S-Reformisternas Gröna Giv: ett paket med miljöreformer, men hur ska de bli av?

Går det att reformera sig ur klimat- och miljökrisen? Kanske det kan hjälpa en del? Men, för att lyckas helt med det behövs en aning systemkritik.

De svenska Reformisterna inom Socialdemokraterna har satt samman en grön ny giv. Den liknar i flera avseenden tidigare sådana - det är förstås meningen - från EU-kommissionen, USA-demokraterna och inom Labour i England.

Reformisternas variant har dock mer karaktären av allmänpolitiskt program än koncentration på klimatet och andra miljöfrågor. Reformisterna tycks vilja passa på att göra upp med Socialdemokraternas högersväng på många områden.

De erkänner sig som reformister. Det är förutsättningen för deras förslag. Det är därför som det vänds på alla små stenar för att hitta något positivt, utan att störa alltför mycket. Åtgärderna ska gå att genomföra utan att ”risk att sådana styrmedel kan ses som moraliska” (om minskning av köttätande).

Men hur få saker att hända? Hur ska åtgärder bli genomförda? Var finns strategin för att få katalogens åtgärder förverkligade? Det är det som behövs allra mest. Många av dessa förslag finns sedan länge, beredda och färdiga. Många vet vad som ska göras och många stöder sådana åtgärder. Men haken är att få något att hända. Inte minst viktigt att medvetet styra privata sektorn. Och där är Reformisterna konventionella och defensiva.

Reformisternas giv leder den någonvart?

Miljön i Reformisternas Gröna Giv handlar om klimatutsläpp och minskning av fossilenergi. Perspektivet stannar vid Parisavtalet. Reformlistan har många ”stötta”, ”utred” och ”stimulera”. Reformer som tycks extra svåra att genomföra, som funnit lång tid utan att förverkligats har tagits med. Den kritiska faktorn är alltså: hur ska det bil något av detta? Trots reformens betydelse har och är fortsatt är motståndet och oviljan är så stor att vissa reformer kräver något extra? Talande exempel är km-skatt för tunga fordon som funnits utredd sedan länge, men är långt från att förverkligas.

Reformisternas recept är mer statligt utredande och finansiering till entreprenörer med svaga motkrav. De är inte för att peka ut vad dessa krafter bör lägga sin energi på. Alla som förmås positivt bidra med något ska få ersättning från skattekistan, till exempel skogsägare. Det blir inte så mycket omställning av det.

Risken med att lista kända åtgärdsförslag - som redan stötts och blötts - är att horisonten blir låg. Diskussionen om vad det är för samhälle som är önskvärt saknas. Reformisterna är nöjda med ett lite bättre samhälle av samma sort som nu. Frågor om livet i ett modernt samhälle saknas: hur ska vi styra den tekniska utvecklingen mot hållbarare och verkligt användbara produkter. Att minska svinn och onödig verksamhet. Att använda ett minimum av energi och natur till så mycket som möjligt. Det borde också vara reformism.

Vad ska hända med textil, produktkvalitet, återanvändningen?

Reformisternas Gröna Giv har föga kritik att föra fram om sådana centrala frågor som tillväxt och utsläppshandel. För tillväxt tyder skrivningarna på en from förhoppning om en ökande frånkoppling av klimatpåverkan från produktion kontra konsumtion, utan att föreslå några aktiva ingrepp i utvecklingen. I samma andetag dissas begreppet grön tillväxt. Reformisterna tycks helhjärtat entusiastiska till utsläppshandeln; de vill utveckla systemet och bredda det till sjöfarten, allt inom den gemensamma EU-ramen.

Det hävdas att det blir 150.000-240.000 nya jobb med programmet, främst inom ”renovering och energieffektivisering”, ”uppgradering av arbetslokaler och bostäder” och ”grön infrastruktur”. Det ska man få för en ökning av statsanslagen med 60-75 miljarder kronor per år i tre år.

Hur grön är denna gröna giv? Testa med några givna gröna-given-ord: planerad åldrande, matsvinn, textilslöseri, delningsekonomi, modern tågkollektivtrafik. Av sådana lösenord hittade jag bara ett: att höghastighetsbanor bör byggas mellan de stora städerna, inklusive Stockholm-Oslo. De säger däremot inget höghastighetsförbindelse till kontinenten.

Hela systemet - glöm inte det!

Cirkulär ekonomi, med återanvändning, avfallsminimering, osv., har måttlig genklang hos Reformisterna. De erkänner sig svarslösa om lämpliga steg för en cirkulär ekonomi utöver regeringens strategi från i fjol. Här får dokumentet prägel av offentlig utredningsrapport eller regeringspromemoria. De hoppas få tillfälle att återkomma med cirkulär ekonomiförslag.

Säger man som Reformisterna att utbildning är absolut viktigt för att kunna ta hand om framtidens uppgifter – vilket det borde ligga något i – så kanske man ska säga något om vilken framtid och vilka uppgifter det rör sig om. Det behövs förstås vägledning för vilken typ av utbildning som bör prioriteras. Men det kommer inte.

Litteraturlistan är användbar – till en viss gräns. Den innehåller många av de centrala verken, utom de allra viktigaste. Det är även här ett reformistiskt perspektiv. Mer systemkritiska arbeten saknas i deras lista. Här kunde listas en handfull som borde konsulteras, men man anar att Reformisterna ändå vet vad som menas med det. De tidigare Green New Deal-en tycks inte ha inspirerat Reformisterna nämnvärt.

Dessutom tacklar de inte några viktiga och uppenbara utvecklingsmoment: geoengineering, förnybar energianvändningen och nya transporter och produktkvalitet. Texten är dessutom minst sagt vankelmodig när det gäller kärnkraften. Energislaget har problem att hävda sig på grund av kostnaderna sägs det. Inga problem tycks finnas med avfall och strålning, utan det finns tvärtom ”vissa nyttor”.

Alltså

Reformisternas Gröna Giv bidrar med systematiska sammanställning av åtgärder som finns inom ett oförändrat samhällssystem. Den nödvändiga omställningen är dock av ett mer genomgripande slag. Det kräver mer systemkritiska eller åtminstone mer respektlösa åtgärder.Tyvärr räcker därför inte deras förslag. Dessutom finns en rad ödesfrågor som de inte svarar på eller som de inte har några rejäla ståndpunkter kring. Omställningen behöver ta ett mycket bredare grepp.

En grön giv för Sverige

Reformisterna, 22 mars 2021.

LOO, april 2021