BLOGG

2020

Näst senaste

Pensionssparandet: AP-fonderna investerar ohållbart

14 december 2020

AP-fonderna förvaltar svenskarnas allmänna pensionsfonder. Där finns drygt 2000 mdr kr. 2018 fick AP-fonderna 1-4 uppdrag att investera hållbart och enligt klimatmålen. Men ännu i slutet av 2020 har de 27 mdr kr i 30 av de banker som ligger i topp i stöd till fossilenergiexploateringar. Ytterligare 14 mdr kr är placerade i 39 bolag som sysslar med olja, gas och kol. Mest är placerat i Chevron, BP, Shell och Conoco Philips och Petrobras. Inget av dessa verkar i linje med Parisavtalets 2-gradersmål. Fonderna investerar i ohållbar fossilindustri: -Det är extremt oroande, säger en investerare. Det är ju olönsamt.

•Detta redovisade SR Kaliber 7 och 14 december 2020.

Blandskog dyr för skogsägaren – men nödvändig för överlevnaden

Blandskog?

24 november 2020

Blandning av björk och gran främjar naturens överlevnad. Men enbart granskog ger lättare mer pengar. På bekostnad av utarmad biologi.

SLU har följt olika skiften i 40 år. Gran och björk samsas i början, men granen suger efterhand i sig vattnet och björken får inte tillräckligt. Blandningen gör skogen luftigare och mer tillgänglig för andra arter. Forskarna har dock inga detaljer. Monogran anses dock ha mer risker.

10–20 procent mindre virke fås i blandskog jämfört med granskog och blandningen behöver mer gallring. Ovårdad blir därför monogranskog.

SLU notis

P för parkering i Paris

21 oktober 2020

Borgmästeriet i Paris frågar efter tips om vad göra med stadens parkeringsytor. Successivt vill man omvandla platserna. Ska det vara odlingslotter eller plantera träd? I Paris är 462700 bilar registrerade, men det finns 621600 p-platser. Bilarna har minskat med 9 procent på 5 år. Därför, resonerar man, kan 150000 platser göras om.

P för Paris

Enkla jobb splittrar samhället

21 oktober 2020

Lobbyisterna från näringslivet kämpar för fler enkla jobb. Sådana ska utföras av någon annan. De tror vissa invånare om bara sådana jobb. Lobbyisterna frågar inte ens om de vill ha mindre enkla jobb. Men andra lobbyister visar att ett enahanda arbetsinnehåll påverkar samhällsengagemanget ogynnsamt. Utveckling av människan och samhället kräver allsidiga och intressanta jobb. De enkla jobb som behöver utföras (alltså inte lobbyism) bör alltså fördelas.

Hur är jobbet? Enkelt jobb

Koldioxidkurvan uppåt

29 september 2020

Koldioxiden i atmosfären ökar fortsatt, nu i Uppland 406 ppm.×

Koldioxidhalten under fem år (DN) (stor skärm: klicka för större figur).

Globala mätningar visar variationen över året - och åren. Globala medelvärdet 2019 var 409,8 ppm. September-oktober är det 411 ppm. För hundratals år sen, före industrialiseringen, var det 280 ppm. Det behövs både radikalt bromsade utsläpp och stor bindning av klimatgaserna i växtlighet, marken och vattnen för att komma ner till 350 ppm. Då kan allt fungera väsentligen som för idag. Data finns hos ICOS

Artrikedom åt skogen

5 september 2020

Skogen sköts så att artrikedomen utarmas. Det är politikens fel – inte de privata skogsägarna säger WWF, som med gräddan av svenska makthavare i sina led släpper en rapport ”Att se skogen och inte bara träden” i september 2020. På sid 53 konstateras:

Bevara eller skövla?

”Övergripande bedöms det finnas behov att inom skogsbruket och -industrin stärka insikten om att bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster utgör en förutsättning för en konkurrenskraftig svensk skogsindustri på en internationell marknad.”

Citatet kan läsas så här: dels att naturfondens experter har ett globaliserat marknadsideal för svensk naturvård och skogsskötsel. Dels noterar de en svensk skogsägare kanske har detta perspektiv också, men att de sköter det illa genom rovdrift och kortsiktigt utnyttjande av skogen. Men är det inte just detta som är problemet – alltså att skogsägarna gör rätt, enligt gällande och enda gångbara affärsmodellen i denna värld? WWF:s skogsrapport

Klimatnödlägelag - går det fortare då?

31 augusti 2020

I dagarna kommer ett förslag till klimat och ekologisk nödlägeslag. NGO:na tänker att den ska komplettera Storbritanniens klimatlag och kräva en plan av sittande regering och att den genomför åtgärder för att minska och neutralisera landets hela klimatpåverkan. Det ska ske samtidigt med hållbar exploatering av naturen. En medborgarförsamling ska komma med förslag på åtgärder och hur de ska genomföras. Regeringen ska ha skyldighet beakta det. Medborgargruppen ska också följa upp vad det blir av.

Mer nödläge.

Förslaget siktar på att klara Parisavtalets ökning med 1,5 grader. I Sverige skulle det vara ett komplement till klimatlagen, klimatmålen och klimatpolitiska rådet.

Vad bidrar medborgargruppen, som dessutom inte är demokratiskt utsedd? Om syftet är att driva på snabbare och kraftfull klimatanpassning kanske det är en omväg. Det finns ju redan långa listor med vad som måste göras. Hindren är maktgruppers motstånd och rådande ekonomiska prioriteringar. Klimatnödlägeslag

Transportomställning: inget skifte i sikte

28 augusti 2020

Blir det slut på pandemin? Etablerade intressena tävlar om att sätta dagordningen för omstart. Inte satsa på en bättre värld – nej, bara mer av samma som innan. Näringsliv och Samhälle och Stockholms Handelskammare har kommit ut med recept för transportsektorn. Syftet verkar vara att avväpna nya tankar i sin linda. Ingen överflyttning, inga minskade transporter. Det enda som duger är vägtransporter. Som är de sämsta transporterna. Och föreslår att sätta upp elledningar!

Bara klimatmålet beslutat av riksdagen (minus 70% till 2030) anses behöva klaras i de här rapporterna. Klimatet på sikt eller andra resurs- och cirkulärekonomimålen tas inte på allvar.

SNS-rapporten meddelar nu att det inte är någon idé att ordna bättre färdsätt, resenärer och fraktare byter inte i alla fall. Skatt sägs vara problematisk och järnvägen för dyr. Med stela modeller om marginalkostnadsnytta avfärdas det mesta, särskilt det med potential att skaka om invanda affärsmodeller.

Regeringar och EU satsar gigantiska belopp för att hålla ingång och nystarta ekonomin. De säger att de ska satsa på gröna investeringar. Tyvärr lägger de etablerade transportintressena moteld med dessa rapporter. I stället borde alla hållbara och framåtsyftande idéer prövas. Forskning och branscherna borde ha som främsta ambition att lösa transportkrisen och förbättra för alla.

Omedelbart och på lång sikt krävs omfattande åtgärder: radikal prissättning och fysiska begränsningar av konventionell trafik, planera framtidens minskade transporter, nya tågspår och sjöfart redan nu. Naturligtvis bör flyget hindras att öka efter pandemin. Ta till massiv ökning av tåg både inrikes och snabbare till kontinenten. SNS-rapporten (26 aug): otransport

Gubbars eldrift

19 augusti 2020

Begagnade bilhandlarna, Kvdbil, har köpt en nätbaserad enkät för att visa att bilägarna är emot att nya bilar ska köras på förnybart bränsle från 2030. Men frågan löd förstås annorlunda.

Detta är lobbying mot en riksdagsmajoritet och en pågående utredningen som bland annat tittar på utfasning av fossila drivmedel och bara nya bilar anpassade för sådana bränslen. Bilar som säljs 2029 kommer hänga kvar till omkring 2045, då trafiken bör ha nollutsläpp. En majoritet i enkäten var bilister. Gubbar 56 år och äldre var mest negativa, alltså de som kommer kunna köra omkring i en dieselbil till de blir sådär 81 år. Om det finns något kvar av soppan – och om det fortfarande finns något tankställe. Andelen personbilar med eldrift i nyförsäljningen var 29,5 procent i juli 2020, under 7 månader var andelen 26,5 procent.

Bilhandlarnas egen kalkylator visar att det blir tufft att klara klimatmålen för trafiken, närmast minus 70 procent 2030. Bilutsläpp

Slut med engångsplasten

12 augusti 2020

40 procent av plasten finns i engångsartiklar. Det är det vanligast skräpet i miljön.

Dags att skropa papperskoppar?

Det väntas bli dubbelt med plast 2040. Åtta procent av oljan blir plast. Det är inte hållbart att använda en resurs bara en gång. Nytt förslag på skatt på engångsplast, mugg 5 kr och livsmedelsbehållare 7 kr från september 2021. Består den av lite plast blir skatten lägre. Den skattenivån blir sannolikt slutet för dessa plastgrejor, utan att vara förbud. Utredningen föreslår inte något för att minska förpackningar för godis, glass och snacks eller för dryckesflaskor, handskar, blöjor eller mensskydd. Ett land är skyldig att minska engångsartiklar av plast enligt ett EU:s direktiv. Enligt detta ska sugrör av plast försvinna. Med den låga återvinningsgraden på 46 procent för plastförpackningar och möjligheten till alternativa material borde Sverige göra mer.

Skatt på engångsartiklar SOU 2020:48

EU-direktiv om plastartiklar dir 2019/904

EU-seger för federalisterna

21 juli 2020 rev. 3 aug

EU-ledarnas överenskom tisdag morgon 21 juli om budget, bidrag och lån för att rädda euron. Sverige är med och bidrar, utan att vara ett euroland.

Ut ur EU-rådets hus.

Fonden för återhämtning på €390 mdr ska delas ut och €360 lånas ut till de mest krisade länderna. Det sker i anslutning till covid-19-pandemin, men stödet baseras på tidigare krissituation. Italien jublar för €209 mdr, varav €80 mdr som bidrag, dvs 28% av paketet. Hälften av de 27 EU-länderna får omfattande stöd. De andra får högre EU-avgifter och ett begränsat stöd. Skrivningar i avtalet är svaga om villkor för stöden. Övergripande mål är tillväxt och jobbskapande. Digitalisering och gröna given nämns också. Öronmärkning av bidragen för satsningar på klimat och forskning minskade, liksom villkor om att mottagarlandet ska ha rättsstatsprinciper. I verkligheten kan detta gå bakåt. Risken är att maffian kapar åt sig. Få regeringar eller andra har intresse av dessa frågor. Och 70% ska alltså gå till sådant där klimathotet inte behöver beaktas! Jubel i Budapest tyder på att de räknar med att slippa nuvarande granskning under EU:s grundlag och komma ännu lindrigare undan i framtiden inom vad som kallas rättstatens principer (rule of law).

Avgörande blir EU-kommissionens lagförslag baserat på överenskommelsen mellan statscheferna och ländernas beslut längre fram. EU-parlamentet ska också behandla förslagen. Det är både vad som ska gälla som klimatåtgärder och villkoren för rättsstatsprinciperna. Enhälliga eller kvalificerade majoritetsbeslut avgör utfallet till slut. Samma gäller förslag som statscheferna beställde om EU-centrala skatter, som inte finns ännu, på klimatutsläpp och plastartiklar med mera. Risken är alltså att EU tar ytterligare federalistiska steg.

Sverige får ökad EU-avgift med 6 till 45 mdr kr per år, för en EU-budgeten som är ca €155 mdr per år de närmaste 7 åren. Det är 3% mindre än 2018, när Storbritannien var i EU. Budgeten liknar i mycket nuvarande, vilket tyder på 7 år i ungefär samman banor som tidigare, för samma gamla EU-institutioner. Sverige får också vara med och betala tillbaka återhämtningsfonden. Det uppskattats bli kring 4 mdr kr per år i 30 år.

Läs om fördelningen av stödet: Blir det någon miljösatsning för pengarna?

Mer om corona-ekonomin

Klimathot - vadå?

28 juni 2020

Relativt få svenskar tycker inte att klimathotet är allvarligt. 9 procent svenskar anser att det inte är allvarligt, jämfört med genomsnittet 3 procent av alla frågade. 50 procent tycker det är ett allvarligt hot. Bara bland norrmän och nederländare finns det färre som tycker klimathoten är allvarligt. Genomsnittet är 69 procent. I Chile är däremot 90 procent medvetna om att klimathotet är allvar. Men i Sverige tycker bara 75 procent av de som säger sig vara ”vänster” det är allvarligt. Hos högern är det bara 26 procent. Personer som inte tycker att klimathotet är allvarligt är ändå dubbelt så flitiga att sända vidare klimatinformation än personer som uppfattar klimatet som hotat. Bland de som inte tycker klimathotet är viktigt är det 32 procent som inte heller tar till sig information om frågan.

Undersökningen visar också att det är stor övervikt för SVT, TV4 och storstadstidningarna som informationskällor. Men notera att högerpopulistmedia har tillsammans minst lika stor följarskara som Aftonbladet på nätet. De vanligaste SD-organen har ungefär lika många läsare som DN på nätet.

Allt enligt en undersökning vid en avdelning vid Oxforduniversitetet vintern 2020 som är sponsrad av brittiska nyhetsbyrån Reuters. Man har frågat personer i ett 40-tal länder.

Digital News Report

Ge honom inte en filé till

20 juni 2020

Företag-”styckmästaren” Sven Hagströmer säger till DN 19 juni: - Det vi gjorde var i princip att ta bort all skit tills bara oxfilén var kvar. och … att plocka fram de finaste bitarna och ta bort de dåliga.

Det har sannerligen satt sina spår. Så agerar en prisad entreprenör, hedersdoktor, adlad riskkapitalist och mångmiljardär. Allt och alla som blivit över när hagströmarna norpat åt sig filén förstår: det behövs ingen filé. Gränslös profitjakt går inte ihop med en human och långsiktigt hållbar utveckling.

Blandningar. Effektivare utfasning av farliga kemikalier

10 juni 2020

Utredningen Framtidens kemikaliekontroll (SOU 2019:45) försöker ange sätt att kontrollera blandningars farliga effekter och helst få bort farliga kemikalier. Kemikaliekontrollen sitter i EU i en rävsax som heter Reach-förordningen.

Reach är en mastodont med idag drygt 20.000 ämnen, listade genom ett resurstungt förfarande. Många farliga ämnen finns dock inte med. Kemikalierna och blandningar måste regleras och kontrolleras snabbt och effektivt. Varianter av kemiska ämnen tillverkas för att komma runt kraven. Enskilda kemikalier kan blandade ha förstorad risk. Farliga ämnen bör naturligtvis inte användas alls.

Allt sitter tyvärr fast i EU:s regelsystem. Det krävs enträget jobb att ändra. Häpnadsväckande fokuserade SR P1 Ekot 9 juni 2020 på kemiindustrins kampanj mot utredningsförslagen. Det kom också att låta som att Kemikalieinspektionen likaså var emot, trots de prioriterar kombinationseffekterna. Ett 30-tal remissinstanser var överlag positiva.

Utredning och yttranden

Lönemarknaden är ojämlik

6 april 2020

Expertnätverket Lönelotsarna ställer frågan vad är rätt lön. Förmår marknaden ordna jämställda löner? Nu i kristider har marknaden chansen att visa vad den duger till. I den nya rapporten har jämförts några mans- respektive kvinnodominerade bristyrken med motsvarande kravnivå. I de mansdominerade yrkena är lönen högre och spridningen mellan individer större. De fann ingen större effekt av politiska prioriterade satsningar på lärare och vårdpersonal. Dessa kvinnodominerade yrken har fortsatt lägre lön och mindre karriärmöjligheter än motsvarande mansdominerade. Inte heller marknaden kan erbjuda jämställda löner visar det sig. Kvinnodominerade jobb har allmänt lägre lön i privat jämfört med offentlig tjänst. Det är ofta tvärtom för mansdominerade jobb. Dessutom ökar lönen för män med ålder mycket mer.

Tidningsdödens ansvariga - vinnare som förorenare

27 april 2020

Regeringen slopar miljökrav i coronakrisens spår. Tidningsbranschen behöver inte längre samla in returpapper. Förorenare-vinner är det nya för de stora tidningsdrakarna. LÄS VIDARE!

De oberörda företagen

22 april 2020

Coronapandemin driver på överflyttningen av reklam från traditionella till digitala kanaler. Digitalannonsföretagen IAB och Avaus har frågat ansvariga på 40 företag som köper annonsbolags tjänster och bl.a. fått svaret att de satser mer på ”samhällsansvar och hållbarhet” nu som ett resultat av covid-19. 47% säger det. Cirka 70% tror på oförändratd eller ökad personal 2020. Majoriteten tänker inte ändra reklambudgeten nämnvärt resten av året.

Inte tillräckligt minskade klimatutsläpp från industin
8 april 2020

Klimatutsläppen minskar i Sverige med 5 procent. Det pekar preliminära uppgifter för 2019 från Naturvårdsverket på. Det gäller industrin som står för 37 procent av utsläppen (18,8 miljoner ton). För sektorer som står för 63 procent av utsläppen finns inga uppgifter för 2019 ännu. Utsläppen minskade från el- och värmeproduktion, mineralindustri och raffinaderier och ökade från stålproduktionen. Allt enligt industrins egna rapporter.

För att nå svenska målet att ha nettonollutsläpp 2045 krävs dock att utsläppen minskar med 8 procent per år. Under finanskrisen 2008-2009 gick utsläppen ner med 6 procent, men 2010 var utsläppen högre än innan. Totala klimatutsläppen minskade med 1,8 procent 2018 jämfört med året innan.

Uppvärmningen från 1860 har varit 1,7 grader C, men i norr och öster 2,1 grader, meddelar SMHI. De rapporterar också att isen i Östersjön varit minst utbredd denna vinter sen nån gång efter 1900.

En orsak till katastrofen
1 april 2020

Industriell storskalig livsmedelsproduktion och handel med tamdjur blandat med vilda djur bedöms ha spelat en roll för spridning av det nya coronaviruset Covid-19. Virusets spridning har beskrivits hänga samman med mänsklig skövling av naturen och den moderna livsmedels- och jordbruksproduktion. Särskilt Kina, där det nya coronaviruset kommer från, har integrerat vilda djur i industriella livsmedelproduktion. Varje virusutbrott har sina egna särdrag. Det behövs något som startar utbrottet. Djur är naturliga bärare av olika mikroorganismer.

Överföringen förklaras med den allt intimare kontakten mellan olika arter och ett trängre livsrum för vilda arter. Klimathotet har en roll i detta. Storskalig monokultur och trång industriell massproduktion av kött är därför ett riskområde. Allt som är typiskt för kapitalistisk livsmedelsproduktion. Risken ökar att en virusorganism från ett djur tas upp av människa. Som vid marknaden i Wuhan där både vilda djur och tamdjur fanns till salu tätt samlade i burar.

Vägen bort från cykler med bildning och spridning av farliga virus anser forskare vara naturligt jordbruk med växelbruk och djurhållning med mindre populationer. Växter sprider inte virus. Det gäller att hålla koll på kontaktytor där mikroorganismer kan flyttas över.

Capitalist Agriculture and Covid-19
Covid-19
Shah, Animals to Blame?
New Left Review 122

Nobelprisad inte klimatsmart
4 mars 2020

Det är tufft att komma ut på papper. Tiden går och texten består, men opinionen ändras. Låter inte det här gammalt?

”Timmar försvinner i flygplan högt ovan molnen, gryning nalkas blixtsnabbt och redan är dagen och kvällen den i hälarna.” ”Dessa gigantiska flygplatser som lockar oss med löften ...” ”Allt är välordnat ...”

På några sidor i Löparna är Olga Tokarczuks begeistring stor för flyg i kontrast till tåg. Flyget framställs som mondänt och kosmopolitiskt. Tvärtom är tåg ungdomlig idealism. Tågresorna tar outhärdliga evigheter och unga resenärer anklagas för att diskriminerande ta alla övernattningsplatser.

Några sidor i Löparna visar upp författarens perspektiv – visserligen i romanform, med det är ”jag” hela tiden. Det andas västliga privilegier, medelklass och avstånd till engagemang för ett hållbart samhälle.

Olga Tokarczuk räddade Nobelprisruljansen hösten 2019 för alla trogna i litteraturparnassen. Alla runt henne, med distans till Handke. Nobelföreläsningen uppskattades mer än vanligt i pressen. Hon sas till och med vara miljövän. Vad fick man det ifrån? Romanen Löparna kom ut 2007.

Bilismkritik
13 februari 2020

Transportsektorn kräver kraftigare styrmedel än andra sektorer för att utsläppen ska minska så mycket som behövs. Koldioxidskatten som ingår i bränslepriset är inte tillräcklig. Det skulle behöva kosta mycket mer. Olika EU-regler hjälper inte heller särskilt långt, snarare begränsar vad som kan göras. Därför försöker man med andra styrmedel, bl.a. differentierade fordonskatter. Riksrevisionen visar i dagens rapport att detta ger 4,5 miljarder kr mer i skatt. Det har också blivit fler miljöbilar. Men granskarna skjuter in sig på en rad marginella frågor.

Ängsmarken tar över bilsmens asfalt.

Problemet med subventionerna är att de bidrar till fortsatt bilism och att de heller inte driver fram rejält miljöanpassade bilar. De tenderar att subventionera relativt priviligierade bilister, t.ex. nya företagsägda bilar.

Riksrevisionens rapport RIR 2020:1
Mer om transport och klimat!

Mer bränsle på klimatbrasan?
9 februari 2020

Finns chansen att fossilbränslena minskar med 70%? Målet är att växthusgaserna från svenska transporter ska minska på 10 år. Det kan kanske ske om riksdagen beslutar om mycket mer förnybart drivmedel. Oljebolagen lovar tillverka tillräckligt med förnybart. Ytterligare utfasning av fossilbilar ska utredas. Blir elbilarna många finns marginal för fartyg, tåg med fler att fortsätta med fossila bränslen. Och bilismen fortsätta som nu – vilket gör det ytterst svårt att minska till nettonollutsläpp 2045.

Mer fossilt!

Kolpris riskerar inte konkurrenskraften men är inte nog. WEF har koll
22 januari 2020

Klimatpolitiken kräver ett pris på koldioxid skriver en grupp i en rapport till Världsekonomsk Forum i januari 2020, som de flesta Green Deal-program. Men det är inte nog med det. Det fungerar inte med bara ett styrmedel. Det ser nämligen olika ut i olika sektorer. Det är olika kostnader för olika åtgärder och trots vissa branschers stora inverkan på utsläppen kommer inte investeringar i ny teknik igång. De har haft pris på koldioxiden sedan decennier men har ändå inte någon utvecklad förbättringsteknik. Andra åtgärder behövs alltså.

Rapporten – det stora antalet medförfattare tyder på att den tvättats rejält innan publisering av business-WEF – menar att den som går före med t.ex. ett pris på koldioxid i stort sett inte drabbas negativt och tar udden av det vanliga motargumentet mot ny mer klimatanpassad teknik, den att fördyringar drabbar ekonomisk konkurrenskraft. Och att det inte skulle ge en minskning utan ett ”kolläckage”. Ett nationell koldioxidpris har liten effekt på konkurrensförhållandena konstateras. Lokalt förankrade verksamheter exponeras mindre mot konkurrens, exempel transport, bygge och kraftproduktion. De menar också att dyrare produktion slår igenom med en relativt liten prisökning och att konkurrensytan är mycket liten för de sektorer som står för stora delar av koldioxidutsläppen. De nämner bl.a. stål och cement. Tillsammans med några andra står sektorerna för 18% av globala utsläppen men 4% av BNP. Dessa relativt få enheter kan enkelt kompenseras i den mån det skulle behövas.

Rapporten vittnar om den företagsekonomiska fördelen att vara först på plan med anpassade produkter.

The Net Zero Challenge, WEF Insight Report, 2020weforum.org
Mer om Green Deals

De trivs i Dark Pools
17 januari 2020

45% av aktiehandeln sker inte på börsen utan dolt. Från en relativt undanskymd roll i flera decennier har sedan några år ”dark pools” ökat snabbt. Det är webbsidor där aktier byter ägare utan insyn för utomstående. Inte ens säljare och köpare kommer i kontakt. Även andra privata aktiehandelsställen har växt fram, s.k. ”systemic internalisers”. Detta sker förstås ”fritt” i global skala över gränserna.

Banker äger en mängd dark pools. Den andra generationens dark pools drivs av de stora investeringsbankerna som därmed försöker kontrollera inkomsterna från handeln. Schweiziska banken Credit Suisse uppges t.ex. ha 155 dark pools.

På börsen anslås sälj och köp med prisuppgifter. Dark pools har inga sådan uppgifter tillgängliga för alla.

Även om handeln minskar på börsen går den inte lottlösa. Nasdac som äger börsen i Stockholm uppger glatt att de sköter banken Goldman Sachs dark pools.

EU:s värdepappers- och marknadsmyndigheten ESMA ska hålla koll på aktiehandeln. Enligt EU-regler (MiFID II-direktivet) får inte en aktie handlas mer än 4% under 12 månader i dark pools. Det har betytt att aktiehandel i dark pools stoppats av 54 svenska företag under 2018. Men hur kan ESMA effektivt hålla kollen på den dolda aktiehandeln?

Varför går man från börsen till dark pools och andra dolda handelsplatser? Jo, det uppges vara för att undvika börsens avgifter, för att tjäna mer på handeln. Men också för att undvika offentligheten. Bara därför tror man att det blir en bättre och billigare affär. Alltså, i affärs- och bankvärlden vill man ogärna att någon tittar på.

MacKenzie, D., Market devices and structural dependency: The origins and development of “dark pools”, pm, 2019.Dark Pools
MacKenzie, D., Dark Markets, LRB 2015.Dark Markets

Kulturkampen - så gör dom
6 januari 2020

Lega - italienska nyfascister, idag största partiet - driver en utstuderad kamp mot aktivister. "Vi ska befria regionen" sade dess ledare 5 januari. De flesta är han emot och särskilt populära utomparlamentariska aktionsgruppen Sardine. Tidskriften Espresso kartlade vad Lega gör, se utklippet. Troligen kunde listan vara mycket längre, men visar ändå hur de systematiskt ställer om samhället, främlingsfientligt och antidemokratiskt.

2019

Läs tidigare inlägg
Lavoro in Corso BLOGG