Lavoro in Corso: EU och pandemin: Krisstödmiljarderna

Blir det någon bättre miljö och lindrat hot mot klimatet för pengarna? Eller bara försök till tillväxt?

11 augusti, rev. 14, 27 aug, 4, 7 sept, 19 okt 2020, 2 jan 2021

EU:s regeringschefer i Europeiska rådet har beslutat om 750 miljarder euro i stöd för krisande ekonomier i samband med covid-19-pandemin. De säger att en del ska öronmärkas för klimatsatsningar samt stödja grön och digital omställning. Men vad behövs för att detta ska bli av? Av det som är känt hittills riskerar miljösatsningen komma på skam.

Beviljningsprocessen borde stärkas avsevärt. I nuläget är det bara regeringarnas förhandlare och utomparlamentariska opinionen som kan göra något åt det, om de vill. Fixar svenska experter detta?

Det Europeiska Rådet skriver att den extraordinära situationen på grund av covid-19-krisen kräver åtgärder till stöd för återhämtning och motståndskraft av medlemsländernas ekonomier. I korthet gäller enligt överenskommelsen från Rådsmötet 17-21 juli om återuppbyggnadsfonden (RRF) att:

1. 70% av 672,5 miljarder euro (€470 mdr €, knappt 5000 mdr kr) ska bindas upp för åren 2021 och 2022, resten för 2023. Fördelningen mellan medlemsländerna är bestämd av Kommissionen, baserat på ländernas krissymtom före pandemins utbrott.

2. Varje medlemsland ska göra Recovery and Resilience Plan för investeringar, som ska utvärderas av Kommissionen.

3. Varje plan ska bedömas mot de rekommendationer Kommissionen gett för landet och hur dessa stärker tillväxtmöjligheten, jobbskapande och ekonomisk och social återhämtning. Dessutom ska också vägas in i bedömningen: grön och digital omvandling.

4. Klimatmålen. Klimatåtgärder ska ingå i politik och program finansierat under EU-budgeten, målet är att 30% av medlen ska gå till detta. Det ska relateras i mål i sektoriella reglerna, skriver man. (Det låter som att regelrevideringar förutsätts.) Satsningar ska överensstämma med EU:s klimatmål om nettonoll 2050 och eventuellt reviderat 40-procentsmål för 2030 (separat behandling i så fall).

Tabell 1. Recovery and Recilience Plan, anslaget i miljarder euro. Citat från rådsslutsatserna 21 juli.
Pengarna, fördelning	Miljarder euro
Återhämtning och reciliens-instumentet (Recovery and Resilence Facility, PPF)	672,5
varav lån	390
varav bidrag	312,5
ReactEU	47,5
Horisont Europa	5
InvestEU	5,6
Landsbygdsutveckling	7,5
Fonden för rättvis omställning (Just Transition Fund, JTF)	10
RescEU	1,9
Totalt	750

Europeiska Rådet ska med kvalificerad majoritet besluta om Kommissionens förslag till fördelning av RRF. Överenskommelsen detaljerar vad som ska lånas upp och hur och vad som ska delas ut som bidrag (€312,5 mdr) resp. lånas ut och medlemsländernas återbetalning (30 år). Kommissionen tror att den fått OK på att införa en skatt på icke-återvunnen plast från nästa år, med €0,8/kg. Fast de flesta länder, utom Sverige, ska få göra ett avdrag på den skatten.

Återuppbyggnadsfonden behandlades i ett paket samtidigt med 7-årsbudgeten för EU (2021-27).

EU-Kommissionen ska låna upp medlen och de ska fördelas genom lån och bidrag. Länder i södra EU får mest, Italien drygt €200 mdr och Kroatien mest per invånare. Sverige får ca. €4 mdr.

Tyvärr är det inte bara slappt, utan som vanligt i EU, också förhandlingsbart.

Europeiska rådets politiska överenskommelse ger knapphändig vägledning om processen med dessa stödmedel. Detta ska utvecklas i all hast den närmaste tiden. Vad blir det av utfästelserna om miljö- och klimatsatningar? Det är ju ett förpliktande åtagande av regeringscheferna och ett måste att vända ekonomierna för att klara de problem som kommer finnas kvar efter pandeminen.

Kan göra viss skillnad

Har det någon betydelse, då? Är det en sådan stor satsning som spelar någon roll? Det är trots allt en del, €750 mdr är mer än Sveriges BNP, eller ca 6 gånger statsbudgeten. Det går att bygga 25 stycken höghastighetsbanor på sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö för pengarna. Eller den viktiga tunneln i Fermsundet mellan Danmark och Tyskland, beräknad till, beräknad till 90 mdr kr. Men blir fler sådana projekt av? Risken är att det blir fler bilbroar. Nya San Giorgio-bron i Genova kostade totalt €202 miljoner. Italien kan bygga 1000 sådana för det stöd de väntas få, utan att det skulle ge något som helst positivt för miljö och klimat.

Alla länder har sina nationella stödprogram, som naturligtvis kommer att delas ut baserat på nationella prioriteringar. Det är få EU-länder som kan väntas bry sig särskilt om miljömässig omställning. EU-stödet kan därför vara en liten motvikt till ländernas egna miljardstöd.

Som vanligt har EU-Kommissionen nyckelrollen tillsammans med respektive medlemsland. Det är Kommissionen som utarbetar och föreslår reglerna för fördelningen av pengarna och som dessutom ska bereda förslagen till beslut om att beviljning. Statscheferna lämnade alla detaljer öppna. Därför är det extra viktigt vad Kommissionen säger ska räknas som investeringsprojekt.

Det arbetet ska ske enligt en EU-förordning. Ett förslag till en sådan släppte Kommissionen 28 maj i år. Eventuellt senare versioner av förslaget eller förhandlingsutkast finns kanske men de är inte tillgängliga utanför de stängda rummen i Bryssel. Men genom att titta närmare på detta förslag, kallad Recovery and Resilience Facility (Instrumentet för återhämtning och resiliens (eller motståndskraft), förkortat RRF) kan man kanske förutse hur miljöfrågorna kommer behandlas när pengarna ska fördelas.

De undanskymda avgörande detaljerna

RRF-förordningen är till för att visa hur Kommissionen tänker behandla medlemsländernas förslag till investeringsprojekt. Det är samtidigt en anvisning hur medlemsländerna ska skriva ansökan.

Detta är visserligen ett förslag som kommer att justeras i förhandlingar den närmaste tiden, men Europaparlamentet har i ett yttrande nyligen inte ägnat detaljerna någon uppmärksamhet. Inte heller den svenska regeringen har utåt visat intresse för saken (EU-nämnden). Detta tyder på att enda justeringen som kan komma är genom medlemsländernas experter innan förslaget till förordning klubbas av ministrarna.

Det är upp till landet att utforma ansökan om stöd. Redan planerade investeringsplaner komma att tas upp. I beviljningsprocessen planerar man att fästa stort avseende vid de formella dokument som varje medlemsland redan sen tidigare varje år beskriver sina planer för politiska åtgärder och investeringssatsningar, det kallas den europeiska planeringsterminen, respektive det svar som Kommissionen lämnat med några korta allmänt hållna goda råd. Till Sverige kom man med tre råd i senaste rapporten som gäller 2020 och 2021: hantera pandeminen, grönt investera och motverka pengatvätt! Sverige har nämnt mycket få projekt som kan ha någon miljöprofil i senaste planeringsterminsdokumentet. Landet som ska få mest av EU-pengarna, Italien, har i motsvarande rapport tagit upp en handfull projekt med ett sammanlagt värde på ca. €5,4 mdr. Jämfört med att Italien väntas få €209 mdr ur den aktuella fonden, blir det knappt 3 procent. Det är en bit till minst 30 procent.

I allmänna ordalag sägs i förtexten i den föreslagna PPF-förordningen att nettonollmålet och EU:s miljöprioriteringar. Men vad det är uttrycks inte i klartext. Däremot upprepas på flera ställen huvudprioriteringarna tillväxt och ekonomisk sammanhållning. I en avgörande del av denna förordning – en bilaga som utvecklar reglernas centrala bestämmelse - finns sju frågor som Kommissionens tjänstemän kommer gå igenom. I en av dessa sju nämns miljö, med ordet ”green”. Alltså inte grön som i Gröna Given, utan bara green i största allmänhet, icke förpliktigande. Kriterierna Kommissionen kommer titta på är att genomföra investeringen väntas...:

• i hög grad bidra till klimat- och miljövänliga system och till miljöanpassning av ekonomiska eller social sektorer för att bidra till det övergripande målet om ett klimat-neutralt EU senast 2050;

eller

• på ett avgörande sätt bidra till digital omvandling av ekonomiska eller sociala sektorer;

eller

• i hög grad bidra till att hantera utmaningar som uppstår som följd av grön och/eller digital omvandling;

och

• ha varaktig effekt.

”Betyget” för detta ska vägas ihop med sex andra och lyder: ”A: stor utsträckning, B: måttlig utsträckning och C: liten utsträckning” Av upplägget framgår att miljö och klimat helt kan förbises, det kan bli pengar bara till digital industri.

Huvudfrågorna i förordningen som fokuserar på tillväxt, jobbskapande och ekonomisk återhämtning finns med i flera av de sju frågorna. I fjärde frågan har man lagt till sist som en slags kontrolltext: ”...och undvika skadlig påverkan på klimat och miljö.” Kommissionen frågar också efter mål och tidtabell för investeringarna, men om kostnader för åtgärderna är relevansen enbart i förhållande till tillväxt och jobb, inte till klimat och miljö.

Det här visar att miljö kommer att som bäst viktas in med en sjundedel när Kommissionen ska avgöra och föreslå att en utbetalning ska beviljas. Det framgår inte hur avgörande miljöbetyget – eller blir det ett digitalbetyg? - kommer var i sammanställningen av alla delbetyg. Det visar dessutom att bedömningen kommer att vara översiktlig, ja, slapp, för vad är en investering som ”i måttlig utsträckning” främjar grön omvandling.

Det står bara "grön" i förordningen, men det ordet behöver inte alls tolkas som "Gröna Given".

Tyvärr är det inte bara slappt, utan som vanligt i EU, förhandlingsbart. Det öppnar för medlemslandets företrädare och industrilobbyister att komma rusande. Ett aber är att dessa förmodligen redan gjort en del av sitt påverkansjobb. Det har framgått att ett tidigare utkast av förordningen var mycket mer specifik i dessa avseenden, men att det har strukits ner i en process som skett bakom stängda dörrar. En chef i Kommissionens direktorat för klimat har medgett detta. En sådan uttunning kan bara tolkas på ett sätt: att vattna ur för att ett tveksamt projektförslag lättare kan accepteras. Ovanpå detta kommer att medlemsländerna ska sitta med vid beredningen av Kommissionens bedömning.

Det står bara ordet "grön" i förordningsförslaget, men det ordet behöver inte alls tolkas, av den som inte vill det, som "Gröna Given". I det ligger risken.

EU-förordningarna som strömlinjeformar finansiering av investeringar för hållbar utveckling (2020/852 och 2019/2088) skulle kunna tjäna som mall för den precisering som saknas i förslagen till RRF-förordning om återhämtningsstödet. Dessa listar konkret de miljöaspekter som är aktuella och de regler som EU har i nuläget. Det utgör en samlad definition på vad som är miljömässigt hållbart i EU-termer i nuläget. Där finns också angivet riskbedömning av insatser som kan ha negativ inverkan på miljön. Det skulle kunna vara en början att hänvisa till dessa regler i det aktuella fallet, men det görs inte.

Vad som alltså behövs är att RRF-förordningen görs mer specifik. Vad det är för miljöanpassning och klimatrelaterade åtgärder som åtgärdena måste tackla måste preciseras. Och det är det lätt att göra, säkert vad Kommissionens medarbetare gjorde från början. Det skulle vara att lista alla de aktuella strategier och lagregler om klimat och miljö som finns inom EU, inte minst EU:s Gröna Giv som kom i december 2019 och EU:s klimatlag, dvs. inklusive Parisavtalet.

Gröna Given är inget särskilt radikalt miljöprogram. Det är ett stort mestadels tomt skal, avsett att fyllas efterhand. Men det rymmer en rad åtaganden för EU och dess medlemsländer. Och det är det som finns, som varje instans i EU borde ha in alla fall som längsta nivå. Där finns inte minst strategier om cirkulär ekonomi, biologisk mångfald och industri. Det arbetas med lagförslag om förnybart bränsle för flyget och sjöfarten. Det ska komma preciserade förslag om miljöanpassning av byggande och transporter samt lagförslag om renare luft, mindre farliga kemikalier i jordbruket.

Alltså: rädda vad som räddas kan

Vi fick högtravande ord om nödvändiga omställningen av EU:s ekonomier i förhållande till klimat och miljö från statscheferna i mitten av juli. En stor del av stödmedlen ska gå till klimat- och gröna satsningar, sas det. Men en närmare titt på hur detta är tänkt att ske visar att det är i högsta grad förhandlingsbart vad som kommer passera som miljösatsningar. Miljö och klimat kommer som vanligt snarast i efterhand som en slags kontrollfaktor. Miljö och klimat tas inte som det primära syftet för investeringarna.

Utan nödvändiga preciseringar av vad som ska vara bra för klimat och grönt kan tveksamma satsningar passera. Naturligtvis borde kravet för att vara ett klimat- och grönt projekt vara att det konkret relateras till de regler som alla medlemsländer väntas följa, dvs. den Gröna Given och aktuella EU-lagar – befintliga och planerade - som rör klimat- och miljöområdet.

-Lavoro in Corso, aug 2020