UTVECKLING. Omställningen av produktion och konsumtion behöver vara hållbar för miljö, socialt och ekonomiskt

Hur ser ett hållbart samhälle ut? Utan skövling av naturresurserna, utan hot om klimatsammanbrott, föroreningar och sjukdomar. Ett samhälle i balans.

Omställning behövs. Inte bara för klimatet. Men hur? Vad? Förslag finns. Få är dock genomförbara. Få är realistiska.

Glömma bnp-tillväxt? Måste nedväxla? Välja utveckling: välstånd och hälsa åt alla.

Många har fromma förhoppningar om enkel omställning. Klara krisen med minimum av förändring. Hur få något bra i motvind?

Hållbar utveckling eller anpassad omställning - eller mänskligt lyckorike

Hållbar utveckling har blivit ett slitet uttryck. Dels för att det använts lång tid. På allvar sedan 1987. Men dels framför allt för att det missbrukats, precis som de flesta begrepp som har med miljöanpassning och samhällsutveckling. Allt som potentiellt kan störa det bestående, minsta lilla anpassning av en skenande samhällsutveckling bromsas av ett maktfullkomligt fåtal.

Tillväxt går inte heller att använda. Det är ett belastat begrepp: mer av kapitalistisk rovdrift och företagsekonomisk profitjakt som är har tagit oss dit vi är idag.

Grön Ny Giv är svaret för många. Nyttan är som ett samlat reformprogram. Men få sådana blir varken genomförda - inte ens delvis - eller är tillräckliga för att lösa krisen.

Därför behövs ett annat begrepp. Kort och gott använda UTVECKLING. En anpassad, miljömedveten samt vetenskapligt och kunskapsmässigt styrd färd mot framtiden.

Alla dessa gröna givar

Ny Grön Giv kom som begrepp till heders under slutet av 2010-talet. Det gjordes mer eller mindre ambitiösa program lite varstans. Det skedde i USA-kongressen och EU-kommissionen. Många ideella gruppen presenterade också planer. Alla syftade till att göra något i förhållande till klimathotet. Behovet aktualiserades av klimathotet och avtalet som antog i Paris 2015 och av ett tryck från inte minst ungdomsrörelsen Fridag for Future som mobiliserade rekordmängder runt om i världen.

De Gröna Givarna blev en slags samlande punkt för tänkta åtgärder mot klimathotet. Många förslag skulle vara välkomna, många mindre effektiva och vissa inte möjliga att få genomförda. Gemensamt för programmen är det mycket tröga genomförandet.

Ett försök till analys av Gröna givar från en antikapitalistisk utgångspunkt har tolkat dem som i bästa fall reformistiska. Progressiva perspektiv ska utgå från och bygga på folkligt engagemang och intresse. Få enskilda krav i programmen har en sådan dynamik. Det skulle i så fall vara där en särskild snabb omvandling krävs - om den kan förverkligas.[1]

Klimathotet måste avvärjas. Det går dock för sakta att ställa om, både för att uppfylla Parisavtalet och för att minimera skadorna av en temperaturhöjning. Därför behöver mer Grön Giv utvecklas som är mer effektiv och som verkligen genomförs. Frågan är vad som måste göras och hur.

Allt om Gröna Givar
Mer om Gröna Givar
Detta är EU:s Gröna Giv (pdf)

Se också

EU:s Fit for 55
Reformistisk Grön Giv

Klimat och miljö - inget skiljer de båda åt

Klimathotet undviks inte med "bara" klimatåtgärder. Parisavtalet är inte lösningen. Koldioxidhalten och temperaturen kommer stiga trots insatser som görs och planeras.

Enda vägen är att snabbt och drastiskt skär ner fossilenergin, minska energianvändningen, av alla slag.

Allt om klimat

Infrastruktur - fossilbil eller stollebil

Transporterans miljö och klimathot har mest handlat om privatbilismen. Men tunga fordon, flyget och sjöfarten är väl så svåra problem. Det är säkert enklare att minska småbilarnas antal, användning och miljöpåverkan. Lagkrav och fiskala styrmedel har visat sig genom åren ha effekt. Dock har inte omfattningen av bilismen påverkats särskilt mycket. Mer åtgärder behövs. Fler bilar är inte lösningen, inte ens elbilar.

Flyget hade en gyllene chans att minskas: i samband med pandemin 2020 minskade flygandet med 80 procent. Det visar både att det går lätt att minska resandet, men också att samhället fungerar lika bra ändå. Tron på miljöanpassade flygplan är som bäst from förhoppning.

Järnvägen ska ta över med snabbare förbindelser. Investeringsbehovet är stort på mer kapacitet och mer centrala dragning av spår. Snabbare till kontinenten har potential att ersätta flyg även på medellånga sträckor.

Kavla upp ärmarna och hugg i.

Elbilens miljöpåverkan är starkt beroende av hur elen kommit till. Livscykelbedömningar jämför bilarnas tillverkning, material, användning och avyttring. Om elen kommer från kol står användningen för det mesta av klimateffekten, upp till 70 procent. Med svensk elenergi bedöms elbilen ha 20 procent total klimatpåverkan jämfört med fossilbilen.[2]

Bilismen är en dyr. Vi betalar alla för den, största delen av budgetens 700 miljarder.

12 års transportinfrastruktur
Alla betalar deras bilism (Blogg)
Hur bilismens era tar slut (pdf)
Ökad bilism!? (pdf)
Bilprovningsmarknad
Utfasning av fossilerna?
Hela järnvägen

Cirkulär ekonomi - produkter som håller

Idag fungerar allt linjärt. Mycket speciellt, ovanligt finns försök med cirkulär ekonomi, som förr bland annat kallats kretslopp. Delvis. Helt cirkulär blir det först när samhället i stort fungerar på det sättet. Det underlättar om det cirkulära affärsmässigt lönar sig. Hittills gör det inte det.

Cirkulär ekonomi betyder i förstone anpassning av produkten för lång användningstid, gärna också ändamålsenlig funktion. När produkten tjänat ut ska den gå att reparera och användas igen. Sen ska delar kunna återanvändas. Därefter materialet i produkten återvinnas och användas i nya produkter. Produkten ska alltså vara avpassa för detta från början.

Produkten ska inte ges konstlade spärrar mot användning, tiden den är användbar eller viss krav på reparation. Istället för planerat åldrande bör den planeras för lång och problemfri användning.

Cirkulär styrning har lång startsträcka. Det är emot ekonomins gängse rörelselagar. Därför är lagstiftning, med tekniska krav, samhällstillsyn och sanktionsbestämmelser nödvändiga. Producentansvarskrav på lägsta hållbarhetstid och serviceåtangande, tillgång till produktdata för reparation med mera behöver lagstadgas.

Textil och mat är två klimatpåverkande varor. Den effekten kan i mycket större utsträckning än idag minskas. Textil kan användas längre, passas vidare till andra användare och återvinna materialet. Detsamma gäller mat. Mat är ätbar längre än vad många tror. Matsvinnet beräknas stå för 8-10 procent av globala klimatutsläppen.

Sopmarknad - krafter verkar för att privatisera soporna. Idag är hantering uppdelad beroende på avfallsslag. Papper och elektronik tas om hand av branschen genom ett lagstadgat producentansvar. Hushållsavfallet hanteras på olika sätt i olika kommuner. Ofta är det också privatiserat. Samma gäller företagens hushållsliknande avfall, till exempel matavfall. Grunden är att man satt olika pris på de olika avfallsslagen. Krafter argumenterar för mera sådant - och att det offentliga ska driva tillsyn av verksamheten. Det sägs också vara ett system som främjar (bäst, enligt förespråkarna) cirkulär ekonomi, att kostnaderna för avfallet ska driva fram sätt att undvika avfall. Men är det så?

Framtidens infrastruktur med förnybar betong.

Cirkulärt byggande av infrastruktur

Bostäder, produktionsanläggningar och trafiksystem behöver byggas ut. Eller ofta räcker det med ombyggnad. Allt måste ske med anpassning till vad naturen, inklusive klimatet, tillåter. Vissa material är ytterst energi- och klimatkrävande, som cement. Sådana är dessutom svåra att ersätta eller undvika. Går de inte att ersätta eller produceras på ett mer energisnålt sätt bör kontruktioner anpassas för så lite användning av materialet som möjligt.

Även material som har lite negativ påverkan på klimat och miljö kan behöva användas sparsamt.

Teknisk utveckling är ofta överskattad. Erfarenheten säger att vad som ska utvecklas och användas kräver grundläggande diskussion och planering. Det finns inte plats för dåliga produkter som inte tjänar ett nödvändigt syfte.

Gröna reformer - nygamla givar

Gröna Givar har en drygt 10-årig historia, men hämtar inspiration och legitimitet från amerikanska mellankrigsprogram. Alla gröna givar består av mer eller mindre omfattande åtgärdskataloger. Mer eller mindre konkreta förslag bildar en påtaglig viljeyttring. Kanske den mest konkreta är EU-kommissionens, mycket tack vara institutionens centrala exekutiva roll. Potentiellt kan beslut i EU får stor effekt. Dock är EU:s gröna giv i många stycken en önskelista. Handfasta regler och krav kommer först flera år efteråt

Gröna givarna tog fart efter Parisavtalet 2015. Men det är vanligt att de är program som behandlar fler än klimathotet. Det beror också på insikten att klimatet inte kan lösas isolerat.

Vanligen behandlas, jämte förslag om begränsning av fossilenergianvändningen, utbyggnad av förnybar energiproduktion, också biologisk mångfald och resurshushållning. Konkreta åtgärder mot plastnedskräpning, textilanvändning och produktkvalitet finns med.

Efterhand måste åtgärder för att öka återanvändning och återvinning öka. Redan har deponering av uttjänta varor reduceras till enstaka procent. Det går att gå längre. Men kraven i den andra ändan, på produktutformningen, är viktigare.

Klimathotande finansiering. Bankerna stöder fossilenergi

23 biljoner kr ska världens banker ha satsat på fossilenergibranschen under de fyra åren efter att Parisavtalet beslutades 2015. Trenden är inte att det minskar.

De allra flesta banker har policyer om att begränsa utsläppen. Men praktiken är ofta en annan.[3]

Gröntvättade investeringar

Drivkraften att investera i grön hållbar utveckling är ännu inte särskilt stark. Men det som händer är inte alltid rätt väg. Det är svårare att få finansiering för en klimatinvestering än något som inte är det. Analytiker varnar för att överföra gamla affärsmodeller. Då blir der snarast riskminimering än maximal nytta för miljö och klimat.

Att i ord och inte i handling (särskilt mycket) verka klimat- och miljöengagerad kallas greenwashing. Gröna fonder är i verkligheten sällan särskilt gröna. Delvis fossilbolag kan få gröna fondpengar för att de antagit en blygsan klimatambition.[4]

Noter

1. Ed McNally, Whose Green New Deal? NLR-blog Sidecar, 04 May 2021. LÄNK

2. Transport&Environment.

3. Urgewald, Five Lost Years: Banking on Climate Change, 2020. (Seblogg)

4. Buller, Adrienne, Doing Well by Doing Good’? Examining the Rise of Environmental, Social, Governance (ESG) Investing , PM, Common Wealth, 20 dec 2020.

LOO, april, maj 2021