Avskogning deforestation

Fortsatt skövling av skogen, trots ländernas, bolagens och skogsägarnas åtaganden

Världens ledare har enats om att avsluta avskogning från 2030. Det skulle bromsa påverkan på klimatet. Men det har sagts förr: ska vi tro det denna gång?

Blir det avskogning snart?

Det frivilliga åtagandet av en majoritet av jordens länders statschefer gjordes i samband med FN-förhandlingarna om klimathotet, COP 26, i november 2021 i Glasgow. De tar på sig att minska och motverka avskogning och försämring av marken. Det påminner om den tidigare överenskommelsen 2014 som omintetgjordes genom fortsatt avskogning. Varför ska det ske denna gång – och vad händer tiden fram till 2030?

Avskogning är när skogen huggs eller bränns ner och ersätts av annat än skog, vanligen jordbruk eller byggnader och infrastruktur. Det sker i stor omfattning, ökningen har dock bromsats upp något. Mest uppmärksammat är skövlingen av Amazonas och andra regnskogar för att odla majs och kött. 80 procent avskogat blir jordbruksmark.

Hälften av skogen finns i de fem största länderna. 31 procent av jordens yta täcks av skog. Sverige täcks till 69 procent av skog. Siffrorna i figuren visar avskogningen i världen de senaste decennierna. Notera att en viss nyplanteringen sker, men nettoeffekten är alltså allt mindre skog. Dessutom visar de senaste tio åren att avskogningen inte går ner.

Världens skog. Förändring i miljoner hektar per år under 10 och 5 års perioder. OBS att senaste 10-åren är uppdelade i två! Grön - återplantering. Grå - ny skog. Källa: FAO.

Sedan 1990 och fram till 2020 har 53 miljoner hektar avskogats i världen. Det är knappt 2 mijoner hektar per år. Det motsvarar Skånes, Blekinges och Hallands sammanlagda yta. Hela avskogningen dessa 30 år är större än än hela Sveriges landyta, drygt 40 miljoner hektar. Under samma tid har 30 miljoner hektar fått ny skog. Skogssiffrorna kommer från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. I Sverige har avverkningen av skog ökat, åtminstone 6 procent, de senaste 5 åren.

EU uppger det omvända. Enligt kommissionens skogsstrategi 2021, baserat på rapporteringen till FN:s klimatpanel, överstiger ny skog avskogning under hela denna period. Ny skog på 200-500 tusen och en avskogning på ca. 100 tusen hektar per år sedan 1990 innebär en ökad koldioxidsänka. Trenden är dock allt mindre ny skog men en relativt konstant avskogning. Koldioxidsänkan tenderar alltså öka långsammare. I Sverige har avverkningen ökat med 6 procent sedan 2015.

Förlust för klimatet

Kritiskt med avskogning är hoten mot klimatet och artrikedomen. Avskogningen är därför negativ. Färre levande träd betyder att en mindre mängd utsläppt koldioxid kan knytas i skogen. Mer skog är tvärtom ett medel mot klimateffekten. Men det är inte självklart att blir mer skog. Tendenserna till avskogning är starka.

Förlust av skog

Regnskogarna vid ekvatorn är unik för att den är särskilt rik på arter. Dessa områden har därför en särställning. Dessutom är alltså skogen allmänt viktig för klimat och liv, då den tar upp koldioxid bättre än annan verksamhet på jorden.

Avskogning understöds av de som tjänar på det. Mäktiga krafter odlar grödor. Från regnskogsområdet är det soja och palmolja som används i industrin och som foder till den omfattande köttproduktionen. Inte minst finansbranschen tjänar på avskogningen.

Men åtagandet undviker att berätta vilka som står bakom och tjänar på avskogningen. Förlorar gör de som lever på vad natur ger, den ursprungsbefolkning som jagas bort. Och sedan ska det offentliga ta hand om problemet säger åtagandet.

Vinst för spekulanterna

Sedan Parisavtalet om klimatet 2015 bedöms finansbranschen ha kammat hem 1,74 miljarder dollar på den livsmedelsindustri som bygger på avskogning. Sammantaget har finansinstituten satsat 157 miljarder dollar på firmor som är verksamma med avskogning av regnskogar.

De svenska bankerna har investerat minst 9,2 miljarder kr i dessa verksamheter under samma tid. Värst är Nordea med 5,5 miljarder kr. Miljöorganisationerna rapporterar att det är ytterst ovanligt att banker ställer krav i dessa avseenden och är ändå beredda att släppa iväg pengarna.

I tiden

Ländernas frivilliga åtagande kommer i samma period som stora etablerade miljöorganisationer drivit frågan och då världens största livsmedelsbolag börjat profilera sig kring frågor om köttets härkomst. EU har de senaste åren behandlat förslag om ställningstagande om avskogning. Men skogsstrategin från sommaren 2021 (COM/2021/572) skjuter eventuella konkreta åtgärder på framtiden.

Miljöorganisationerna riktar sig främst till EU-kommissionen och handelspolitiken. De kräver skärpta krav på importerade varor som bidrar till att skog förstörs. Företag som handlar med varorna ska kunna straffas säger man. Hur effektivt det ska ske framgår inte.

Brasiliens ledning är profilerat emot miljöåtaganden och klimatåtgärder. Taktiskt har också dom undertecknat den frivilliga överenskommelsen. De betraktar det som tillräckligt – och alltså riskfritt - med fortsatt skövling av Amazonas åtminstone åtta år till.

Åtagandet att sluta med avskogningen omfattar 91 procent av världens skog, då 141 länder anslutit sig den 12 november. De budgeterar med 19,2 miljarder dollar för stöd till de som drabbas av en inbromsad avskogning. Åtagandet saknar mekanism för uppföljning. Dessutom saknas det viktiga i regelverk, etappmål.

Länkar till rapporter hösten 2021

Deklarationen om avskogning

Vinster på avskogning

Skog i brand

Världens skog statistik

EU:s skogsstrategi

Ingen avskogning - ännu. Avskogningen går snabbare än plantering av skog på nya platser.

-LOO, november 2021

Köttindustrins avskogning blir läder i masskonsumtionen

Boskapsindustrin anses vara den enskilt största orsaken till skövling av regnskogen, inte minst i Amazonas. Köttindustrin, men också andra sektorer, har koppling till avskogningen. Från 5 000 kvadratkilometer 2010 gick avskogningen av Amazonas upp till dubbla 2020. Ungefär som från ett Halland till ett Skåne. Boskapsindustrin står för omkring en femtedel av tropisk avskogning. Soja är Brasiliens vanligaste jordbruksgröda och odlas inte minst under perioden mellan avskogning och boskapsbetet.

Stora klädmodeföretag pekas ut som att de hycklande tjänar storkovan på billiga lädervaror med ursprung i denna fegnskogens köttindustri. Mer än 100 stora klädmärksföretag har beslagits med att använda sådana varor i sina produkter. Bland de som använder läder från Amazonas finns företag som har som policy att inte använda det, t.ex. H&M. Deras hållning är att det beror på den ”låga transparensen” för lädervaror. Storkoncernerna ska alltså ha svårt att få reda på deras råvarors ursprung.

Som mellanhänder finns stora bolag som bedriver boskapsskötsel där det tidigare var regnskog. JBS – en gigant på kött och lädermarknaden – är största exportören från Brasilien. Senaste tio åren har företaget skövlat 3 miljoner hektar (som ett Småland). Drygt 80 procent uppskattas vara illegalt. En mycket detaljerad redovisning finns på webben. December 2021

Nowhere to Hide

Naturen och skogen - frågeställningar att tackla

• Rädda klimatet.
• Bevara mångfalden?
• Hållbar natur?
• Hållbart nyttjande av resurserna?
• Hållbart jordbruk?
• Hållbart skogsbruk?
• Natur anpassad för klimatet.
• Klimat anpassad för naturen.
• Utveckla naturens resurser.

Lavoro in Corso: miljö och hållbarhet

Hitta mer om skog, natur och biologisk mångfald - och klimatet

Inte naturlig natur

Anpassa till klimatet

Sköt skogen

Skogen och klimatet

Varsamt bevarande

30 % biologisk mångfald - 70% rovdrift (pdf)

Rödlistning - artmatematik (pdf)

Läs mer om ekologi:

Ekologi