Klimat & politik i Lavoro in Corso

Energieffektivitet i industrin

Varför energi kan användas effektivare – men att det inte görs. Vad händer i industrin? Ska bara hushållen ta ansvaret?

Energianvändningen står för 75 procent av klimatpåverkan. Mest från olja förstås, men också från hantering av de förnybara. Målen om minskade klimatgasutsläpp kompletteras med mål om förbättrad energieffektivitet.

Industrin står för det mesta av klimatgaserna och kan göra betydligt mer för att använda energi effektivare. Men de har svårt att komma till skott. Samhället behöver hjälpa dem på traven.

Sverige och EU har mål att öka energieffektiviteten. EU:s mål: 2030 9 procent minskad förbrukning i industrin jämfört med 2020. Uppdaterat: 1,5 procent per år. Det ska vara åtgärder utanför ETS. Sverige: 20 procent effektivare 2020 jämfört med 2008. 50 procent effektivare 2030 jämfört med 2005.

Svensk energikrävande industri – stål, cement, aluminium och papper – står för ca. 40 procent av energianvändningen och en tredjedel av klimatgasutsläppen. Byggnader är näst största sektorn – uppvärmning av lokaler och vatten – knappt 23 procent.

Energieffektiviteten är ojämn

Svensk övergripande energieffektivitet är ungefär som EU-genomsnittet, med hänsyn till prisnivå och industristruktur, med skillnader mellan sektorerna. (not 1)

Totalt användes 32,6 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe, motsvarar ca. 380 TWh) 2018, ner från 34 år 2000. Energieffektiviteten har under den tiden utvecklats mest positivt inom byggnader, mindre för industrin. Energieffektiviteten ökade totalt 22,5 procent, varav 18 procent i industri, 11,6 i transport och i hussektorn mer än 30 procent.

Inom byggnader minskade energianvändning genom aktiv energibesparing med 40 procent, men fler byggnader suddade ut en del av detta.

Bakom en motverkande ökning av energianvändningen i transportsektorn stod främst ökad aktivitet på vägarna.

Industrin sparade in knappt 20 procent, men det motverkades av ökad aktivitet och en rad andra faktorer. Det betydde till slut 6 procents minskning, tack vare att energiintensiv industri flyttat bort. Andra länder har lyckats bättre, men ofta tack vara minskad industriell aktivitet. Enligt projektet Odyssee-Mure har viktiga svenska industrigrenar, främst stål och cement, sämst förbättring av effektiviteten, se figuren. Över lag har effektiviteten förbättrats långsammare efter krisen 2007. Gradvis har konceptet breddats. (not 2)

EU-industrin energieffektivitet 2007-2019 i procent per år. Svensk industri, ca 0,1 procent.

Energimyndigheten säger för sin del att effektiviteten varit 29 procent från 2005 (uppgett dec 2021), vilket alltså bör vara utan avräkning av det motverkande tendenserna. Energimyndigheten anger att totala tillförseln av energi 2020 var 508 TWh, stämmer inte riktigt med uppgifterna ovan.

Vad görs - och inte?

Aktiviteter om energianvändningen i industrin, både som forskning och hos bolagen, finns bland annat vid Linköpings Universitet. Det visar på betydande trösklar för att höja effektiviteten. Det handlar om organisation, kunskapsbrister, rädsla för driftsavbrott och ekonomiska faktorer. Offentlig rådgivning (och från eldistributionsbolag) tenderar att fokusera på enkla åtgärder som dock knappast är de som ger mest. Exempel: byta till LED-belysning och att införa realtidsmätning av elkonsumtionen. Ingrepp i själva processen förekommer mindre ofta. Byte av motorer har angetts kunna ge tvåsiffriga energibesparingar.

Vad kan göras?

Styrmedlen bedöms relativ svaga och en inte obetydlig potential för effektivisering uppskattas finnas nära till hands, både outnyttjade organisatoriska och tekniska åtgärder. Potentialen är stor. Det gäller allt från att avsätta budgetmedel och utse ansvariga till att ställa om produktionen. Till exempel att nyttiggöra spillvärme, återanvända materiel, osv. Ofta har man inte kontroll över var i processen energi förbrukas. Samverkan mellan industrier kan hjälpa, till exempel fjärrvärmeanläggningar.

Varför inte vågkraft?

Styrmedlen som kan göra skillnad

EU lämnar till MS hur målen ska uppfyllas. Det saknas press på industrin och vägtrafiken att göra omställningen som däremot sker i en vissa takt i byggnader. Utvecklingen av nya styrmedel energieffektivisering i industrin är bristfällig. Mest handlar det om ledningssystem, men inte hur sådana ska förverkligas, samt temperering i byggnader. (not 3)

Noter

1. Country Profile, Sweden (Källa: Projektet Odyssee-Mure). Tillbaka

2. Sector Profile - Industry (Källa: Projektet Odyssee-Mure). Tillbaka

3. EU:s energieffektivitetsdirektiv 2012/27/EU. Revideringsdokument, EU-förhandlingar under 2022. (Källa: COM(2021)558, 14.07.21) Tillbaka

-LOO, 13 januari 2023