BLOGG

2022

Senaste

Norges lag förbjuder främmande militärbas. Men Sverige är förberett att släppa in USA-baser.

15 december 2022

Norsk lag tillåter inte främmande militär trupp permanent förlagd inom landets gränser i fredstid. Amerikansk trupp har trots det funnits i Norge. Efter 70 års NATO-medlemskap pressar USA på. Norska regeringen tecknade ett avtal som tvärtemot lagen etablerar fyra permanenta amerikanska baser i landet. Områdena, en hamn och tre flygplatser, ska lyda under amerikansk rätt på samman sätt som många av mer än 800 USA-baser i minst 177 länder. Det blir amerikanska samhällen. Ett är Evernes bara enstaka mil från Riksgränsen. Baser finns i alla baltiska stater.

Många protesterar och pekar på att USA inte berätta vad de har på sina baser. Kärnvapen finns på ett flertal USA-baser i Europa och planeras vid fler. I USA:s motiv finns Ryssland. Men varför då inte lägga baserna nära norsk-ryska gränsen? Ska norska medborgare fungera som sköldar?

Gotland. Natur och kalkbrott - och baser?

Placering av kärnvapen i Sverige har debatterats, men trupper kan släppas in i landet i fredstid utan Nato-medlemskap. Vad hindrar att USA-baser etableras på Gotland eller nära storstäderna? Där amerikanska lagar och rättskipning gäller. Sverige har förberett detta mer omsorgsfullt än Norge. Lagen om operativt militärt stöd (2020:782) antogs hösten 2020 och ger regeringen, efter ändring i maj 2022, möjlighet att besluta om att främmande militär trupp lokaliseras på svensk mark, vid ”krigsfara”. En USA-ockupation av delar av Gotland kan därför ske snabbt.

Nationalisera olja, kol och gas. Så kan fossileran få ett slut

6 december 2022

Fossilenergin ägs ofta av staterna. I USA är dock allt privatägt. I stora oljeländer är sektorn helt statligt ägd. Saudiarabiens regering kontrollerar oljeindustrin. Samma för kol, olja och gas i Kina. Sju procent av kända oljereserver är i offentlighetens händer och 65 procent finns i statsägda företag. 2012 var 73-95 procent av globala oljereserver under nationella oljebolag. Nationaliseringar skedde mest under 70-talet, som lukrativ affär.

Svenska fossilbranschen är olje-, energi- och elbolag samt kol- och fossilgasbolag med raffinaderier, distribution och detaljhandel. Vid några av de nio raffinaderierna tillverkas förutom fossildrivmedel till exempel asfalt; dessutom görs smörjmedel. I storleksordningen ett par tusen arbetar vid fabrikerna. Merparten av ca. 2.500 tankstationer är automatiska, på väg att bli laddstationer. Torvbrytningen är historiskt liten sedan 2020 (4 promille av klimatutsläppen).

Fossilprodukter. Använda lite olja till annat än drivmedel?

Förlorarna på en möjlig hastig neddragning av produktionen är oljebolag (ca. 3.000 globalt), privata investerare och fonder (ca 30.000) samt stater. Värdet av sådana tillgångar uppskattas till 1,4 biljoner (tusen miljarder) dollar om det sker fram till 2037. 40 procent finns i OECD-länderna och knappt 60 procent om oljebolagens tillgångar och investeringar räknas med. Drygt en biljon dollar står börsnoterade fossilenergibolag för. Mest finns i de globala stormakterna. Fonder och långivare, annat än banker, i USA och Storbritannien dominerar. Pensionsfonder står för ca. 100 miljarder. I USA äger de rikaste 10 procenten omkring 80 procent av oljekapitalet. (not)

Oljereserverna finns i Mellanöstern medan övervägande delen av finansintressena finns i väst.

Avbruten produktion av fossilenergi är en väg bort från fossiltiden. Inga fossila drivmedel för transporter, inga fossiler för uppvärmning och industrin. Men den övergången sker inte av sig själv. Alltför stora intressen är knutna till fossilindustrin.

Trots i huvudsak globalt offentligt styrd, särskilt olja, klimatanpassas inte energisektorn. Ekonomin styr. Endast förstatligande hjälper alltså inte. Tvärtom får fossilenergin ofantliga offentliga stöd. Staterna måste lämna fossileran.

Nature Climate Change-artikel

Halterna av klimatgaser rekordhöga 2021. WMO och UNFCCC inför COP 27: läget är mörkare än mörkt

26 oktober 2022

Nu är den globala medeltemperaturen 1,1 grad mer än före industrialiseringen. Metanutsläppen ökade rekordmycket 2021. Man tror att det kommer från naturen och mänsklig aktivitet. Koldioxiden i atmosfären ökade mer 2021 än åren innan. Ökningarna fortsätter under 2022.

Halterna 2021 var: för koldioxid 415,7 miljondelar, metan 1908 miljarddelar och kväveoxid 334,5 miljarddelar. Halterna var 49, 162 resp. 24 procent högre jämfört med år 1750. Mer än hundra WMO-mätstationer rapporterar om de tre gaserna som står för 96 procent av klimatpåverkan.

Klimatgashalter. Koldioxid (CO2, ppm) och metan (CH4, ppb) trend 1985-2021. Källa: WMO

Av koldioxid som släpptes ut under 2010-talet stannade 47 procent i atmosfären, 26 procent i haven och 29 procent på land (summa 102 procent!) och stannar hundra år. Metan förbrukas inom 9 år.

”...plans remain insufficient”, rubrik på UNFCCC-releasen

Inför COP27 november 2022 bedöms de 193 länderna under 2015 års Parisavtal – som står för 95 procent av globala utsläppen – höja temperaturen med 2,5 grader 2030. Utsläppen kommer öka med 10,6 procent 2030 jämfört med 2010. Tvärtemot krävs 43 procent lägre utsläpp 2030 för att hålla temperaturen inom 1,5 grader.

WMO GHG Bulletin 18
UNFCCC News 26 oct

Ny italiensk regering och bokhandeln puffar: Ideologisk kantring eller FÖRSÖK TILL MOTSTÅND?

23 oktober 2022

Dagstidningen La Repubblica ska publicera en räcka böcker hela vintern om italienska fascismen. I bokhandeln tycks böcker om fascismen ha flyttats fram. Mussolinis texter och biografi över Meloni – obligatorisk läsning hädanefter? Eller bara vanlig kommersiell spekulation från de stora mest prestigefyllda bokförlagen inför jämnt 100 år efter marchen mot Rom, som startade fascismens era? Intresset att besöka Predappio där allt startade är på topp.

Fascismläsning. Ökar bokintresset för fascismen efter att Fratelli d´Italia vunnit valet?

Parlamentets två kamrar fick nya ordföranden: en gammal kompis till Meloni som var med att starta Fratelli d’Italia och en känd motståndare till aborter, homofob och Putinvän. Den senare är känd från stöd till grekiska Gyllene Gryning. Ett dussintal Forza Italia-ledamöter röstade emot, trots alltså att de tillhör nya majoritetskoalitionen.

Nya regeringen svors in lördag 22 oktober. Ny vokabulär: minsteriet för ekologisk omställning ska nu heta miljö och energisäkerhet. Men "opolitiska" ministern på posten i Draghi-regeringen ska vara Melonis energirådgivare. Ministeriet för Ekonomisk utveckling ska bytas mot Affärs och Made in Italy-ministeriet. Den nya regeringen innehåller nio italienska bröder (FdI), fem från Lega, fem från Forza och fem experter.

Melonis regeringsförklaring

Regeringen svors in 25 och 26 oktober i respektive kammare i italienska parlamentet. Höga energipriser ska bekämpas med ny prospektering runt kusterna, jaga spekulation och beskatta energibolagens övervinster. Verka för att EU särar på gas och elpriser. Södra Italien ska bli Europas förnybara energicentrum. Klimatåtgärder lämnas till EU. Covid-åtgärder ska lättas, men EU-pengarna PNRR ska håvas in skyndsamt. Löneskatter ska sänkas, en flat tax ska införas stegvis, som Lega och FI kämpat för. Regeringen ska vara hård mot maffian och bygga mer fängelser. Fortsatt invandrarfientlighet och förhindra att smugglarna väljer Italien. Italien stöder Ukraina mot Ryssland, men undvika att bli beroende av Kina. Gränsen för kontantbetalning ska höjas (från 2.000 till 10.000 €). Meloni sade att hon inte sympatiserar med fascism och markerade mot (vänster) demonstrationer mot FdI.

Melonis förklaring
Italiensk politik

Klimatpåverkan förvärrar skogsbränderna som ger mer luftföroreningar och hälsoproblem; skogsbränder försämrar klimatet

26 september

Klimatpåverkan och ändrat sätt att bruka jorden väntas ge fler och intensivare skogsbränder. De har ökat globalt på senare år. De väntas öka med 14 procent till 2030 och med 30 procent 2050 enligt en UNEP-rapport. Det skiljer mellan antal och bränd yta. För Sverige är det mindre säkert att de ökar.

Klimatförändringarna förvärrar bränderna genom torka, förhöjd temperatur och starkare vindar. Bränderna förvärrar klimatet genom utsläpp av bundet kol och genom att försvåra upptag av kol i gröda. Blixnedslag är vanligt orsak till bränder, liksom fel i kraftledningsfel. Bränderna är ett hot mot artrikedomen. Omvänt, i speciella fall ger branden en kick för en viss art.

I USA exponerades 27 gånger fler för skogs- och gräsbränder de senaste 10 åren jämfört med den föregående 10-års perioden. Simuleringar av luftkvalitetsdata visade ökad mänsklig exponering under minst en dag för minst 100 μg/m³ små partiklar. De som utsattes för 200 μg/m³ hade blivit mångdubbelt fler. Skogsbränderna ökar och står för ca. hälften av partiklarna och bedöms därför orsaka en ökad partikelhalt i luften. Skogsbränderna blir därmed allt viktigare att kontrollera.

Brandcykeln. Samband klimat-bränder enligt UNEP-rapporten.

En kort tids exponering för sådana extrema halter kan räcka för att orsaka hälsoproblem. Halten småpartiklar i utemiljön får vara högst 20 μg/m³.

Småpartiklar per timma på en innerstadsgata i Stockholm överstiger sällan 10 μg/m³, medelvärde ca 5 μg/m³. Halterna har minskat till hälften sedan 1990. Ursprunget är en tredjedel vardera från industri, hushåll och transporter. Med stigande energipriser riskerar ökad vedeldning driva upp partikelutsläppen.

Skogsbrandrök Skogsbränder ökar

Fossilsubventionerna bara fortsätter flöda

12 september

I en beräkning från OECD och IEA anges subventioner för fossilenergi till sammanlagt 697 miljarder kr 2021. Det är statliga budgetmedel och skatterabatter i 51 länder som står för sammanlagt 85 procent av globala energin. Det var en uppgång från före och under pandemiåren samt väntas öka 2023.

Pengar till fossilenergi. Statliga subventioner, US dollar per år sammanlagt för 51 länder (OECD)

Figuren visar OECD-beräkningarna, för 2021 alltså drygt 300 för olja, drygt 100 för gas och ca. 150 miljarder dollar för el. OECD delar upp det, för producenter 62 miljarder dollar och för konsumenter 115 miljarder dollar, men oklart var resten ska läggas.

OECD räknar med att Sverige hade drygt 15 miljarder kr i fossilsubventioner 2020.

Detta är EN uppskattning. Tidigare har bland annat IMF uppskattat subventionerna på global nivå till totalt 5,9 biljoner dollar, eller 6,8 procent av globala BNP 2020. Det är alltså 10 gånger mer än OECD:s uppgifter.

Bankerna blåser klimatet Fossil Fuel Subsidies IMF

Energikaos och finanskris. Stora vinster och risk för konkurs. Rasar EU-marknadsmoraset samman?

7 september

Regeringen och en enig riksdag beslutade 3-5 september om stora stödåtgärder till bolag som handlar med energi. Orsak är krisen med EU:s energimarknad och ryska kriget mot Ukraina. Andra länder gjorde likadant.

Energibolagen gör enorma vinster på EU-marknaden för naturgas och elenergi tack vare högt pris. Elpriset väntas gå upp dför att Ryssland strypt gasleveransen till Europa. Börsen kräver mer säkerhet av handlande bolag.

Svensk el. Användning per år, TWh (blå, vänster). Pris öre/kWh, exkl. skatt. Källa: Energimyndigheten.

Sverige gör av med drygt 140 TWh per år, på samma nivå sedan 1985. Priset fluktuerar, särskilt efter marknadskonstruktionen 1996. Elen är knappt hälften av total energianvändningen.

Likvididetsgarantin på maximalt 250 miljarder kr gäller elproducenter som handlar med elderivat. Garantin gäller som lån till bolagen under 2022 och 2023 och förenas med villkor om frysning av utdelning till aktieägarna. Lånen ska täcka krav på likviditet eftersom privata banker inte ställer upp. Banker och liknande lånar ut drygt 4 500 miljarder kr, 30 procent till företag.

Nu blir det Riksgälden som får agera bank. Åtgärderna omfattar alla nordiska och baltiska elproducenter som är registrerade hos Nasdaq Clearing AB för att undvika teknisk konkurs.

Nationalekonomer stödde åtgärden, vissa med brasklappen: om det är så allvarligt som det sägs. Riksbanken angav syftet att isolera händelserna till derivathandeln med energi så att det inte spiller över till finanssektorn. Riksbanken lånade ut ca. 170 miljarder under covid19-pandemin.

Gas är relativt dyr att använda till elproduktion och marginalprissättningen på EU-marknaden får all el högt pris. Gaspriset gick upp efter helgen 3-4 september.

Rysk gas till EU minskade på ett år fram till juli 2022 med 70 procent. I början av september 2022 ströp Ryssland gasledningen North Stream 1. Det ska vara ett motdrag mot krigssanktionerna mot utvalda ryska intressen. Men gas fortsätter flöda in i Europa, om än i mindre mängd, främst från Algeriet och Norge (och Ryssland). EU har lagrat upp ett vinterförråd av gas.

USA ligger bakom både sanktionerna och upptrappningen av kriget. Gasbristen och elpriset drabbar dock inte USA, utan det faller på EU-länderna. USA är alltså relativt skadeslöst medan Europa krisar och försvagas. Inflationen är den högsta på decennier.

I desperation väntas EU bryta loss gas från elpriset eller blockera gaspriset på sin marknadskonstruktion. Spanien och Portugal subventionerar gasen för industrin och sänker därmed elpriset nationellt. Tyskland avser införa skatt på elbolagens övervinster.

I Tyskland införs elbesparingsprogram. I Frankrike ska 10 procent el sparas på frivillig väg. Italien som importerat 40 procent av gasen från Ryssland planerar spara knappt 10 procent i vinter, det mesta i hushållen.

I Sverige luftas förslag om elbesparing hos 198 myndigheter. Samtidigt spekulerar privata kärnenergispekulanter om ett avsevärt ökat behov av dyr el framöver. Energibolag som inte längre håvar in lättförtjänta vinster aktiverar advokaterna för att ensidigt bryta kontrakt.

EU-förordning om att minska gasefterfrågan Piano Nazionale di contenimento dei consumi di gas naturale

Näst senaste

Nu får vi våra fiskar varma

4 augusti

Havet ger ingen svalka. Varken semesterbadare eller fiskar trivs. På vissa ställen i Medelhavet är det mer än 5 grader varmare än det brukar vara.

Det är varmt och torrt på land. Den rekordsvaga nederbörden torkar ut floderna. Minimalt med vatten strömmar till haven. Mindre än vanligt av det kallare vattnet från Alperna rinner ner och kyler havet en smula.

Hetta. Medelhavet har drygt 5 grader varmare vatten än medelvärdet i slutet av juli. Hetast i Liguriska havet och utanför Corsica och den spanska kusten.

Satelliten Copernicus visade i slutet av juli att Liguriska havet hade 6 grader varmare vatten än normalt. Det brukar vara 24-26 grader som mest - men under augusti. Nu har den månaden knappt börjat. Redan är det 27-29 grader i Liguriska havet. Från 1993 till 2020 gick ytvattentemperaturen upp med 0,2 till 1,6 grader. Mest ökade det i Adriatiska havet. På det i sommar alltså en (tillfällig?) extrem topp.

Minst drabbas badarna. Vissa växter och fiskar växer sämre, vissa arter drar iväg mot kallare vatten – om de kan. Vissa saknar föda då algerna inte heller mår så bra i värmen. Förutsättningarna för växtligheten ändras. Växternas färsktid förkortas och förmultningen går snabbare. Arter som ska leva på dessa får det svårare.

Olika musselarter, sardiner och ansjovis samt medelhavstorsk drabbas. Det blir istället mer av kaninfisk, lejonfisk och växthusfisk.

Tropiska fiskar kommer från Röda havet via Suezkanalen. Även om de tål varma vattnet bättre, har lite att hämta då Medelhavet riskerar bli en vattenöken. Barracudor och papegojfiskar – de aggressiva rovfiskarna – finner sig till rätta. Mer maneter kan det också bli.

Mera kol på brasa: ”temporärt”? Supervinster i kolbranschen. Otakt i klimatomställningen

25 juli 2022

Nu satsas på mer fossila bränslen. Rop på mer fossilgas. Kolindustrin gör enorma vinster. Kolet är en tredjedel av globala klimatpåverkan.

Länder subventionerar drivmedel för vägtrafiken. Länder i EU klassar fossil gas och kärnkraft som miljövänliga. Pandemin och krig tas som skäl att förvärra klimatet.

Kol = klimatpåverkan. (ur Repubblica)

Mer kol tas upp ur gruvan, då bland andra tyska kraftverk startas på nytt. Starka krafter driver på för att kvarvarande kärnkraft ska fortsätta, trots planerad stängning i år.

Snabbt beslutade tyska myndigheter att återstarta kolkraften. Det annonserades i mitten av juni bara dagar efter att Gazprom stängt gaskranen i Nord Stream 1. I mitten av juli gläntade Ryssland på kranen igen.

Men tyska kolplanerna verkar fullföljas. Tyskland kastar allt åt sidan för att lagra gas för vinteruppvärmning. Kolet ska övergångsvis avlasta elproduktionen. Men det är osäkert om gaslagren räcker för mer än 2-3 månader, likaså om hur länge kolkraftverken ska köras.

Privata sektorn hade redan gått över till kol. Planerna är att öka kolanvändningen med en tredjedel. Idag gör tyska brukare av med omkring 100 miljoner ton kol per år. De satsar på 10 gigawatt ”ny” kolkraft, motsvarande 5 procent av tysk energiproduktion. Lagen om omstart blev klar i början av juli.

Förnyade kolintresset har trissat upp priset: från 50 US dollar för två år sedan till 400 dollar i mitten av juli 2022. Världsledande kolbolaget Glencore gjorde 3,2 miljarder i vinst första halvåret 2022, jämfört med 3,7 hela 2021. Media rapporterar om kolbolagens överdrivna vinstmarginaler. Kinas kolgruvor producerar hälften av all världens kol, tillräckligt för USA, EU, Indien och Ryssland.

Rysk gas utgjorde 55 procent av tyska gasimporten. Det minskades efter februari 2022 och var 26 procent i juli enligt tyska regeringen. Beroendet av ryska energileveranser är ändå stort. Ryssland ströp gasflödet med 60 procent i mitten av juni. Tyska gasanvändningen var nyligen 5-7 procent mindre än första halvan 2021, trots klimatambitionen att spara mer.

Både de gröna och die Linke är för gaslagring och ifrågasätter sanktionerna mot Ryssland för kriget. De gröna har miljöministerposten. För att ta en smula kontroll har tyska regeringen köpt aktier i finska Fortums tyska gasimportören Uniper.

Rekordlåg vattennivå i Po efter tre månader utan regn ger magra skördar

4 juli och 6 augusti

Vattenståndet sjunker sedan 9 månader i floden Po. Det är 80 procent mindre vatten än normalt. Po är Italiens längsta flod, över 60 mil och rinner genom bland annat Lombardiet. Torkan – den värsta på 70 år - drabbar 30 procent av Italiens jordbruk. Till oktober gäller restriktioner för användning av vatten, undantagstillstånd för torka. Milano har stängt av fontänerna.

Po. När det finns vatten.

Det regnar hälften så mycket som normalt. Under vårvintern kom 60 procent mindre regn i Italien. I vintras snöade det 70 procent mindre, 40 procent mindre föll över alperna. Floderna Arno, Anio och Tibern har hälften så mycket vatten som normalt.

Torr Po. Färsk glimt.

Redan 10 maj var havsytvattnet 23 grader C och luften fyra grader över det normala. I det italienska hushållet användes 275 liter vatten per dag. Motsvarande för Sverige är 140 liter.

Ministeriet för ekologisk omställning och observatoriet för Po-dalen föreskriver tre åtgärder: 20 procent minskad vattning, 20 procent ökat utsläpp av vatten från de stora sjöarna i norr och utröna möjligheter att släppa av kraftverksreservoarernas vatten. (Ansa 27 juni och Autorità di Bancino Distrettuale del Fiume Po 30 juni)

De första sju månaderna 2022 var bland det hetaste och torraste som noterats. Temperaturen var 0,98 grader över vad som varit det normala sedan 1800. Under juli var den 2,26 grader högre. Året är hittills det torraste sedan 1800. Jämfört med medelvärdet 1991-2020 var nederbörden lägre med 52 procent i norr och 42 procent i söder. Allt enligt det nationella forskningsrådets institutet för atmosfär och klimatvetenskap (ISAC-CNR).

Lokalval i Italien – högerns hemmaplan; få tar strid, väntar på valet nästa år

16 och 27 juni 2022

Kommunvalet i Italien gav fem år till av högerstyre på de flesta större orterna. Vänstern blev nästan utan. Hittills stora Femstjärnerörelsen minskade kraftigt, det gjorde även Lega. Största högerparti är nu nyfascisterna FdI.

Mager uppslutning.Val i Genua.

I Genua återvaldes borgmästare Marco Bucci med 55 procent, mest på den egna röstsedeln. Stödet från ”centrodestra”, Fratelli d’Italia, Lega och Forza Italia, spelade mindre roll. Småpartierna Italia Viva och Azione manade sina ringa anhängare att rösta på Buccis lista. Sju ville bli borgmästare. Tvåan Ariel Dello Strologo stöddes av Partito Democratico och Movimento 5 Stelle, och fick 38 procent. Rekordlåga 44 procent röstade, vilket betydde 202646. Totalt röstade 54 procent av de röstberättigade italienarna i valet.

Valaffischer Traditionella plåtskärmar.

I Genua fick aktivisten Antonella Marras, stödd av tre partier, däribland Sinistra Anticapitalista, knappt 2 procent som fyra i i matchen om borgmästare. Hon har är känd som kämpe för välfärden och de marginalerade och emot stora satsningar.

978 av 7904 kommuner hade val 12 med omval för oavgjorda 19 juni. Höjdare från partierna svängde förbi för att stödja sin kandidat. Valen sågs som förpost inför nästa års nationella val. Den vanlig affischering på de tillfälliga plåtskärmarna kompletterades med små flygblad – alla likadana: från samma pr-byrå? I Genua berördes främst avfallshantering med korsvisa beskyllningar för inaktivitet.

Italia Viva och Azione är utbrytningar ur PD. Hur kan de stödja samma kandidat till borgmästare i Genua som nyfascisterna? Svaret från IV: de bryr sig inte om vad andra tycker utan bara vad som är bra eller dåligt och inte ideologi. Bucci har gjort bra saker under sin tid och ska ha stöd, menade man, och exemplifierade med den nya bron efter rasade Morandibron och satsningar på industri och infrastruktur. FdI:s ledare hade likartade argument för att stödja Bucci.

I själva verket prioriterar Bucci turism och hamnen före utveckling av staden och välfärden. Lokala skatten är minimal. Politikerna tigger därför från statskassan.

Bara två dagar efter valet delade politikerna på posterna. Då framkom att IV, Lega och FdI kunnat placera sitt folk på välbetalda befattningar, trots magert röstutfall.

Samtidigt hölls en folkomröstning om fem juridiska frågor. Bara drygt 20 procent röstade, långt under de 50 procent plus en röst som krävs för att resultatet ska gälla. Frågorna, lanserade av Lega, rörde till exempel att släppa på regler om karantän mellan olika topposter i politiken och rättsväsendet.

Andra omgången i 13 kommuner 26 juni tog kandidater från "centrosinistra" hem sju, bl.a. f.d. Roma-fotbollsspelare Damiano Tommasi i högerfästet Verona. Bara drygt 42 procent röstade i andra omgången.

Länderna med stor import av rysk energi och som ogärna ändrar sig

31 maj 2022

Första kvartalet 2022 var länderna i Europa mycket beroende av rysk energi. IEA:s data summerat av Repubblica (30 maj) visar EU-ländernas situation.

Länderna sitter i Rysslands knä. (klick för större figur).

30 maj beslutade EU att minska importen. Av olja - inget sägs om gas och inte när. 20-30 procent ska östländerna fortsätta pumpa hem. Lettland och Litauen har nyligen deklarerat stopp av rysk gas. Efter två månader av krig minskade EU-importen av kol med 40 procent, och av olja med 20 procent, men gasimporten steg med 10-20 procent. Tyskland och Italien visar att en snabb omställning är möjlig.

Mängder med krigsmateriel har skeppats till Ukraina och oligarkers lyxyachter har sanktionerats. Men energin flödar, till ett högre pris. Rysk vinst dubblerades under kriget, från totala inkomsten på minst 500 miljarder kr.

Kolbomben - hela klimatbudgeten förbrukas i ett nafs av rekordvinstmaskinen

18 maj 2022

Fossilbolaget BP är en ”cash machine” enligt chefen. Höga priser skapar enorma vinster i fossilbolagen. De planerar därför för ytterligare expansion i en drift som riskerar orsaka långtgående klimatförändringar som inte kan repareras.

Det behövs ett stopp och en omställning. Men inför svenska valet i september 2022 tänker inget av 6 partier som har 85 procent bakom sig göra det enligt en WWF-enkät. Åtagandet mot Parisavtalet kommer därmed inte hållas. Oljebolagens satsningar blåser omställningen både på kort och längre sikt utan effektiva motåtgärder.

Oljevinst. Fossilbolag. SVT Rapport 15 maj.

Första kvartalet 2022 gjorde de 10 största oljebolagen en vinst på närmare 1,5 biljoner kronor. Det är som Sveriges statsbudget. Eller svenska uppåtklassernas samlade ISK-konton.

I Energy Policy beskrivs kolbomben. 425 aktuella projekt hotar äta upp hela koldioxidutrymmet som återstår innan temperaturen ökar 1,5 grader.

Bränns all olja som redan utvunnits upp kommer klimatgashalterna öka och orsaka temperaturhöjningar långt utöver vad forskare anser är gränsen för omfattande och irreparabla förändringar. För att bromsa krävs alltså ett radikalt avbrott och att fossilerna pumpas tillbaka istället för att brännas upp.

Kolbomben - ett stort klimathot

Norge – den sista oljestaten. Krig lockar giriga norska oljeshejker

7 maj 2022

Norska oljebranschen siktar ljusa tider. Strävanden att avveckla fossilenergin, FN-förhandlingar, bred opinion på gatorna och embargo mot rysk energi ger oljeintressena nya möjligheter.

Tidningen Klassekampen berättar (5 maj) om ledande företrädare i norsk olje- och gasbransch och deras oförblommerade strategi att förbli en stor exportör av fossilenergi. De går tvärtemot trenden för snabb och angelägen övergång till ickefossila energikällor.

Norska energiproduktionsbolaget Equinors (tidigare Statoil) vd Kjetil Hove slår fast: ”Vi pumpa till sista droppen. Norge ska bli världens allra sista leverantör av olja.” Det är det viktigaste de kan ge till Europa enligt vd:n. De producerar så mycket olja och gas som de klarar av.

Elbåt. Oslos oljefria lokaltrafik.

Equinor ägs till 67 procent av norska staten. De har planer för en ständig hög investeringsnivå i olja och gas i många tiotals år. De förutser ett fortsatt olje- och gasberoende i de europeiska länderna. Det ligger det en hel del i. Media rapporterar om en envis uppvaktning av nya fyndstater från europeiska intressen för att ersätta rysk energi, bland annat i Nigeria och Algeriet.

Betyder detta att Norge kan blir världens sista olje- och gasleverantör, frågar Klassekampens journalist. Och det svarar vd:n i praktiken ”ja” på. De jobbar hårt för att norsk fossilenergiproduktion ska vara bättre än andras, med högre lönsamhet och lägst koldioxidfotavtryck (alltså för produktionen). Då är det rätt enligt deras synsätt att tömma norska fyndigheter till sista droppen.

Equinor bibehöll en hög fossilenergiproduktion och ökade leveranserna till Europa första kvartalet 2022. De tjänade rekordsumman 180 miljarder kronor (40 miljarder samma period 2021) tack vara upptrissat oljepris. Equinor står för drygt två procent av världens oljeproduktion och ökade gasleveranserna till Europa med 10 procent.

Equinor letar fortsatt efter nya fyndigheter och tycks ständigt ha minst fyra-fem borrprojekt på gång samtidigt. Deras produktion uppges släppa ut 7 kg koldioxid per oljefat. Det låter som en underdrift, möjligen glömmer man metanet som är en stark klimatgas. Globalt anges oljeproduktionen stå för omkring 2 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Det är i nivå med flygfarten.

Norge gör av med näst mest elenergi per person i världen. 90 procent av elen kommer från vattenkraft. Oljan och gasen bidrar med hälften av den totala energin, men det mesta exporteras.

Skräckscenario: Från 1 till 21 procents minskning. Klimatomställningen framställs som omöjlig

1 maj 2022

Är Parismålen omöjliga för Sverige? Minus 20 procent per år - är det att blåsa strävsamma aktivister och åtgärder?

Ju längre effektiva åtgärder dröjer och tills att de kickar in, ju större beting att minska klimatgaserna tillräckligt. Ska målen nås krävs enorma minskningar årligen under en räcka år. Sen 1990-talet har utsläppen minskat med i genomsnitt 1 procent per år. 2019 gick de ner med en halv procent.

Vattenånga. Eller klimateffekt.

För att nå ett av målen under Paris-avtalet i Sverige, max 1,5 graders uppvärmning och inte överskrida den relaterade mängden klimatgaser och samtidigt rättvis åtagande, behövs minst en 21-procentig årlig minskning från energirelaterade verksamheter utom cementindustrin. Förutsättningen är att minskningen startar i år, 2022. Uppgiften ökas till minus 38 procent om åtgärderna sätter in ett år senare. Detta betyder nollutsläpp från 2029 eller 2027.

Sverige bedöms ha 170 miljoner ton koldioxidekvivalenter kvar i budgeten för att hålla sig inom målet 1,5 grader. 90 procent av acceptabla klimatgasmängden finns redan i atmosfären. Siffrorna stöds på en IPCC-rapport från 2021. Forskare har angett ett alternativ med budget för max 1,7 grader på 355 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Då krävs en 12-procentig årlig minskning.

Etablerade miljöorganisationen WWF använder den här bedömningen. De vill byta till budget som mål, utan att ange ett tal. Enda förslaget är att bilåkandet bör minska med 30 procent till 2030 med ekonomiska styrmedel.

Den svenska miljöministern tycker det är ”nästan omöjligt” och ”inte politiskt ledarskap” med 21 procents minskning. Samma dag flaggas för ytterligare skattesläpp för fossildrivmedel.

Mål för miljöpolitiken är nödvändiga. Lyckade sådana är uppnåbara och grunden för reformer. Budgeten 170 miljoner ton koldioxid motsvarar utsläppen under drygt tre år. Om det strategiskt kloka med ett sådant mål kan diskuteras. Är det inte att säga: ”ge upp, det går aldrig att klara klimatmålen”.

Klimatbudget

Om alla gör vad dom sagt att de ska: då kan 2-gradersmålet klaras

15 april 2022

Det stora förhandlingsspelet om klimatet hoppas att alla länder infriar sina åtaganden. Simuleringar visar att gränsen 2 ℃ kan klaras. Men det förutsätter att ingenting händer som bromsar genomförandet.

418,9 ppm är koldioxidhalten i atmosfären den 14 april 2022. Den säkra nivån 350 ppm passerades 1990. Hittills är höjningen av temperaturen 1,2 grader C. Den ökar ständigt.

Forskare beräknar nu att 2-gradersmålet är inom räckhåll. Men det finns många men och 1,5 gradersmålet kan inte nås utan nya stränga åtgärder.

Klimatgaserna. Nya simuleringen blå kurva. (figur: Nature).

Alla åtaganden om klimatåtgärder som 154 länder gjorde inför klimatmötet i Glasgow hösten 2021 ingår i analysen. Vissa länders åtagande att nå nettonoll senast 2070 ingår. Åtagandena representerar drygt 75 procent av totala globala utsläppen. Analysen inkluderar 196 länder och visar att det krävs att alla löften blir verklighet och sker i den omfattning och vid den tidpunkt som angivits.

Ännu saknas konkreta förslag och beslut om hur genomföra många av åtagandena. Därför är osäkerheten stor om de verkliga blir av. IEA har bedömt höjningen som högst till 2,6 grader 2030. Så blir det med den samlade globala politiken som den ser ut i dagsläget.

Forskarna konstruerade en prognos för den avlägsna tidpunkten 2100. Det mest optimistiska scenariot (blå kurva i figuren) är ytterligare 1000 Gigaton koldioxidekvivalenter sammanlagt åren 2020 till 2050, från drygt 50 till ca. 25 Gt per år.

Förutom osäkerheter kring vad som verkligen blir av alla löften får beräkningarna ett intervall på 1,4-2,8 grader. Det framstår som dunkelt hur motverkande företag tacklas i analysen. Inte minst den privata sektorn fortsätter att planera för exploatering av fossila energifyndigheter flera decennier framöver. Bara en vecka i april noterades sju nya stora fossilprojekt. Blir det nära 3 graders uppvärmning får det ytterst påtagliga effekter. Även 2,0 grader, som inte tycks gå att undvika, har drastiska konsekvenser.

Meinshausen, m. fl., Realization of Paris Agreement pledges may limit warming just below 2 °C, Nature vol 604, pages 304–309 (2022).

Nature-artikeln
Allt om klimatet

Vårbudgetsförslaget 2022: En björntjänst för klimatet

20 april 2022

Miljö och klimat är ingen stor politisk fråga. Regeringen föreslår reformer som är värre för klimatet. Inför höstens val går skattepengarna till bilköp och fossilbränsle till traktorer. Frakt av gods på tåg krävs skattemorötter.

Apelsiner. Inte i växthus?

Regeringen släppte förslaget till vårbudget (prop. 2021/22:99) 19 april 2022. Nytillskott för nya reformer är 31 miljarder kr. För att komma till det beloppet ägnas som brukligt budgeten till diverse omstuvningar.

En av de största satsningarna är ytterligare 3,9 miljarder till nya bilar med eldrift, el- och fossildrift eller fossilgasdrift. Detta trots att 3,5 miljarder kr redan betalats ut och att det redan köps sådana bilar till drygt 55 %. Det är det som erbjuds av försäljarna idag och skulle vara det även utan skattesubventioner. En nackdel är att drygt 20 procent av försäljningen fortfarande i mars hade fossilmotor förutom elmotor. Det är dock en vikande trend. 3,9 miljarder kr skulle räcka till mycket som kunde vara till gagn för klimatomställningen.

Regeringen vill efterskänka energi- och koldioxidskatt för fossildiesel som används i jordbruks-, skogsbruks- och fiskeindustri. Det blir ett avdrag på 2.292 kr per kbm, som gör koldioxidskatten till noll kr. Även energiskatten kommer skrivas ner. Från hösten 2022 stryks 2.111 kr. Dieseln blir därmed skattefri, och priset minskas med ca. 20 procent fram till 1 juli 2023.

Billigare diesel kostar drygt 1 miljard kr för statskassan. Naturvårdsverket avstyrkte: fel ur klimatsynpunkt med lägre pris på fossilbränsle.

För de areella näringar minskas skatteuttaget med 300 miljoner till ”landsbygdens miljö och struktur”. Det går till företag som odlar i växthus och gris- och fågelindustin. Inga miljörelaterad villkor tycks förknippas med detta stöd.

Industriklivet ska få mer 3 miljarder kronor för 2023-2029. Det är stöd till utveckling av möjligt hållbara idéer om ny industri.

Nya och underhåll av vägar kostar vardera drygt 31 miljarder på ett år. Regeringen späder på med knappt en miljard. Det mesta av denna ökning, drygt 600 miljoner, ska kompensera företag som fraktar på järnväg. Men också ska utveckling av ett nationellt enhetligt biljett system kosta drygt 100 miljoner i år.

Vårbudget 2022

Påverkan, anpassningen och sårbarheten med klimatet allt större

2 mars 2022

Ljusning för klimatet? Detalj ur IPCC-rapporten.

Den stora gruppen experter på hotet mot klimatet bedömer nu att det kan gå snabbt att passera 1,5 graders ökning av temperaturen. Det medför försämrade livsbetingelser, brist på vatten och föda som försämrar hälsan. Det blir svårare att vända utvecklingen. En del av påverkan som skett och sker blir bestående. Brett samagerande av alla aktörer i samhället är en förutsättning för positiva resultat för omställningen.

IPCC 27 februari IPCC 4 april

Sanktioner: Dödlig krigföring utan vapen. Piska utan morot.

21 februari 2022

1989 fanns EN sanktion – mot Sydafrika. Idag finns oändliga listor över blockerade länder, organisationer och personer. Sverige har inga egna, men ska tillämpa FN:s och EU:s sanktioner. USA har flest sanktioner.

”Sanktioner är en dödshjälp för ett land. Ett bojkottat land är ett land på väg mot att ge upp”, sade USA:s president Wilson 1919. Den som bojkottar riskerar inga egna liv. Sanktioner har förekommit sedan antiken men har ökat i omfattning sedan Versaillesfreden. Italien bojkottades för invasionen av Etiopien 1935. USA använde sanktionsvapnet mot Sovjet vid Kubakrisen 1962, vilket drabbar Kuba än idag. Sedan 1989 har ökningen varit markant.

Sanktioner som ekonomiska krigföring används allra mest av USA. 2021 hade man 9421 sanktioner igång, en ökning från 912 2000. USA:s omfattande bojkottande upptar i Sverige en Al-Aqsa- och en Tamil-organisation samt tre personer. De senare sägs ha relation till Somalia respektive Ukraina. I Venezuela har USA sanktioner mot 56 flygplan, 47 fartyg, 141 personer och 89 företag. I topp ligger annars Iran med 1733 USA-sanktioner.

Det finns en rad olika typer: diplomatiska, ekonomiska, kommersiella, rese- och luftfartsrestriktioner. De är främst aggressiva, från stormakter, men också som repressalier eller hämnd. Vartefter har de blivit mer sofistikerade. Istället för hela stater är det typiska nu att vissa personer och/eller vissa intressen som pekas ut. Allt blir i grunden ekonomiskt kännbart. Men de som ställer ut sanktionen vill att det kostar dem själva så lite som möjligt.

Kommersiella sanktioner efter annekteringen av Krim 2014 kostade Ryssland några procent av BNP. De kompenserade delvis genom att dra ner på importen från Europa och bygga upp självförsörjande industri. Även ekonomiska sanktioner kan slå tillbaka, USA:s tullavgifter på Kina-importen 2018 betalades 93 procent av USA-importörer och i slutändan av konsumenterna i USA.

Renodlade ekonomiska bojkotter anses mer effektiva än kommersiella. Med kontroll av dollarn och världens kredit- och banksystem kan USA skära av vem som helst från det globala finanssystemet. En spärr av bankernas Swift har bromsat möjligheten att föra över pengar till Iran.

Kuba Blockerat av USA.

EU har en lista på 556 sidor med fiskal blockad. Motivet är: bidra till fred, verka mot konflikt och bidra till demokrati. I till exempel Venezuela blockeras finansiella aktiviteter för 57 individer samt ytterligare ett antal har reseförbud. Dessutom blockeras export av vapen och teleutrustning. En förordning tillåter skydd mot USA:s rättsutövning som berör EU-området. EU har inte sanktioner mot USA-intressen. USA har däremot sanktioner mot invånare i EU. EU har flera sanktionsregler mot Kina och ännu fler mot Ryssland. EU blockerar finansiella transaktioner för en person i Sverige. Medlemsstaterna ska sköta tillsyn och lagföring av de blockerade.

FN har haft sanktioner mot 30 ”regimer” sedan 1966, varav 14 aktuella, samt tre organisationer. Vapen till Yemen är sanktionerade, ändå sker det.

Förutom EU, FN och USA har åtminstone också Ryssland och Kina sanktioner. Aktuellt från båda är sanktioner mot enskilda EU-medborgare, däribland två svenska tjänstemän med anknytning till respektive land. Storbritannien har en sanktionskatalog på 600 sidor.

Samröre med en blockerad enhet drabbas av dryga avgifter från amerikanarna. Inte minst FN:s listning har i flera fall visat sig ha brister. Det gäller också den amerikanska. Domstolar har underkänt sanktioner både mot enskilda och organisationer.

Krigföringen med sanktioner får negativa effekter på oskyldiga, till exempel på kvinnors rättigheter, försämrad jämlikhet osv. En analys säger att ekonomisk blockad mot ett land missar målet med 65-95 procent. Det förfinande svaret från tillskyndarna har blivit en diplomatisk fermitet – inte minst svensk – för att träffsäkert utsätta nyckelaktörerna med sanktionerna. Sannolikt ser ändå invånarna i landet som sanktionen träffar det som en krigsförklaring, oberoende av hur avmätt åtgärden råkar vara.

Avsikten är att tvinga fram ändrad politik hos den blockerade. Även om diktatorer, oligarker och miljardärer blockeras tenderar oskyldiga fattiga att drabbas mest. De besuttna skjuter över effekterna på andra och utnyttjar dessutom sanktionerna för sin maktutövning. Och alla drabbas i ett sanktionsdrabbat jämlikt och demokratiskt land.

EU:s sanktioner FN:s sanktioner
USA:s sanktioner

Biologiskt mångfald: Alla experter som blundar för exploateringen av naturen

30 januari 2022

Biologisk mångfald riskerar stanna i en tandlös naturturism. Istället för nyliberalt klingande ekosystemtjänster bör rovdriften på våra rikedomar klargöras och bekämpas.

Varför skilja på den reellt existerande naturen och drömmen om ”orörd” natur? Eller varför inte utgå från påverkan från exploateringens monokultur på arterna?

En antologi med bidrag från 50 forskare och myndighetstjänstemän innehåller en mängd texter om biologiskt mångfald. Begrepp som naturnytta och ekosystemtjänster används flitigt.

Mångfald? Odlad skog.

Resonemanget tycks i korthet vara: ”orörd” natur är idealtet, till och med ”återvildad” (”äkta”) natur. Det som växer i naturen är ”tjänster” som människorna kan nyttja, där en viktig funktion är människors ”naturupplevelse”. I centrum står frågan om arters liv och död.

Det är dock föga fokus på växt- och djurlivets kvantitativa omfattning. Uttaget av skog ökar ju från denna natur som optimerats för tillväxt och vinst.

Det ödesdigra med en allmänt minskad biologisk mångfald förblir dunkelt. Genetisk mångfald anges som nyckeln, alltså dna-skillnader inom en art. Därmed nämns försiktigt utarmningen i fiskodlingar.

Det blir en påtaglig slagsida när man inte tycks anse sig behöva gå i klinsch med den allenarådande exploateringen av naturen och förbrukning av gruvornas ändliga resurs. Därmed hamnar de omfattande ekonomiska drivkrafterna i bakgrunden, trots att de är de främsta hoten mot arterna.

Experternas enda strategi tycks vara att avsätta naturen i reservat, nationalparker och strandskydd, något som redan gjorts länge. Räcker det om en miljon arter hotas? De 50 skribenterna tar dessvärre liten notis om klimatförändringen av naturen.

Biologisk mångfald riskerar därför stanna i en tandlös naturturism. Istället för nyliberalt anstrukna ord som ekosystemtjänster bör rovdriften på våra rikedomar bekämpas. Det vore ett jobb för alla experternas kunskaper om arternas utveckling och fortlevnad.

Antologin: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor, red. Håkan Tunón och Klas Sandell, 2021.

Antologin på SLU.se Mer biologisk mångfald

Hållbar utveckling blev hållbart ekonomiskt: Så förflyktigas goda miljöambitioner

2 januari 2022

Hållbarhetstanken från 1980-talet hade ett socialt element. Men det blev ekonomiskt hållbart av det. Det är en ödesdiger medveten glidning.

Hållbart? Tömda containrar från Kina.

Hållbar är på väg att dö ut som begrepp. Detta har pågått sedan mitten av 2000-talet. Hållbar utveckling hade 1987 ett visst innehåll av statliga satsningar och social rättvisa och inte minst miljöanpassning. Det skulle ske inom en orubbad kapitalism, men som var mer reglerad och styrd.

Steg för steg bytte hållbar utveckling skepnad, till att övergå till ett system där miljön har ett pris. Den bilden ger forskaren Romain Felli i en artikel. Ursprungligen fanns uppgiften att möta behoven hos de fattiga, underförstått vad som ska produceras och konsumeras. Snart kom hållbarhet istället att delas upp, på nationer, varor och resurser. Det har blivit hållbar produktion, det vill säga att bevara något upplevt viktigt, utan att överväga verksamhetens avigsidor. Men att, där det är möjligt, mildra de negativa effekterna.

Hållbarhet kom alltså att ställas mot hållbar utveckling genom att sätta det ekonomiska systemet i förgrunden. Det splittrar länder i Nord och i Syd, ställer rika mot fattiga. Rättvisa försvann och ersattes med prissättning.

Men forskare citerar ständigt de ursprungliga orden om hållbar utveckling inkluderat de fattigas behov och teknikens och miljöns gränser. Även FN:s politiska hållbarhetsmål till 2030 har med fattigdomsbekämpning och rättvisa. Är det då rätt att säga att hållbarhet reducerats till en ekonomisk term?

Ja, se bara till den faktiska utvecklingen. Det sker ingen social utjämning utan hållbarhet kom att handla om sådant som förnybar energi och avveckling av viss utmönstrad produktion. Det som är affärsmässigt sker, inget annat. Världen blev inte rättvisare. Hållbar utveckling blev ett honnörsord, men i praktiken endast hållbarhet – och bara i ett visst avseende. Slutsats: hållbar utveckling kräver en politisk maktförskjutning.

Nu bara hållbart

Så förvillades klimatkampen av anpassning och resiliens.

Nyliberal miljö

El på väg, då blir det mindre ny räls

2 jan 2022

Tunga vägtransporter ska fortsätta öka på asfalt, mindre på räls. Fossilbränslena ska bort och industrin får hjälp från staten att gå på i nästan gamla spår. Batterier för långtradare kanske dröjer. Siktet är därför elledning i vägen.

Elektrifierad asfalt. Framtid eller dagslända?

Regeringen sitter med branscherna i en kommission om elektrifiering. Det ska bli mer elledningar, laddstationer och vätgastankning. Siktet är fortsatt stor andel transporter på väg.

Trafikverkets testar luftledningar och skenor. El på den befintlig statliga vägen kommer kosta 20-45 miljoner kr per km. Landskapet och olika användning kan tvinga fram olika system på olika ställen. Branscherna anpassar affärsmodellerna efter statens satsningar. Då blir det full fart på elmotorer och batterier för fortsatt vägtrafik.

Vätgasdrivna bränsleceller verkar längre bort i horisonten. Enligt Trafikverket kommer priset på vätgas avgöra hur lyckat det blir.

Det som driver på elvägarna är avvecklingen av fossilbränsle och klimatmålen. Inget är dock klart om eventuell potential. Först till 2040 kan klimatet påverkas. Branscherna strävar efter så mycket business as usual som möjligt. Gods körs mest på väg. Och el byggs snabbare på väg än ny järnväg eller farleder och hamnar.

Men elvägar kan snabbt vara onödiga investeringar. Trafikverket har nyligen pekat på att batteriutvecklingen kan göra att mer konventionell eldrift kommer bli vanligast på tunga fordon även i på långa sträckor.

Regeringens elväg Statliga elvägar Lavoro in Corso: Ny infrastruktur