STÄLLA OM. KLIMATET. Kollapsen.

NEDVÄXT - FÖR ATT KLARA KLIMATHOTET ENLIGT BOK

Kan nedväxt (degrowth) rädda klimatet? Är det nödvändigt att gå över till en behovsstyrd ekonomi istället för tillväxtstyrd? Och fungerar det med bevarad kapitalism? Den tyska boken Kapitalismens slut av Ulrike Herrmann försöker göra den saken klar. För alla kända åtgärder och förslag kommer inte rädda klimatet. Så vad återstår...? (1 jan 2024)

Läs om

OJÄMLIKHETEN MÅSTE TACKLAS FÖR KLIMATET

Vad behövs för att klara klimatkrisen? Förstås avsluta fossilenergin. Och skära ner energianvändningen. Nu börjar forskningen tackla grundfrågorna: räcker det med teknik? Var är begränsningarna med alla dessa Gröna Givar? Även funderar man över hur hantera alla andra miljöproblem som nu skjuts åt sidan. I den aktuella artikeln visas vilken avgörande betydelse ojämlikheten och bristen på livets nödtorft har för möjligheterna att rädda klimatet. (15 aug 2023)

Läs om

EFFEKTIVITETEN är dålig, slöseri med ENERGI

Energin man användas mycket mer effektivt. Hushållen har gjort det i viss utsträckning. Men svensk transportsektor och industri ligger efter. De ligger till och med i botten bland EU-länderna. Energianvändningen påverkar klimatet på ett eller annat sätt, både om det är fossil energi eller förnybar. (15 jan 2023)

Läs om

Oljebolagens rus: Klimathotet från KOLBOMBEN

En sammanställning i Energy Policy (12 maj), visar att oljebolagen rusar mot en klimatkrasch. De tjänar mer än väntat på redan gjorda investeringar. Därför snabbar man på ny utvinning och produktion av fossil energi.

Inte bara all olja och gas som producerats kommer att brännas upp och bidra till klimateffekten, utan rekordmycket ny fossilenergi kommer finnas.

Kolbomberna i Asien, Nordamerika och Mellanöstern. (Kuhne, Carbon Bombs, Energy Policy, July 2022)

Tidningen Guardian bedömer att endast de kortsiktiga fossilplanerna kommer lägga till lika mycket klimatgaser som släppts ut från Kina sammanlagt under 10 års tid. De citerar Energy Policy-artikeln: 195 gas- och oljeprojekt, vardera gånger en miljard ton koldioxid, motsvarande 18 av nuvarande globala årsutsläpp. 12 av de största fossilbolagen planerar investeringar för sammanlagt mer än 1 miljard kronor per dag över hela 2020-talet.

Det handlar om 10 länder, inte bara de vanligt stora fossilstaterna, Iran, Kina, Ryssland, Saudiarabien och USA, utan inte minst Australien, Indien och Kanada där det finns stora fossilprojekt. Som regel satsas statliga pengar.

425 fossilprojekt (olja, gas och kol) som vart och ett kommer att ge mer än 1 miljard ton koldioxid är på gång. Dessa kolbomber kan betyda 1182 miljarder (giga) ton koldioxidutsläpp och att kolbudgeten för 1,5 grader överskrids, oavsett andra utsläpp, med en faktor två. 40 procent av dessa hade inte startat 2020.

Av dessa projekt ger de som är gas eller olja, på kort och lång sikt, 646 miljarder ton koldioxidutsläpp. Perioden 1850-2019 släpptes 2390 miljarder ton koldioxid ut som orsakade 1,07 graders uppvärmning. Kvarvarande budget för att hålla temperaturen under 1,5 grader är 500 miljarder ton (50 procents chans) enligt IPCC-rapporten 2021, The Physical Science Basis. Summary. Att stanna under 2,0 grader kräver mindre än 900 miljarder ton.

Kolbomberna avgör den globala uppvärmningen. Omställningen är varken planerad eller ens påtänkt. Den är inte lättfunnen även om viljan funnits.

IPCC pressar på: genomgripande förändringar överallt

IPCC. Forskarna inom FN:s klimatpanel tar ett steg till: det finns inga marginaler längre. Ämnet i rapporten från arbetsgrupp III är åtgärder: sådana som tillämpas och som det talas om. Prioritet ett är att minska fossilenergin, främst kol, hushålla med energin och ordna större upptag av koldioxid i skog och mark. Experterna pekar på hushållning med klimatkritiska resurserna cement och stål.

Att stanna inom 1,5 graders uppvärmning kräver det globala klimatutsläppet 10 GtonCO2-ekv per år, mot dagens 55 GtonCO2-ekv. Trenden är snarare en ökning till 60 GtonCO2-ekv 2050 eftersom de flesta inte planerar minskning.

Globala klimatgaser i Gigaton koldioxidekvivalenter per år. Koldioxid (fossil resp. land och skog), metan, lustgas och drivgaser. (IPCC, 2022)

Panelen säger att verktygen och kunskapen finns för en omställning. Experterna bejakar den omfattande elektrifieringen och hoppas på vätgas. De räknar in ett omfattande negativt bidrag genom infångning av koldioxid. Stadens infrastruktur och bostadsstandard betyder mycket för klimatet. Finansiella och annan gräddfil för fossilenergi bör tas bort. (5 april 2022)

Medveten kraftlöshet: Sverige missar målen, om inte ...

Naturvårdsverket. Sverige klarar inte målet om nettonoll till 2045. Men transportmålet till 2030, minskning med 70 procent jämfört med 2010, kan klaras, förutsatt att inblandning av biomaterial i fossildrivmedlet fortsätter öka som beslutats och att elbilarna ökar. En förutsättning i analysen är dessutom befintliga priser och skatter på bränslena.

Mer måste alltså göras för att nå nettonollmålet. Enda ljusningen är inbromsade ökningen som covid-19-pandemin orsakade. Myndigheten noterar dock att den fortsatta förbränningsmotordriften gör att kraven på luftkvaliteten inte uppfylls. Förutom effektivare transporter står hoppet till en accelererad elektrifiering. (3 april 2022)

IEA, IMF, SEI visar ut fossilerna

IEA noterar att energi från sol och vind ökar snabbt. Generellt globalt är dessa de billigaste elkällorna. Under försöken till återhämtning från pandemin kommer koldioxiden öka med rekordsiffror 2021 och det hänger samman med fortsatt stort beroende av fossil energi.

IMF visar att subventionerna av fossil energiindustrin är mycket omfattande. Globalt var det 5.900 miljarder kr som motsvarar ca. 6,8 procent av ländernas samlade BNP. Det väntar man ska öka till 7,4 procent till 2025. Största stöden kommer i Kina, USA, Ryssland, Indien och Saudi Arabien.

SEI:s tredje rapport om gapet i produktion visar att regeringarnas planer på investeringar i fossil energi går helt mot målen i Parisavtalet. Dubbelt så mycket fossil bränsle blir det 2030 än som ryms under avtalet. Ingen förbättring har skett trots att klimathotet varit på tapeten länge - och utsikterna framöver är inte ljusa. De flesta olje- och kolbolag planerar öka poduktionen. Gapet mellan planerna och kraven väntas därför öka.

(23 okt 2021)