft och Samsung, ca 60 procent i USA och data kan beskriva sin verksamhet som, utan hänvisning till PRI:

Hållbarhetsaspekter beaktas i ekonomiska bolagsanalyser och investeringsbeslut, vilket får effekt men behöver inte vara avgörande för vilka bolag som väljs in i fonden. Hållbarhetsaspekter är uttryckligen en del av investeringsprocessen, analyseras kontinuerligt och påverkar fondens investeringar.

De gröna fonderna har dock ofta hänvisning mer konkret till något etablerat kriterium. De sysslar dessutom med i huvudsak ickefossil energi. T.ex. finns Svanenmärkta fonder. Men å andra sidan har t.ex. Swedbanks Svanenmärkta fond transition Sweden 7,7 procent i AB Volvo (dieseldrivna lastbilar och bussar).

Alla dessa sparformer - fonder och banker m.m. - utgör en indirekt påverkan på investeringar och verksamheter. Genom investeringar eller devesteringar ges signaler till företagen om vad spararna vill att de ska göra. Ett sätt att fullständigt påverka ett företags verksamhet är det inte. För detta krävs en direkt ägarkontroll. Det finns studier som indikerar att när någon väljer bort ohållbara företag eller aktier i en fond, gör någon annan investeringen istället. Skälen är då att en vinstchans hägrar. Det finns ännu stort och omfattande intresse i ekonomin som struntar i om det är ett grönt investeringsobjekt eller inte. Huvudsaken är risken och vinstchansen. Det betyder att ohållbar verksamhet fortsätter. Och dominerar.

AP-fonderna betraktas gå i täten, före övriga institutionella investerare när det gäller hållbara investeringar. Men alla dessa medel placeras av institutionerna enligt gängse principer. På senare tid har vissa hållbarhetsprincipen börjat få inflytande, främst hos AP-fonderna. Men hittills har dessa inte fått något större genomslag. AP-fondernas skyldighet att handla hållbart har i några fall inneburit att de undviker investeringar eller avinvesterar successivt i fossil energi, och ställt upp mål att respektera Parisavtalet från 2015 om klimatutsläppen. Investeringarnas effekter på koldioxidutsläppen anges i ett övergripande värde. Andra aspekter på hållbara investeringar tycks ännu så länge inte ha inarbetets hos AP-fonderna.

Hur göra skillnad? Hur stor?

Sammanlagt bedöms (januari 2020) tillgångarna i pensionssystemet till 10.213 mdr kr och dess skuld vara 9.454 mdr kr. Det mesta av dessa medel är ofonderat, dvs. dagens tillgångar betalar dagens utgifter. Premiepensionsdelen, de 480 fonderna som spararen har att välja mellan, omfattar ca 1.500 mdr kr. Fondsparande uppgick totalt till 5.200 mdr kr. 10% av fonderna är registrerade i Sverige, men de står för 80% av sparade medlen. Sparformerna som finns idag är främst aktiefonder (60%). Drygt 7,5 miljoner svenskar pensionssparar. Totalt 2019 var hushållens sammanlagda tillgångar värderade till drygt 16.000 mdr kr, varav ca. 4.200 mdr kr i fonder och aktier, enl. SCB. (ref 9) Totalt rörde sig svenska banker med 9.200 mdr kr 2019, kreditmarknadsföretag 5.000 mdr och värdepapperföretag ca 15 mdr kr. Jämför med Stockholms NASDAQ OMX Nordic-börsens totala värde som är ca. 20.000 mdr kr. De 10 största bolagen värderas till drygt 3.500 mdr kr. De stora amerikanska techbolagen har ensamma ett värde som är mycket större än det.

Fondsparandet är en företeelse som tagit fart i anslutning till privatiseringen av pensionssystemet de senaste decennierna. Diagrammet bygger på statistik från fondbolagens förening och anger för sin del alltså fondkapitalet till drygt 4.000 mdr kr år 2018. Det stämmer inte helt med siffrorna från SCB.

Sannolikt placeras ansenliga belopp i utlandet - både vitt och svart - i etablerade institutioner både i västliga finanshuvudstäder och i skatteparadis. Dessutom är finansvärlden global. Stora delar av svenskarnas placeringar är gjorda i internationella objekt. Bara att greppa globala omfattningen av skatteparadisplaceringarna ser omöjligt ut (ref 10).

Ännu bättre?

För de officiella fonderna som listats för pensionssparande har det angetts en hel del information avsedd att hjälpa den enskilde. För den som vill använda detta och göra ett medvetet val blir det trots detta ändå ett val med ett påtagligt mått av osäkerhet och risktagande. Det är inte glasklart om valet verkligen blir hållbart. I de kriterier som fonderna arbetar med finns det en rad glidande skalor i bedömningar och rankningen av fonder och företag. Placering sker trots en del lovvärda intentioner i milt sagt tveksamma företag.

Det framstår som glasklart - och inte oväntat - att fonderna är inriktade på investeringar i den ekonomiska modell som råder. Det handlar om företag som verkar på de boliner som normalt gäller i det kapitalistiska samhället. Det är företag som agerar utifrån den vedertagna affärsmodellen, om än något mer ansvarsstagande och lydiga än normalt.

Alla vuxna sparar i fonder, men få, om någon, i något medvetet positivt.

Av framställningen här framgår att mycket stora värden satsats och sitter fast i etablerade strukturer som företag och institutioner, inte heller vara nationellt placerade. Det gör att rådande förhållanden är i hög grad cementerade och mer eller mindre oomkullrunkiga. Så med en förhållandevis liten - men ändå väl så stor i reda termer - kapitalstock som antikapitalister tillsammans kan skrapa ihop kommer man inte särskilt långt. Men en liten bit, kanske. Och vad finns det att förlora?

Bäst?

Vad krävs för att överhuvudtaget ha någon påverkan på finanssystemet. Vilken storleksordning behövs på satsningen på alternativ - d.v.s. att dra undan pengar från det gängse systemet och flytta dessa till ett antikapitalistiskt objekt. Om 100.000 personer flyttar en miljon kr vardera (eller en miljon flyttar 100.000 kr vardera) blir det tillsammans 100 mdr kr. Det är ca. 2 procent av svenskarnas total fondsparande. Eller börsvärdet för ett mellanstort svenskt bolag, en tredjedel av AB Volvo eller som ICA.

Vad göra om man inte får någon hjälp av de officiella fonderna och alla råden om diverse fondval? Vilda idéer kan förstås listas, men mer realistiska förslag är svårare att hitta på. Några vilda uppslag:

- Skapa ett nytt finansinstitut. Med policy att stödja bara hållbara och solidariska - antikapitalistiska - verksamheter.

- Satsa i - så gått det går att hitta - antiimperialistiska projekt och kanske finansinstitutioner. Problemet är som vi snuddat vid redan, att hitta något.

- Placering i hållbara, icke-fossildrivna verksamheter. Samma här - hur hitta något. Det behövs i sådana fall en kartläggning av objekt att satsa på. Och då behöver man titta djurpare än den ena och andra märkningen och rankningen.

Realistiska slutsatser

Genomgången kan sammanfattas i några pessimistiska punkter, kompletterat med några ord om vad som av allt att döma skulle behövas.

- Kan placering av svenska pengar i någon fond som idag annonseras som alternativ (hållbar, global eller liknande) vara antikapitalistiskt? Nej, det har visat sig behöva något annat.

- Ett litet steg framåt kan vara att välja ut för placering en de fonder, eller annat objekt, som uppfyller ett utvecklat rankningsbatteri. Kriterierna bör då vara konkreta åtgärder för miljö- och klimatanpassningar som är fossilfritt och cirkulärekonomiska principer.

För att ta ett steg vidare förbi dagens situation med de sparfonder som är tillgängliga nu behövs uppenbarligen något mer. Några punkter är:

- För att finna ett antikapitalistiskt fondalternativ behövs ett mer djuplodande analysinstrument som är grundligare och konkretare än den ena eller den andra etablerade märkningen eller rankningen. Bredast möjliga ansats behövs för att täcka in så mycket som möjligt av alla miljöhoten, ojämlikheten och utsugningen. Analysen kan dra nytta av de mest utvecklade metoderna och vara öppen för ny kunskap om samhällseffekterna av ett objekt.

- För att åstadkomma en situation där många på ett enkelt sätt kan genomföra ett bättre fondval krävs organisation, samordning av sparare och deras satning. Det skulle vara bra med något i stil med antikapitalistiska kriterier för (nästan) antikapitalistiska mäklare. Var finna sådant?

- Och det ofrånkomliga, trots allt: det behövs engagemang. Inte mycket till samhällsomvälvning (som det ju är fråga om) sker per ombud. Trots allt behövs aktivt arbete, organisering, osv.

Det verkar som ett omöjligt uppslag, alltså...eller?

Källor

1. Olin Wright, Erik, How to Be an Anti-Capitalist in the 21st Century Verso, 2019. Svensk översättning 2020.

2. Discussion om Olin Wright, New Left Review 121, jan-feb 2020.

3. Norfield, T, The City, Verso, 2017, särskilt avsnitt 7.

4. Naturskyddsföreningen, LÄNK

5. FairFinanceGuide, LÄNK.

6. Grönt sparande, SOU 2020:17.

7. Regeringen, Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2019, 28 maj 2020, Skr.2019/20: 130 . (bl.a. med utvärdering av McKinsey).

8. PRI, UN PRI.

9. SCB finansräkenskaperna, LÄNK.

10. Zucman, G, The Hidden Wealth of Nations, 2013/2015, se Zucman Data.

11. Regeringen och Riksgälden, Gröna Obligationer. Utlyses hösten 2020. Ramverket för gröna obligationer.

-Lavoro in Corso 2020