BLOGG

2021

Senaste

Energieffektivisering: stor potential i många småhus

21 december 2021

Direktverkande el kan förbruka 25.000 kWh på ett år för värme i en villa eller ett radhus. Sverige är världsunikt med drygt en halv miljon sådana hus. Med vattenburen uppvärmning skulle förbrukningen av denna exklusiva form av energi, elektricitet, istället kunna bli i nivå med en lägenhet, ca. 2.500 kWh (enligt e-on).

El som värmer hus. TWh per år 2020.

Eklare, lättare genomförd, effektivisering skulle ge fastighetsägarna 356 miljarder kr ackumulerat till 2045 enligt en analys för samarbetet bland företag som sysslar med energieffektivisering. Det skulle ske genom att 40 TWh (terawattimmar) resp. 13 TWh skulle sparas in i värme resp. el i bostäder. Det skulle ske genom renovering som tilläggsisolering och justering av ventilation och effektivare varmvattenberedare och vitvaror. Icke-el energi i bostäder är ca. 100 TWh per år.

Total förbrukad el var 2020 125 TWh enligt officiell SCB-statistik. Av detta förbrukades 46 TWh i bostäder, ca. 36 procent. Direktverkande elen i husen står i så fall för uppemot 30 procent av elanvändningen i husen. Potentialen till effektivisering torde alltså vara större än lobbyisterna medger.

Trogna italienska fossilbilister litar inte på elbil

20 november

Laddning. För italienska bilister.

En av fem italienska bilister säger ja till elbil bland 21.500 svar på webbfrågor som Repubblica skriver om. Om valet ändå skulle falla på eldrift då är skälet ”miljö” och/eller ”framtiden” för mer än 80 procent. Men fortsatt kommer fossilbil gälla för de flesta bilister. Varför inte elbil? En tredjedel litar inte på dem, en tredjedel ser inte nog med laddställen och en tredjedel av kostnadsskäl.

Historiskt dominerar dieseldrift i personbilarna i Italien. Fortfarande bland de nya är det på det viset. Men i oktober 2021 såldes 40 procent hybrider (många förstås med dieselmotor) och 7 procent med bara elmotor. Det senare var en ökning med 146 procent sedan oktober året innan. Sammantaget var 47 procent, eller 49 tusen, försedda med elmotor. Men alltså de flesta körs med fossilmotorn. Det såldes drygt 100.000 personbilar under oktober, 36 procent mindre än samma månad ett år tidigare. Det finns drygt 40 miljoner personbilar på vägarna (eller felparkerade) i Italien.

Rekord igen: mer klimatgaser i världens atmosfär

25 oktober

Koldioxiden i atmosfären ökade 2020 jämfört med året innan till 413 ppm (miljondelar). Det är 149 procent jämfört med förindustriellt (1750). Övriga klimatgaser: metan 1889 ppb (miljarddelar), 262 procent och lustgas 333 ppb, 123 procent. Ökningen i genomsnitt de senaste 10 åren var: 2,4 ppm, 8 ppb resp. 0,99 ppb. Ökningen från 2019 var ungefär på den nivån. Redan är det klart att det ökar även 2021.

Koldioxidens ökning sedan 1985 i ppm per år (färgat område). Röda linjen anger månadsnivån. (Källa: WMO)

Meteorologiska världsorganisationen berättar i den årliga sammanställningen att hälften av den koldioxid som släppts ut under alla tiden stannar i atmosfären, resten knyts på olika sätt på land och i havet, med vissa variationer. Koldioxiden står för 66 procent av gasernas klimatpåverkan. Mest kommer det från fossil energi och industrin.

Metan står för 16 procent av klimateffekten. Det kommer främst från jordbruk, biomasseförbränning och avgång från naturen. Lustgasen står för 7 procent av klimateffekten, påverkar också ozonlagret, och kommer från jordbruk och industri förutom naturliga källor.

WMO: Ännu ett rekordår

Klimatnonchalansen hos svenska industriledare

3 oktober 2021

15 fabriker släpper ut 25 procent av de svenska klimatgaserna. Billiga utsläppsrätter gör att industrin inte anstränger sig. Går det inte att räkna hem en miljösatsning i vinstpengar blir det ingen.

Inte bara vattenånga. SSAB, en av 15 industrier med en fjärdedel av klimatpåverkan.

Rapport i Sveriges Television den 28 och 29 september berättar om järnverket SSAB och raffinaderiet ST1 som inte alls deltar i klimatarbetet. SSAB i Luleå har minskat med 0,5 procent på 7 år. ST1 i Göteborg har till och med ökat koldioxidutsläppen lite under den tiden.

ST1:s vd avfärdar glatt idéer om grön energi som ”blir för dyrt”, trots att det skulle handla om till exempel att tillverka vätgas med hjälp av grön el och inte med oljan.

Incitamenten finns inte; ST1 är ”bättre än konkurrenterna” och ”världsbäst”. De har inget att lära får vi veta. Och som ”bäst” har de fått släppa ut nästan gratis. Nu kostar utsläppen ca. 600 kr/ton koldioxid, alltså lägre än koldioxidskatten på drygt 1000 kr hushållen betalar. Det slår inte igenom.

Boliden – ett av de 15 utsläppande industrierna – betalade 7 miljoner kr förra året för sina koldioxidutsläpp. Informatören pratare om långsiktiga satsningar.

Detta ställer en stor fråga till EU och medlemsländerna om deras klimatpolitik. Utsläppshandeln ska vara EU:s bästa åtgärd, säger dom, men har alltså inte levererat under de 15 år dessa industrier omfattats av den. Detta visar förstås vad utsläpphandeln går för.

Smart teknik slukar sällsynta metaller - och ohållbart slukar jordens resurser?

27 september, 17 oktober 2021

Sällsynta metallerna är inte längre så sällsynta. De används i exponentiellt ökande omfattning i en rad smarta konsumentprodukter som betraktas som oundgängliga. I det periodiska systemet över de kemiska grundämnena hör dessa till grupperna övergångsmetaller och sällsynta jordartsmetaller.

Där finns bland andra lantanoider och aktinider. Dessa är inte svåra att uppbringa, spridda lite varstans, särskilt i kalkrika områden och bundet i växtligheten, men i små mångder och koncentrationer. De utvinns därför endast på vissa ställen där de är mer rikliga, ofta som biprodukt i järnmalm. Men vissa finns knappt, som prometium, utan tillverkas ur andra ämnen.

× På stor skärm, klicka på bilden för förstoring. Sällsynta jordartsmetaller och övergångsmetaller blir allt vanligare.
(Repubblica Lui, ottobre 2021) (klicka på bilden för förstoring).

Deras speciella egenskaper gör dem eftertraktade. De 17 ämnena används i krigsmateriel, hemelektronik, datordelar och tillbehör, belysning och magneter samt en rad komponenter i en bil, inte minst i elmotorn och batteriet. Den största kvantiteten av dessa metaller utvinns i Kina, kring 95 procent av världsproduktionen.

Bilden visar hur utvinning och användning skenar. Många applikationer tillhör produkter som betraktas som avancerade, smarta ur resurs- och miljösynpunkt, ja till och med som del av räddningen ur klimathotet. Men trots det finns det i många fall varken särskild miljöhänsyn vid utvinning, produktion eller omhändertagande efter användning. Och vilken är potentialen för utvinning ur befintligt gruvavfall?

Hushållningen av dessa resurser är alltså bristfällig. Men det finns tillgängliga metoder att minska miljöbelastningen avsevärt, kring 40 procent. Tillgängliga statistik visar att endast enstaka procent av lantanoiderna återvinns. Ökad användning leder därför till ökad spridning i miljön, troligen sker anrikningen i växtlighet.

Ämnenas påverkan på hälsa och miljö är mindre klarlagd. Tidigare har det främst handlat om äldre ljusbågelampor, men numera är utvinning och beredning mest kritisk, med dammlunga. Prometium, Pm, är radioaktivt och finns i självlysande färg och speciella batterier, som i pacemakers.

Värst av allt kanske är att en ökad klimatanpassning genom energieffektivisering leder till ännu större användning av lantanoiderna i solceller och för vindkraft. Dubbelt så mycket 2040 lyder en uppskattning.

Ny exploatering blir alltmer aktuell vartefter efterfrågan ökar. EU och svenska myndigheter - samt exploatörer - har identifierat Norra Kärr i Jönköpings kommun som en idealisk fyndighet. Där skulle sällsynta jordartsmetaller och lantanoider kunna brytas, som yttrium, dysprosium och zirkonium. Dessa är alla med i elektroniska och elektriska komponenter. Det skulle bli ett 250 meter djupt dagbrott med omfattande men okända konsekvenser för miljön. Förstudier, prövning av myndigheter och viss provtagning samt opinionsbildning har pågått sedan 1994. Någon brytning har ännu inte skett.

Lantanoider i mossa

En kort tid i förorenad luft kan räcka för att drabbas av hjärtstopp

12 september 2021

Det finns ett klart samband mellan luftföroreningar och sjukdom. De farliga ämnena i luften kan orsaka dödsfall. Nu kommer besked om att även en kort tid med föroreningar kan göra dig sjuk.

Hjärtstopp i Lombardiet. Vigevano i Pavias provins. Bilfritt torg - mindre luftföreningarna, mindre hjärtsvikt.

Sverige beräknas ha 7800 fall av för tidig död orsakad av luftföroreningar. De flesta orsakas utomhus från förbränning av fossila bränslen. Förutom luftföroreningar ligger genetiska förutsättningar, livsföring och mathållning bakom hjärtsjukdomar.

Få analyser har hittills belyst effekten av låga halter av luftföroreningar – och av kortvarig exponering.

Forskare vid sjukhuset i Pavia och Lombardiets region har studerar effekterna av sju komponenter av föroreningar i omgivningsluften: bensen, koloxid, kvävedioxid, ozon, partiklar (alla resp. de minsta) och svaveldioxid. Detta ställdes mot information om hälsan, med begreppet OHCA: out-of-hospital cardiac arrest, som är hjärtstopp, hjärtsvikt och/eller cirkulationsförlust. Detta är en dominerande dödsorsak i industriländerna. I Italien drabbas 1 på 1000 personer varje år. I Sverige var drabbades 0,52 på 1000 personer 2011.

De sju luftföroreningarna visade alla en påtaglig ökning av sjukdomspåverkan i förhållande till föroreningshalten. Koncentrationen av föroreningar var märkbart högre dagar med en högre mängd fall av OHCA. Personer som lever i starkt förorenade områden har större risk för ”cardiac arrest”, hjärtstopp.

Forskarna menar att analyserna indikerar en betydande inverkan av även en kortare period med luftföroreningar på hälsan (day-to-day). De menar att detta indikerar att det inte ”behövs” en exponering under lång tid för att drabbas av symtomen. Incidenter med högre halter av luftföroreningar bör därför tas som en varning i sjukvården om ett snabbt ökat behov av vård.

Forskarna i Pavia har vissa förbehåll: dels var studien koncentrerar till ett år (2019, alltså före pandemin), dels utförd i ett av Europas mest förorenade områden (södra delen av Lombardiet). De har heller inte haft detaljerad kunskap om de studerade personernas tidigare exponering.

Hjärtstopp

Italiens ministero pulite fokuserar miljöhotet och väljer motståndare

6 september 2021

Miljöopinionen är ett värre problem än själva klimathoten enligt Italiens miljöminister.

Italien har en blandning av teknokrat- och politikerregering och ministern för ekologisk omställning är av det förra slaget, även om han anses stå nära Italia Viva. Roberto Cingolani har en karriär som högt placerad inom luftfartsindustrin respektive ett statligt tekniskt institut.

På ett möte organiserat av Italia Viva, förrförra premiärminister Renzis lilla utbrytning ut till höger ur demokratiska partiet, talade ministern för ren, ”pulite”, energi och utvecklade det som "sol, vind och jordvärme".

Han krokade därmed arm med företrädare för stora energibolaget ENEL som gått ut och talat för nya statsningar på kärnkraft. Ministern gjorde det genom att för sin del ge sig på miljörörelsen som han kallar extremistiska pratkvarnar. Den är ett större problem än klimatkrisen, menar han. Klimatkrisen är just det enda argumentet elenergilobbyn för fram för kärnkraft.

I klartext betyder detta att det sitter en miljöminister som är för en utbyggnad i ett land som folkomröstat emot kärnkraften två gånger, 1987 och 2011, och som stängde den sista reaktorn 1990.

Elbranschen önskar uppenbart oproblematiskt överflöd av för dem billig energi, ”allt ska ju gå på el”. Utan förstås att tala om att staten måste betala de helt onämnbara summor det skulle kosta att, om det gick, få fram den beramade fjärde generationens kärnkraft.

Ministerns recept är, i polemik med miljörörelsen, att lita till de bästa lösningarna utan att blanda in politik. Teknik är lösningen! I samma andetag pekade han på att textilavfallet måste minskas. Och där har han något att brottas med: Italien är ett av EU-länderna som ännu lägger drygt 20 procent avfallet på tippen. Enligt den statistiken deponeras i Sverige bara en procent.

Cingolani nucleari

Italien har fått första bunten Covidpengar

13 aug 2021

Idag fick Italien 24,9 miljarder euro från EU-kommissionen. Det är bara en skärva av de totalt 191,5 miljarder som delas ut under 5 år, av totalt 750 miljarder. Första utbetalningen motsvarar en femtedel av svenska statsbudgeten eller 2-3 procent av Italiens. Det mesta ska täcka redan intecknade utgifter. De styrande prickar av de gamla listorna med projekt. Totalt är Italiens Covidbudget på 248 miljarder euro.

Recovery Plan. Italien ska satsa 7 miljarder euro på lokal järnväg.

De första 24,9 miljarderna ska gå till mer höghastighetstågbanor, skatterabatt för företagens digitalisering och barnomsorg. Av den totala planen för EU-pengarna beräknas 32 miljarder euro gå till transportsystemet, 13 till digitalisering och 26 till barnomsorg samt 4 miljarder till offentlig förnyelse. 37 procent, 70 miljarder euro, av stödet räknas till stöd för klimatåtgärder. Där ingår de 32 miljarderna till transport – med drygt 12 till höghastighetsbanorna och 4 till vägarna - samt 15 till energieffektivare hus och 11 till förnybar energi och resurshushållning och 5 till jordbruket.

Lokalt blir det nya vägar – inte minst för tung godstrafik och hamnutbyggnad för ökad konkurrenskraft. Hamnmålet är minus 50 procent klimatutsläpp till 2030. Det gäller verksamheten på land och inte fartygens sotutsläpp.

Övriga drygt 85 procenten är ännu inte fördelade; det mesta utan krav på klimatnytta. De politiska krafterna – nästan alla partier i parlamentet ingår regeringen – har dock olika mening om den ganska detaljerade planen. Var de satsas blir en dragkamp över fem år.

Italiens plan EU om 24,9 miljarder

Elbilar - chock för bilbranschen

4 augusti 2021

Längs antika via Emilia – i italienska regionen Emilia-Romagna mellan Piacenza och Rimini - finns drygt 16.000 verksamheter med anknytning till bilismen. I alla dessa företag sysslar 38.000 personer med försäljning, service och uthyrning osv. Drygt 28.000 jobbar med tillverkning av fordon på olika sätt. I en region på 4,4 miljoner finns därmed 10 procent av Italiens fordonsverksamhet. Allt från design till sammansättning av bilar eller tvåhjulingar.

Fossilmotor - på väg bort.

För 161 av de 450 bolag i denna bransch som sysslar med tillverkning på denna 25-milasträcka har framtiden bedömts. Av 23.37l anställda jobbar 4.973 med motorer. Idag betyder det förbränningsmotorer. Företagarnas organisation räknar med krympande verksamhet till år 2030.

Orsaken är övergång till elmotorer. Jobben går ner till 17.194 och väntade försäliningen blir minus 6,2 av väntade 18,5 miljarder euro. Nedgången skylls på EU:s klimatpolitik Fit for 55 som innebär stor satsning på elbilar. Den nedgången bedöms till 3,7 mdr. Resten, 2,5 mdr euro, är missat tillfälle till tillväxt. Också det påverkade av förändringar på bilmarknaden.

Samhällsförändringarna ger alltså drygt 25 procent färre anställda och minus 30 procent mindre inkomster. Men chansen finns anser företagarna i Emilia – men då gäller det att haka på utvecklingen. Då kan anställda istället öka med 16 procent på de 10 åren, vilket man räknade med innan klimatpolitiken kom emellan. Men då måste minst 60 procent av bilbranschen ändra inriktning. Då ska satsas på artificiell intelligens och självkörande.

Artikel i la Repubblica Affari&Finanza, 2 augusti 2021 [Nollutsläppschocken]

La scossa delle emissioni zero

De minns polisens brutalitet när gräddan möttes – och kämpar vidare

21 juli 2021

Byta namn. Aktivisterna försöker beveka Genuas styrande.

Sommaren 2001, strax efter händelserna i Göteborg, slog polisen ännu mer hänsynslöst och brutalt ner demonstranter i samband med mötet med statscheferna i G8-länderna i Genua i Italien.

Nu precis 20 år efteråt samlades de som fortfarande är upprörda över våldet från ordningsmakten, då som nu och som vill ha en annan utveckling. Särskilt de som blev märkta för livet av polisens övervåld. Men inte Carlo Guiliani som blev skjuten på det lilla torget Alimonda i centrala Genua.

Pandeminsäkra evenemang under flera dagar ägnades åt att diskutera vad som ännu är på den politiska dagordningen. Den länkar samman ursprungliga organisatörerna Genua Social Forum, Fridays for future och facken för global rättvisa, klimatet och jobben. Det gäller inte minst här i Genua där kampen mot nedläggningar av industri är tuff.

Piazza Alimonda. Idag 20 år senare. Här sköts 23-årige Carlo Giuliani till döds av en polis 21 juli 2001 bara för att ha varit med på en demonstration.

Två poliser har burats in för fatalt våld vid de aktivas inkvartering, bland annat i en gymnastiksal. Sedvanligt utdragna rättsprocesser fortsätter om Carlo Guilianis baneman.

Fossilerna i oljelobbyn motarbetar alltid klimatåtgärder

7 juli 2021

Förstelnad olja. Ett asfaltlager mot klimatåtgärder.

Anglosaxisk press och television berättar historien om lobbyister för oljejättarna som skrävlat om deras egentliga motiv och uppdrag. En av dessa, som jobbar för ExxonMobil, har lurats att tala om att arbetet går ut på att motarbeta klimatåtgärder och opinionen kring dessa miljöfrågor. Men inte så att det syns utåt. Detta sker genom stöd till opinionsbildning där oljehotet liksom klimathotet förringas. De stöder klimatskeptiska och/eller oljeindustrivänliga politiker och opinionsbildare, samt dito forskare. De jobbade med hemliga grupper av människor som skulle arbeta för att misstänkliggöra klimatrönen för att göra folk osäkra och för att motverka initiativ till lagstiftning.

Taktiskt har oljejättarna greppat idén om en kolskatt (för USA) för att verka handlingskraftiga och miljömedvetna. Men baktanken är att detta bedöms vara politiskt omöjligt att genomföra och därför ofarligt att verka för. Stödet för kolskatt är alltså bara en ploj. Vi kan få politikerna till vad vi vill, säger lobbyisten. Krishanteringen från oljebolagen tyder däremot på att just den lobbyisten troligen försökt med det för sista gången. Under första halvan av 2021 har oljepriset gått upp med 45 procent. (7 juli 2021)

Färre nya vägar bromsar bilismen och fler åker tillsammans

24 juni 2021

Vägs ände. Stopp för fler vägar för att begränsa bilismen.

Wales regionala styre har beslutat att frysa all ny vägutbyggnad. Bara det som redan är på gång ska byggas. De ska istället satsa på underhåll och mindre lokala sträckor samt förbättrad kollektivtrafik, cykel och gång. Regionens viceklimatminister Lee Waters från Labour säger till the Guardian att detta är en viktig åtgärd för att nå nettonoll klimatutsläpp 2050: "Vi måste dubblera de minskningar vi gjort under de närmaste tio åren." "Vi måste sluta spendera pengar på sådant som lockar till mer körande..." "Detta är inte lätt, men vi måste utmana motståndet." I Wales står transporterna för 17 procent av klimatutsläppen, alltså en mindre andel än i Sverige. Högersidan i lokalpolitiken protesterar tillsammans med business: de menar att vägarna är blodådrorna för handeln.

En massa billiga elbilar ska göra så att fossilbilarna försvinner

1 juni 2021

Inga nya fossilbilar från 2030, eller bli det 2035?, hoppas en ny utredning på. Det ska uppnås med hjälp av EU-regler, massivt med laddstolpar, billigare elbilar och mer förnybart bränsle till en liten skara kvardröjande fossilbilar. Men mer behövs för att klara klimatmålen.

Flytande och gasformigt bränsle. 70 procent mindre fossilbränsle i bilar och maskiner 2040. Nerifrån: personbilar, lätta lastbilar, tunga fordon, övriga. Linjen anger behovet av förnybara drivmedel. (SOU 2021:48)

Figuren visar utredningens huvudscenario. Transportsektorns klimatmål, 70 procent minskning från 2010 till 2030, tycks inte uppnås med förslagen. Nedre delen av stapeln visar den kraftigt minskade fossilbildriften som de räknar med. 2040 ska alla kvarvarande fossilbilar tanka förnybart.

Det är inte möjligt att förbjuda nya fossilbilar konstateras. Istället gäller att göra elbilarna fler och fossilbilarna mindre attraktiva. Utredningen hoppas på EU-regler om nollutsläppsbilar både för personbilar "senast 2035" och för lastbilar "senast 2040". Realismen i det är frågan, som vanligt med EU.

Men för att de ska gå ihop behöver trafiken minska, med hänvisning till ett mer transporteffektivt samhälle. Men det utreds inte hur det ska ske. Samtidigt räknar utredningen med ökad vägtrafik. Successivt mer förnybart ska blandas i bensin och diesel och bonus-malus göras allt mer ogynnsamt för gamla fossilbilar.

Hela arsenalen styrmedel redan i bruk ska användas för att nationellt få en utveckling i rätt riktning. Det handlar om allt från forskning till lokala miljözoner. Men skruvar man till tillräckligt?

Valet av utfasning till 2040 innebär att mindre mängd koldioxidutsläpp undviks än om det sker snabbare. Skillnaden kan vara upp till 13 miljoner koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en fjärdedel av totala årsutsläppet. Utredningens förslag innebär relativt blygsamma ökningar av priset på flytande bränsle. Med hänvisning till transport av skogsvaror och livsmedel är utredningen försiktig med förslag som kan innebära högre dieselpris. Det kan förstås innebära mer utdragen omställning i lastbilsbranschen och fortsatt hög klimatbelastning.

Utan fossil, SOU 2021:48 Mer om utfasning

Billigast - men inte värt att satsa på ändå

29 maj 2021

Alternativen vind och sol har blivit billigare, billigare än till och med olja, som energikälla. Det betyder väl självklart att fossilenergins tid är förbi? Och därmed att klimathotet lindras, eller? Nej, så enkelt är det inte. De stora oljebolagen har ännu en enorm verksamhet och satsar dessutom på nya oljeprojekt. Trots att de parallellt börjat med förnybar energi.

Olja, men inte fossil.

Kruxet är att de gör mer vinst på fossilt än på förnybart. Det beror på att det är enklare att konkurrera med förnybart, vilket pressar marginalerna och de gamla stora oljebolagen har självklart ett försteg; det är ju dom som sitter vid oljekällorna. Oljeinvesteringarnas vinstrelation (interränta, IRR) bedöms till 15-20 procent, medan förnybart har motsvarande 5 till högst 10 procent.

Ett av de stora oljebolagen, nederländska Shell, har dömts, i lägsta instans, att respektera Parisavtalet, också dom och inte bara staten. Domstolen kräver att Shell minskar klimatpåverkande utsläppen med 45 procent till 2030 jämfört med 2019.

Men domen är ett unikum och risken är alltså att det rulla på i gamla banor. Trots att International Energy Agency nyligen visat vad som behövs för lindrad klimatpåverkan enligt Parisavtalet, ett energisystem för nettonoll. Det domineras av sol och vind, enligt rapporten Net Zero by 2050.

Klimatutsläppen ökar. Det går rakt åt fel håll

24 maj 2021

Världen ökade enligt preliminära siffror klimatutsläppen med 2,4 procent första kvartalet (januari-mars) 2021 jämfört med samma period 2020. Kina var värst med nästan 20 procents ökade utsläpp.

Koldioxidutsläpp första kvartalet 2021/2020. Staplarna: gul energi, orange industri, ljus grön landtransport, lila bostäder, grön inrikes flyg och mörk grön internationellt flyg. CHN Kina. ROW resten av världen. I EU28 ingår GBR/Storbritannien. (Carbon Monitor)

Det blev alltså bara en kort period med minskning av utsläppen av koldioxid under 2020, sen ökar de igen. Sverige ingår i EU-siffran, som ökade med 4,1 procent. Vore det inte för den kraftiga minskningen i internationella flyget (mörk grön) skulle det vara ännu värre.

Kolutsläpp i början av 2021

Påhittad bilprovningsmarknad förfelar syftet

17 maj 2021

Asfalt - var är bilarna?

Bilprovningen blev en marknadsplats med fokus på mer vinst än trafiksäkerhet och miljö. 2010 fanns 200 stationer för kontrollbesiktning, nu är dom 536. På 10 år har bilparken ökat med knappt 20 procent, medan alltså besiktningen ökat med 160 procent. Det är en överdimensionerad koloss utan utveckling av varken kontroller eller kundservice.

Läs vidare i Lavoro in corso

Bilkontrollmarknaden

Leder halverad marknaden

3 maj 2021

Datorer, mobiler och bilar klarar inte marknadens efterfrågan. Apple, Samsung och Volvo bromsar tillverkningen. Det är brist på halvledare. Samsung, Intel och TSMC är största på tillverkning. Apple köper mest i världen.

Bristen sägs bero på ökad efterfrågan och pandemin. Det har blivit mer datorbaserade produkter, som mobiler och elbilar. Varför förutsågs inte det? Att tillverkarna inte klarar täcka efterfrågan är en gåta.

Halvledare i ett chipp - varför brist?

Halvledare består av kisel och små mängder metall och reglerar energiomvandlingen i en transistor i ett chipp i en apparat. Samsung säljer halvledare för 56 miljarder dollar, vilket lett till försenad lansering av egna produkter där de satt in komponenter för $36 miljarder.

Situationen utnyttjas för att driva upp priset, två gånger redan i år. Taiwanesiska TSMC, med tunga internationella intressen, gör halvledare som är 30 procent snabbare än Intels. Men amerikanska Intel pressar väst protektionistiskt. De har krävt €8 miljarder av EU för en fabrik i Europa. De pressar amerikanska myndigheter för ökad tillverkning i USA. De kräver offentliga stöd för att motverka asiatiska konkurrenters bättre och billigare produkter.

EU:s klimatlag och taxonomi ska få finansmarknaden att minska utsläppen

22 april 2021

En uppdaterad klimatlag är på gång i EU. Målet är att minska klimatutsläppen till 2030, jämfört med 1990, med 55 procent. Det räcker inte mot Parisavtalet. Det skulle behövas 65 procent.

Isen: bromsar finansmarknaden smältningen?

Det betyder att EU ska ner med 30 procent på 9 år. Hur ska det gå? Ett förslag som kommer vid samma tid är taxonomi för finansbranschen. Den ska entusiasmeras att miljörelatera investeringarna enligt en rad kriterier, att det dels finns minst en fördel, dels inte för stora tydliga nackdelar i förhållande till klimat och miljö.

Läs mer i Lavoro in corso

EU och klimatet

Bostad eller bil i huset?

11 april 2021

Hälften parkeringsplatser vid husbygget kan ge 20 procent mer nya bostäder i Stockholm.

Rum för alla?

Parkeringarna kan kosta 15 procent av byggkostnaderna. Parkeringar har betydande klimatpåverkan, för bygget och det rum som sedan ska rymma det likaledes klimatpåverkande fordonet. Kommunen förknippar andelen parkeringar per bostad med bygglov.

Kostnaden för parkering och garage smetas ut på alla boende, bilist eller inte kvittar. Kommunerna subventionerar parkeringar med ca. 70 procent eller drygt 3 miljarder kr per år. Mer än 15 miljoner parkeringsplatser finns för 4 miljoner bilar, på en yta av 500 kvadratkilometer. Den ytan finns främst i tätorter, där en rad verksamheter trängs - och kunde göra mer av den.

Detta framgår av en rapport från hösten 2020.

Parkering och nya bostäder

Klimatsänkan opålitlig klimatbov

25 mars 2021

Träden växer snabbare, men det blir inte mer kol i marken.

Den ökade halten koldioxid i luften gör att det växer mer. Då tar de också upp mer av denna koldioxid och binder den. Det skulle alltså vara en viss begränsad effekt på klimathotet. Men forskare har nu sett den motsatta effekten för marken under växtligheten. Jorden bedöms ha en minskad förmåga att binda koldioxiden. Det beror på att träden som växer mer tack vara mer koldioxid får större aktivitet också i rotsystemet. Det påskyndar nedbrytningen i skogsmarken, som därmed skickar ut förhållandevis mer koldioxid i luften. Det var inte bedömningen tidigare och beräkningsmodellerna bygger tvärtom på ett ökat upptag också i marken.

Nature-abstrakt Guardian-artikel Mer biologisk mångfald

Italiens elit struntar i demokratin - försöker bygga borgerligt mönsterland

17 mars 2021

För tredje gången har Italien en tjänstemannaregering. Men skenet bedrar. Den är i högsta grad politisk: en i raden av regeringar som successivt försöker genomdriva ett fullständigt politiskt program till ett borgerligt himmelrike.

Italien väntar på EU-pengarna.

Den nya regeringen kallas teknokratisk men består av 15 ledamöter från allt från hyperhöger Lega till lilla vänsterliberala samverkansgruppen Liberi e Uguali, men de övriga tillhör en varsamt utvald skara. Teknokraterna har satts på alla ekonomiskt viktiga poster.

Nya statsministern Mario Draghi kommer direkt från ledningen för EU-banken och ska genomföra mer av det stålbad som eliten inte klarat av hittills. Det är ett bakom-ridån-gäng som återkommer för att fortsatta omstöpningen av Italien. Flera av personerna fanns med vid förra undantagsregering under Mario Monti 2011. Nu försöker de igen och kan ostört driva de viktigaste politiska frågorna utan inblandning från politiker.

De har inte klarat att genomföra allt de vill hittills. PD (socialdemokraterna) tog vid efter Monti, men lyckades inte heller. Ett lagförslag om arbetslivet blev ett av PD-regeringarnas fall. Enrico Letta återkom som PD-ledare häromdagen efter att ha spenderat åratal med EU-lobbyism.

Ytterst handlar det om euron och ovilja från borgerligheten att modernisera landet. Draghis viktiga mandat är att hämta hem Italiens del av EU:s covid-19 Recovery Plan, beräknad till 209 miljarder euro.

Det har varit den stora saken i Italien sedan sommaren. Förra regeringen föll för att den inte lyckades få ihop en plan som skulle göra det möjligt att plocka hem pengarna från Bryssel. 2 biljoner kronor kan låta mycket, men en bedömning som gjorts säger att paketet kommer göra mycket liten skillnad. Det ersätter långt ifrån allt som ”förlorats” under pandemin. Italiens statsskuld skrämmer upp de andra Euroländerna och används som hot för att pressa på italienarna ännu mer åtstramning.

Det har beräknats att Recovery Plan kan ge i slutändan ett nettotillskott på knappt €10 miljarder per år i sex år. Detta blir resultatet efter hänsyn till att det mesta av stödet är lån som förväntas betalas tillbaka, dessutom ska medlemsländerna i efterhand ersätta EU för resten av stödet. Detta kan jämföras med €100 miljarder tapp i Italiens BNP, som är på €1.600 miljarder, under 2020. Recovery Plan är alltså ca. 13% av en BNP. Jämför med svenskt covid-19-stöd fram till mars 2021, ca. 6%.

Alla stora politiska partier har förpliktat sig genom att delta i nya regeringen. Bara nyfascistiska partiet Italiens bröder är i opposition – de vinner förstås på det. De har redan ökat från valet 2018, från 4,3% till idag 17% (opinionsmätning 15 mars). Lega som i opinionen varit störst sen dess, som mest 38% sommaren 2019, bedöms förlora på stödet till nya regeringen, nu nere på 24% (vid valet 17,4%).

Klimatet hade chansen – men missade den

5 mars 2021

Pandemin orsakade skarp nedgång i aktivitet. Det gynnade klimatet. Men nu beräknas utsläppen vara tillbaka på gamla nivån igen.

Koldioxid, minus från 31 december 2019. Världens länder efter inkomst: Lower=Indien med flera. Middle=Kina m.fl. High=rika länder.

Länderna med lägst levnadsstandard (som Indien) hade skarpaste nedgång, men ökade snabbt stegvis för varje dag i slutet av 2020. Detsamma gäller de rikaste länderna, medan Kina i mellangruppen aldrig slog igen verksamheter på samma sätt och därför inte heller hade så stor minskning av klimatgasutsläppen. Vid utgången av året bedöms därför utsläppen vara tillbaka på nivån från början av 2020, utom för de rikaste länderna som har bestående effekt. En grupp forskares beräkningar, med vissa förenklingar, publicerades 3 mars 2021 i Nature Climate Change.

Världens fossila Covid-koldioxid Enkelt att minska metan

Snabba tåg - om 20 år

2 mars 2021

Drygt 2 miljoner resor kan flyttas från flyg till tåg. Uppemot 90 procent tar tåget när det är snabbare än 3 timmar, av de som inte åker bil.

Trafikverkets nya, i en lång rad av, rapporter om nya stambanor Stockholm till Göteborg resp. Malmö ger oss snabbare tåg år 2045 för 300 miljarder kr. Då kan resan ta 2 resp. 2,5 timmar. Landbroar av betong, kinesisk stil, bedöms minska kostnad och byggtid.

Trafikverket ägnar sig åt att föreslå nya stambanor runt viktiga städer. Färre stopp ger fler resande tror man. Tidsvinster på max 12 minuter på hela resan bedöms göra skillnaden. De stirrar på affärsresenärer som åker hela sträckan. Trots att upp till hälften kommer åka delsträckor.

Prislappen för ett sådant banbygge under 20 år på 300 mdr kr kan jämföras med den 10-åriga infrastrukturplanen 2018-2029 som har en ram på 622,5 mdr kr. I den ingår de tre delarna av de tänkta nya banorna, Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm och Ostlänken.

Snabbare tåg men långsam process.

Nya banor ger ökande resande – nytt och överflyttat - och mer plats för godstrafiken. Det är självklart att utnyttja detta maximalt och därför knyta samman många orter med central stationer. För miljön blir det både-och enligt Trafikverket: överflyttning ger mindre klimat- och miljöbelastning från transporter. Bygget kräver dock mycket energi och material och det blir nya barriärer i naturen.

Men varför inte mota dessa problem med att placera landbron ovan ingemansland och vägmark som blir över samt ovanpå befintliga vägar som redan är barriärer?

Om landbroar blir OK, varför inte satsa på en sådan mellan Trelleborg och Sassnitz, 10 mil direkttåg till kontinenten skulle ta bort massor med flyg.

Tyvärr är rapporten långt ifrån den sista. Att de studerade alternativen skiljer sig ganska lite borde vara en genväg i beslutsprocessen och projekteringen.

Nya snabba banor

Maten, ren luft och motion förlänger livet

13 februari 2021

Om en rad förutsättningar uppfylls från nu till 2040 kan 5,86 miljoner förtida dödsfall sparas in. Det skulle kunna hända om befolkningen går över till hälsosammare matvanor. Det är den uppskattade effekten i de nio länderna med tillsammans 70 procent av klimatgasutsläppen. Jämförelsen gjordes mellan om de bara gör som de tagit på sig att göra enligt Parisavtalet mot att de istället uppfyller målsättningen i avtalet samt att samtidigt göra insatser på hälsoområdet. Den stora positiva effekten ges av minskad övervikt i de rika länderna och mindre konsumtionen av rött kött och mer grönsaker. Bättre luftkvalitet respektive mer aktiva sätt att röra sig och resa minskar 1,2 respektive 1,1 miljoner dödsfall i förtid till år 2040. Det framgår av en artikel i Lancet, efter simuleringar hos IIASA i Wien.
×

Matvanorna har olika stor betydelse (Lancet Planet Health 2021) (klick för större figur).

Men hur ska detta hända - det kräver ju generella åtgärder på nationell nivå - under och över lång tid dessutom?

Health with Paris Agreement

Högerkrig som politik

22 januari 2021

Högern sysslar inte med politik, de ska avskaffa det som finns kvar. Eller bara struntar i politik.

Michael Hardt menar att högerkrafterna inte ägnar sig åt ”politisk medling” (mediation). Stormningen av Kapitolium 6 januari 2021 illustrerar Michel Foucaults omvändning på Clausevitz devis: ”politik är fortsättning på kriget”. Politik reduceras till bara konfrontation, saknar medling. Det står för nyliberalernas strategi att underminera all politisk medling, som fackföreningar, välfärdsstaten, reformism osv.

Den nyliberala synen på politik utan politisk medling är bland annat tydlig i den utfasade presidentens följe, menar Hardt. Black Lives Matters protest på samma plats tidigare hade däremot element av politisk medling: de krävde förändring. Stormningen 6 januari däremot var ingen protest: de skulle bara behålla makten. De använde den tydliga motsatsen till political mediation – krigets kommandon. Vi känner igen det bland svenska högerkrafter.

Michael Hardts råd är: mer politisk medling.

Hardt: War by other means

Bankerna blåser klimatet

18 januari 2021

Bankerna satsar biljoner på att knäcka klimatpolitiken. Kapitalet satsar på kol- och oljebolagens fossilutbyggnad. Anläggningar som finns kvar minst 50 år. Ohållbart från klimat och miljösynpunkt. Redan befintlig utvinning av olja, gas och kol beräknas orsaka mer än 1,5 graders höjning som är kritisk för klimatförändringar enligt Parisavtalet.

De värsta projekten. Mest bankpengar har gått till fossilbolagen ExxonMobil, BP, Petrobras och Statsnätsföretaget i Kina. 12 studerade fall beräknas ge 175 gton koldioxid, motsvarande 75% av vad som får släppas ut mera inom 1,5 graders gränsen. Bland dessa: gas och olja i Suriman, Mozambique och Norge samt kol i Kina och Indien och pipelines i Medelhavet.

Satsningarna på fossil energi ökar städigt (ur Banking on Climate Change).

Bankerna är cyniska: å ena sidan em policy anpassad för avtalet om klimatet från Paris 2015, å andra sidan ökar lånen till fossilenergin. Störst på det i Europa: Barclay. Franska BNP Paribas ger både stora lån till fossilindustrin och har hög svansföring: dragit ner på stöd till fracking och gas.Mycket beror på var de finns: inga kanadabanker begränsar stöd till oljesand. Det råkar vara en stor industri just där.

Fyra år efter Parisavtalet 2015 har bankerna satsat 23.000 miljarder kr på fossilbranschen. Drygt 2.000 företag exploaterar aktivt fossilt. J.P. Morgan Chase, en av världens fyra största banker, satsar mest av alla på fossilt: olja och gas från Arktis, olja och gas från haven, oljesand, fracking och kolgruvor. Satsade 2.260 miljarder på 4 år. Störst investerare är amerikanska Blackrock med 925 miljard kr. I Europa är norska pensionsfonderna störst med 268 miljarder kr.

Jämförelsesiffror: svenska statens utgifter 2021: 1.158 miljarder kr. $1=8,41 (18.01.21). 18 miljöorganisationer står bakom rapporten Five Lost Years. Banking on Climate Change ges ut av 6 organisationer.

Five Lost Years Banking on Climate Change

Vaccinkapitalismen

10 januari 2021

Vaccin mot covid-19 har framställts okoordinerat i en rad länder kopplat till nationella ekonomiska och industriella förhållanden. Nyckeln är kopplingen mellan universitet med forskningskapacitet och läkemedelsbolag. Ryssland hade ett vaccin klart i augusti, alltså ett halvår efter utbrottet. Det utvecklades med offentliga resurser. I december började västliga bolag komma med sina.

Staten lönar idog?

Stora satsningar har kommit från staternas kassakistor till snabbfotad forskning och tidiga utfästelser om massiva uppköp. Statliga pengar har vänt på den riskfyllda vaccinutvecklingen som lätt kan gå fel. Mindre entreprenörer har stöttats tungt med statlig finansiering, som utvecklingen av den nyare tekniken baserad på genetisk manipulation. De få stora farmaceutiska giganterna har visat att de inte gör något av välgörenhet. Vaccinet är en stor affär men inte i utvecklingsländerna. Därför får fattiga vänta.

Det techliknande Moderna har dubblat aktievärdet under pandemin, trots att de är dyrast på vaccin. De fick mer än 4 miljarder dollar från USA-regeringen för att utveckla RNA-tekniken. Den tror man snabbt kan anpassa vaccinet till nya mutationer. Det tog 63 dagar att få fram vaccinet hos Moderna. De har däremot hållit på sen augusti 2020 att förhandla med FN om vaccin till 3:e världen, och är inte klara sista februari 2021. De säljer inte till självkostnadspris som några andra läkemedelsjättar. Ledande personer sålde aktie för 100-tals miljoner när de gått upp.

Capitalist Vaccine Rollout EU Vaccine Debacle

2022

Läs senare inlägg
Lavoro in Corso BLOGG 2022

2019

Läs tidigare inlägg
Lavoro in Corso BLOGG ARKIV