BLOGG

2023

Senaste

USA nöjer sig inte med att dra in Sverige i Nato. USA gör Sverige till ett osjälvständigt lydrike

USA har gjort ett avtal som snart accepteras av politikerna, DCA (Defence Cooperation Agreement). Det stöds av minst 6 av 8 partier inför riksdagsbeslutet. Sveriges suveränitet slumpas lättvindigt bort och landet blir otryggare.

Sverige säger att motivet är avskräckning: ”amerikanskt militärt stöd i händelse av ett förhöjt säkerhetsläge”. Så är läget nu - därför avtalet, säger regeringen. Det är en efterhandskonstruktion då avtalet varit på gång sedan 2016. Svenska försvarsministern säger att det är upp till ”dem” att avgöra var de ska förvara utrustning och förlägga trupperna. Det 10-åriga avtalet begränsar inte hur många som får vistas här.

Svenska regeringen har inte brytt sig om några restriktioner för de amerikanska inflytandet över Sverige. Tvärtom listar avtalet mycket specifikt att i stort sett vilket materiel som helst får lagras.

För USA handlar det om kontroll av Euro/Atlanten. Amerikanerna fokuserar på Gotland för närheten till Kaliningrad. Trots att NATO-länderna Litauen och Polen omger det ryska området.

Mot vem öppnar USA-trupperna eld? Knut Andersson, Leopard 2, 2000-tal, olja på duk.

Liknande avtal finns sedan ett år mellan USA och Norge och är på gång med Finland och Danmark. En uppmärksammad grundlagsfråga i Norge är att de amerikaner som vistas i landet ska lyda under amerikansk lag och inte norsk. Amerikanerna har tre flygbaser och en örlogshamn i Norge. För ett tilläggsavtal kräver USA att dessutom få gripa in mot civila på norska mark.

Det speciella med DCA är den permanenta stationeringen av trupper, anhöriga och materiel. USA-militären och annan personal är beväpnade. De som är här i anslutning till avtalet ska lyda under USA-lag. De undantas alla skyldigheter mot svenska samhället, som skatter och tull. Svensk rättvisa ska kunna be om att få hantera vissa brottsfall. Men då ska USA ta hand de utpekade.

Sverige dras med om de amerikanska trupperna här i landet börjar kriga. Amerikansk närvaro gör Sverige till ett större hot för omgivningen. Det kan bli större lockelse för angripare.

USA-avtalen med det tre nordiska länderna är alltså bilaterala. De medger till skillnad från NATO-medlemskapet möjlighet att placera ut USA-trupper. Eftersom de inte nöjer sig med NATO vill USA tydligen styra över länderna var för sig utan inblandning från något annat land.

Saknad klimatpolitik: Utsläppsrätter för fossilbränslen till transporterna – upplagt för politisk långbänk

Inför åtgärder snabbt. Mycket mer behövs för att klara EU-kraven och ännu mer för att klara klimathotet. Det är vi tvingade till. Ytterligare utsläpp tär på klimatbudgeten.

Ekonomiprofessor John Hassler har snabbutrett en svensk anpassning till EU:s bindande klimatpolitik, Fit for 55, alltså minskning av EU:s samlade klimatgasutsläpp med 55 procent 1990-2030. Förutsatt att de inte backar, varnar utredaren. Det är ett underlag för regeringens klimathandlingsplan.

Positivt med rapporten: strunta i en åtgärds kostnad. Omställning är billig och inget att ångra. Sverige ska vara ett internationellt föredöme. Negativt: inga färdiga förslag och för kort tidsperspektiv.

Biodisel HVO billigare än fossildiesel. En kronas rabatt i Italien. I Sverige skiljer bolagen 4-10 kr per liter.

Utredaren menar att marknaden inte löser klimatproblemet. Istället behövs politik, i form av investeringar i energiutbyggnad, laddstolpar och annan omställning.

Rapporten behandlar perioden fram till 2030 och EU-besluten om mål, svenska betinget och planerade åtgärderna. Inget mer är färdigt i EU. För att klara detta är svenska åtgärder nödvändiga, främst i transportsektorn. Industri och energiproduktion finns under EU:s handel med utsläppen och det ses som skäl att inte beröra dessa.

EU:s planerar en andra utsläppshandel för fossilbränsle till bland annat transporter från 2028. Men det går för långsamt och blir för svagt enligt utredaren. Inrätta därför ett svenskt också, för att få ner utsläppen mer än 70 procent 2030. Och ruscha på för mer el säger utredaren. Men det får utredas vidare.

Inte ett ord om att hushålla med, minska, fossildrivna transporter, överföra resor och gods till tåg och fartyg samt resurssnål samhällsplanering.

Det är relativt billigt att ställa om, om processen får ta tid. Ingen nedväxt eller inskränkt konsumtion ska det vara säger utredaren. Ägarna av skog och jordbruk ska få pengar för att ta upp mer koldioxid. Köpa utsläppsrätter från andra EU-länder förordas, men inte från andra länder.

Italiensk kärnkraft – åter efter 35 år?

Italien har inte kärnkraft. En folkomröstning 1987 gav 80%:s majoritet för nedläggning. Det var efter olyckan i Tjernobyl 1986. 95 % röstade ner ett förslag att bygga ny kärnkraft vid en andra folkomröstning 2011. Planerna på åtta nya kraftverk fick skrotas och politikerna såg frågan som död.

Regerande högerpartier kampanjar ändå försiktigt för kärnkraft, då opinionen knappast svängt. De försöker prata bort folkomröstningarna. Nya regeringen bestämde hösten 2022 att göra en plan för ”hållbar” kärnkraft. Hösten 2023 började man med det. Politikens och industrins argument är att mer elenergi behövs. Aktualiteten ökade med att Rysslands gaskran stängdes och att kol och olja ska fasas ut för att nå nettonoll klimatpåverkan 2050. Klimatargumentet är annars inte så framträdande i Italien.

Idag produceras den italienska elen (i procent) med fossilgas, ca 50, olja, ca 4, kol, ca 15, vattenkraft, 11, solenergi, 11, och vindkraft, 8. Globalt står kärnkraften för ca 10 procent av elen. Det är mindre än drygt 17 procent 1995. Totalt producerades 274,6 TWh och konsumerades 295,8 TWh el 2022 i Italien. Industrin gjorde av med 130 TWh, eller 44 %. Jämfört med Sverige är italienska elanvändningen ganska liten då folkmängden är 5,5 gånger större. I Sverige användes 135 TWh år 2020, varav 47 TWh i industrin.

Italiens fyra kärnavfallsplatser. I drift 1963-1989.

Kärnkraftseran varade 1963-1989. Avfallet lagras där de fyra verken fanns. Det i Garigliano i Kampanien producerade sammanlagt 12,2 TWh under 14 år. Det kan ett hundratal vindkraftverk leverera. Rivningen slutfördes 2017, massorna ska behandlas till 2028. Avvecklingskostnaden bli minst 450 miljoner euro.

Kärnkraftsrelaterad industriell verksamhet finns kvar. Turbiner och generatorer tillverkades och tillverkas fortfarande av Ansaldo Energia som ägs av italienska staten och ett kinesiskt företag. Företaget lobbar för nya verk. Nyligen ville ingen kommun av 67 som valts ut lokalisera nya anläggningar. Ändå talas om nya verk inom 15 år. Orealistiskt och för dyrt säger experter och opposition. Konventionell teknik utesluts, utan de italienska förväntningarna knyts till mindre kärnkraftverk respektive en fjärde generation. Samtidigt vet regering och opinion att inget av detta är nära att realiseras.

Klimatförnekande är omfattande i Italien

I Italien tycker 34,7 procent att talet om klimatförändring är alarmistisk. 16,2 % menar att det inte är någon klimatförändring. Det tycker fler bland åldringar och lågutbildade. Många, 25,5 %, hänvisar till översvämningarna i norra Italien under försommaren som tecken på det. 23 % med högre utbildning höll med om det. En tredjedel av italienarna anser att de inte har råd med en ekologisk omställning. Det är 51,5 % bland lågutbildade.

Premiärminister Giorgia Meloni talade vid ett valmöte i Spanien nyligen om ”ultraekologiska fanatiker” och anser att prioriteten är att lindra effekterna av översvämningar och vattenbrist, som, enligt henne, påverkats av ett oförutsägbart klimatet. På italienska regeringens dagordningen står inte att motverka klimatförändringarna.

I Sverige bedöms 6 procent vara klimatförnekare, enligt SOM-institutet på Göteborgs Universitet 2021. I enkäter för Naturvårdsverket, senast 2021, var det 86 procent som anser att de är klimatmedvetna. När det gäller transporter (fossilbilåkande, elbil, flyga) och köttätande är det ca. 40 procent som inte anse sig behöver ändra sina rutiner. Färre men ändå en stor grupp, 9, 16 och 24 procent, tänker inte källsortera, återanvända saker eller spara el.

13,8 % av italienarna tar in information genom endast en kanal, vanligen traditionell media. 79,5 % hämtar sin information från flera källor. 19,2 % litar enbart till sociala media medan 6,7 procent inte använder någotdera.

Frågorna ställdes i början av 2023. Metodiken beskrivs tyvärr inte i rapporten från Ital Communications-Censis: Disinformazione e fake news in Italia (Rom, 26 juli 2023).

Energianvändningen i världen på rekordnivå 2022

Energianvändningen slog rekord 2022. 2,8 procent mer energi användes 2022 jämfört med 2019. Nästan lika mycket olja användes och energianvändningens klimatpåverkan är större än någonsin.

Världens energiförbrukning. Ekvivalenta energienheter per år. (Energy Institute)

En kortvarig minskad användningen av olja har sedan 2020 bytts mot en kraftig ökning av bensin och diesel. Sammanlagda oljekonsumtionen var 2022 0,7 procent lägre än 2019.

Ständigt är 82 procent av energin fossil. 87 procent av klimatgasutsläppen kommer från energianvändning. 39,3 miljarder ton koldioxid släpptes ut 2022, en ökning med 0,8 procent från 2021.

Det är utvecklingsländerna och de uppåtsträvande ekonomierna som ökat mest. Vissa minskade inte ens under pandemiåret 2020.

Användningen av elenergi ökade 2021 med 6,2 procent och 2022 med 2,3 procent. 35 procent av elen framställs med kol. Vind och sol stod 2022 för 12 procent, 40 procent av det i Kina.

Globalt ökade kolanvändningen med 7 procent, nästan allt i Kina, Indien och Indonesien.

Samtidigt med en ökad energianvändning ökade priset 40-45 procent på olja, fossilgas och kol (kolpriset i Europa ökade 145 procent 2022).

Uppgifterna kommer från en rapport av Londonbaserade Energy Institute, daterad 26 juni 2023.

Badkultur eller födkrok: hyra ett parasoll är biljett till den bästa stranden, snart tropisk

I region Ligurien i Italien finns 1100 badanläggningar. Minst 70 procent av stranden är ockuperad av anläggningarna enligt en rapport från Legaambiente. Av badbara sträckor är det mer, i vissa kommuner drygt 90 procent. Liguriens 33 mil kust har 11,4 mil badstränder. Bara enstaka lido drivs av en kommun. Annars är det födkrok för entreprenörer som kan äga flera anläggningar. I genomsnitt finns en anläggning per kilometer strandsträcka i Italien, i Liguren är de 2,4. De ligger vägg-i-vägg på badorterna.

I hela Italien finns 7173 badanläggningar. De har ökat med 1143 de senaste 10 åren. Många är små, med en omsättning under ca. 3 miljoner kr. För ynnesten att ockupera en strand betalar de liguriska entreprenörerna sammanlagt 9,5 miljoner euro per år, i genomsnitt ca. 100.000 kr, samt ca. 50.000 kr i moms och avfallsskatt per anläggning.

Härligt bad i Medelhavet. Inte alltid så tillgängligt.

Senaste åren har ägarna protesterat mot EU:s regler om tjänster på den inre marknaden från 2006: varför ska de gälla i Italien? Det är strandkommunen som ska ge tillstånd till anläggningen. De är 34 i Ligurien av 770 i hela landet. Tillstånden är på 4–20 år. Första omgången var från 2015. Från 2025 ska EU-reglerna tillämpas. Branschen klagar på att de ska konkurrera om tillstånd och riskera förlora.

Detta är exempel på privatisering och marknadsanpassning som aktörerna på marknaden inte gillar - och därmed inte regeringarna heller.

Bästa sandstranden är inhägnad. För att bara bada kostar det minst 8 euro och ofta mer än 20 för en dag, för en schäslong (lettino) och ett parasoll. Ännu mer för att hyra en liten badhytt i masonit. Smala remsor är fria, vanligen sämsta stranden.

Det traditionella badlivet riskeras nu. Medelhavet får tropisk biologi. Utanför Portofino var temperaturen två grader högre ett år senare 2022 på 10-15 meters djup och 29 grader på ytan.

Inflation Reduction Act: USA investerar för mindre inflation, jobb, industri, tillväxt. Samt klimat?

USA:s lag lovar $369 miljarder mellan 2022 och 30 september 2031 för att minska inflationen, men också bland annat klimatet. Medlen ska täcka bidrag, rabatter och lån, samt myndighetsprövning. Effekten bedöms bli minus 31-44 procent av klimatgaser från 2005 till 2030. Utan lagen kunde det minska med 24 procent tror experter. USA:s mål är minus 50/52 procent.

Klimatgasutsläppen i USA. Situationen 2030: blå: händer av sig själv, brun: effekt av IRA, grå: målet. Sort: miljoner ton. Källa: Rhodium Group.

Lagen bidrar med skattelättnader för $270 miljarder. Störst är elbilbonus på $7.500, förutsatt att den är monterad i Nordamerika. Hus ska bli energieffektivare. Fattiga hushåll kan få elektrisk handdukstork gratis. Yrvaket ska flera instanser utveckla politiken. Finansdepartementet ska lämna kredit för tillväxtinvesteringar i glesbygd. Miljömyndigheten EPA ska uppgradera vattenmiljöer, ge renare transportsystem och minska förorenande ämnen. $100 miljarder ska gå till städer, lokala grupper och företag: subventioner, lån och bidrag till el, skog, jord, transport och hushåll. Kolinfångning och vätgas är lagens bärande klimatåtgärder.

Fossilindustrin fick in sitt i lagen. Beslutas om förnybar energiproduktion lokaliserad på mark eller i vatten måste motsvarande fossilenergi tillåtas. Efter ett stopp, kommer mer fossilenergi pumpas ur Mexikanska golfen och öka användningen. I mars 2023 auktionerades borrningsrättigheter enligt IRA ut för $263,8 miljoner. Sånt kan ge 110 miljoner ton koldioxid mer per år (dubbelt svenskt årsutsläpp). Vind och solenergi bromsas därmed. Lagen intresserar industrin: investeringsbidrag, skattelättnader och nya beskattningsregler. Skapar reformfinansieringen mer eller minskar inflationen?

Den historiska satsningen ger oklar klimatnytta. USA:s Parisåtagande nås inte. $369 miljarder – tre gånger svenska statsbudgeten – är trots allt bara 5 procent av USA:s militärutgifter. Det är mindre än EU:s klimatprogram. Elbilsstödet räcker till enstaka procent av USA:s bilpark.

Fest i Italien. Befrielsedagen och andra dagar. Försöken att skriva om historien.

25 april är en högtidsdag i Italien: Festa della Liberazione. Befrielsedagen är helgdag och överskuggar 1 maj som inte är det. Befrielserörelsens seger i italienska inbördeskriget under andra världskriget firas, mot nazifascismen och nazisternas ockupation av landet. 25 april 1945 flydde Mussolini landet.

I Genua, i Ligurien, firades för femte året dessutom Festa della Bandiera den 23 april, två dagar innan 25 april. Föremålet är San Giorgio-korset, Sankt Görankorset, rött på vit botten på Genuas flagga, men som finns på en rad flaggor för länder och kommuner, däribland Storbritannien och England. 23 april kallas också Sankt Göran-dagen, som sedan länge firats av scouterna. Men i Genua är det något annat. Sankt Göran var aktuell på 300-talet.

Handelsplatsen Genua bildade en republik och använde symbolen redan under 1100-tal. Den skänkte ett mått av status och viss säkerhet för andra och kom att användas förutsatt medgivande från Genua-styret. På det sättet kom korset att hamna i bland annat London. Flaggan symboliserade fördel i handeln för Genua, som hade en dominerande ställning under en period.

Varför blåsa liv i detta på senare år? Det kommer från Genuas kommunledning. Där bestämdes att flaggan skulle firas första gången 23 april 2019. Innan, i februari det året, gick man ut med en ”call for ideas” (i den italienska texten). Genua fick en högerbetonad borgmästare efter valet sommaren 2017, efter socialdemokratiskt styre.

Fest på befrielsedagen 25 april 2023 i Italien. Standar och flaggor från fack och centervänstern.

Inte minst detta år har firandet 25 april ifrågasatts av högt uppsatta – nyligen upplyftade – politiker. Ignazio la Russa är talman i parlamentets ena kammare, senaten, och därmed rikets andra person i politisk rangordning. Han har sagt att antifascism inte finns i konstitutionen. Detta sker dagar efter att jordbruksminister Francesco Lollobrigida skapat tumult genom att dra fram den slitna extremistfrasen om muslimskt befolkningsutbyte. Dessa två representerar Fratelli d’Italia, det nyfascistiska partiet som idag är störst och bildar kärnan i regeringen med bland annat statsministerposten. Matteo Salvini, transportminister från Lega, ett annat högeromhöger parti, har betonat att han ska fira Befrielse. Alltså görs uppenbara markeringar från högern att vilja bli av med antifascistiska rörelsen och att samtidigt prata ner partisanernas betydelse för befrielsen.

Italiens konstitution betonar frihet och inskränkningar i rätten att fritt leva och organisera sig vara olagliga. President Sergio Mattarella sade 25 april att konstitutionen är ett barn av den antifascistiska kampen och behovet att bryta med det som varit. Statsminister Giorgia Meloni trycker i Corriere della Sera på befrielse och att dagens extremhöger är oförenlig med fascismnostalgi.

Partisanernas organisation ANPI är ännu relativt livaktig och har protesterat mot La Russa. Det är dessutom inte första gången. Han fick be om ursäkt efter att lastat partisanerna för en grym händelser 1944 då nazisterna dödade 335 fångar och civila som hämnd på att 33 nazistiska soldater fallit offer för en partisanattack. Just 25 april gav sig talman La Russa av till Prag för att hedra en antisovjetisk martyr, Jan Palach. Han brände sig till döds i januari 1969 i protest mot Sovjetunionens invasion av Tjeckoslovakien. ANPI har påpekat att det kan La Russa göra 364 andra dagar på året.

EU:s stapplande steg i klimatpolitiken. Minsta lilla åtgärd stöter på patrull

Klimateffekten från bilar måste minskas radikalt i närtid. Men det dröjer. Troligen är alla eldrivna nån gång på 2040-talet. För sent visar Klimatpolitiska rådet idag.

EU har beslutat att bilar från 2035 inte ska släppa ut koldioxid. Förslaget har vandrat runt något år i EU:s beslutvindlingar. Nu har ministrarna slutligt klubbat det. Tidigare hade EU-parlamentet och Kommissionen stöttat förslaget.

Personbilar och lätta lastbilar ska har minus 100 procent utsläpp av koldioxid, som det uttrycks i EU-förordningen. Det betyder ingen fossilenergi, därför eldrift, men bryr sig inte om livscykelutsläpp. Det handlar om tillverkarnas nya bilar från 2035. Gamla bilar kommer få användas även därefter, och även köras på fossilbränsle.

Bilar mot naturen. Välkommen till biosfären, 2020, Lars Arrhenius och Eric Ericson (Norrköpings Konstmuseum).

Inga nya bilar med förbränningsmotor alltså. Eller? Tyskland drev igenom att bilar som går på biobränsle och kanske vätgas, kallat e-bränsle eller CO₂-neutralt, ska kunna registreras även efter 2035. Det kommer alltså bli möjligt med nya bilar med förbränningsmotor, med koldioxidutsläpp, även därefter.

Den känsliga frågan är förstås: hur blockera att sådana bilar inte körs med gammal vanligt bensin eller diesel? Mackar kommer förstås finnas även efter 2035. EU tänker inte strypa fossilbränslet.

Som det är nu tankar ju ingen rent biobränsle eftersom det kostar drygt 15 procent mer än fossil dieselolja. Och hur undvika att de som kramar förbränningsmotorn även efter 2035 tankar fossilbränsle? Jo, bilarna ska tekniskt blockeras så att det inte ska gå. De ska bara kunna tankas med biobränsle.

Detta med blockering av systemet var ett påhitt av Tyskland i förhandlingarnas fem-i-tolv och det finns ingen teknik utvecklad för det. Det ska Kommissionen göra tills det blir aktuellt.

Italien, Bulgarien, Rumänien och Polen stödde inte beslutet. Tur för alla andra länder att dessa länder har för få röster för att kunna blockera beslutet. Svårt att förstå då det kan väntas bara finnas elbilar redan innan 2035. Italiens skäl emot är att värna bränsleindustrin. Men dessa länder har inte varit särskilt aktiva med biobränsle hittills.

Hjälper IPCC:s klarspråk? De saknar effektiva styrmedel - just det som behövs mest av allt

Klimatpåverkan blir omfattande. Lite talar för att den bromsas upp. En försiktig bedömning som presenterats är otillräcklig. Den kan tvärtom användas av politiken för fortsatt ensidig satsning på fossil- och elenergi samt ökad industri och transport.

Klimateffekten har drabbat brett och negativt människa och natur. Åtgärder och anpassning är otillräckliga och saknar tillräcklig finansiering. En aktuell IPCC-sammanställning är dyster. Det här är vad den för fram - och vad som saknas.

Klimatåtgärder har ökat senaste åren. Med fortsatt användningen av fossil energi blir temperaturhöjningen mer än 1,5 grader. Det blir svårt att hålla den under 2,0 grader. Gapet är stort mellan politiken och klimatmålen.

Effekterna bedöms nu bli större och besvärligare än man sagt tidigare och pekar mot 2,8 graders höjning 2100. Varje (liten) höjning innebär större effekt på klimatet och därmed livsvillkoren. Tippningspunkter bedöms mer möjliga. En tredjedel av människorna riskerar utsättas för klimatförändringar. Förändringar kommer att blir bestående. Begränsningar kan dock bromsa dem lite. Men åtgärder tenderar att ha avtagande effekt.

Netto-noll krävs; men alla utsläpp tills dess ökar klimatgaserna i luften. Hålls utsläppen under 1,5 grader kan netto-noll nås 2050, alternativt 2070 om 2,0 graders övertemperatur nås innan dess. Då krävs negativa utsläpp och mycket kraftfullare åtgärder.

Saknade, avsevärda insatser krävs för att vika neråt. Ur IPCC-rapporten.

Klimateffekterna hotar mänskligt välbefinnande, växter och djur i tusentals år. Reproduktionen riskeras.

Sol- och vindenergi bedöms bland de effektivaste och billigaste åtgärderna. Det minskar koldioxid och metan. Potentialen till minskning inom livsmedel, byggande och transporter är 40-70 %.

Effektiv, snabb och genomgripande omställning över alla sektorer krävs och med hänsyn till global och social rättvisa. Effektiva, genomförbara och billiga åtgärder och anpassning finns.

Åtgärder som föreslås: energi utan koldioxid, koluppsamling, biobränsle, vätgas och eldrift genom cirkulärekonomi för batterier, att använda i industri och transport. Ändrad efterfrågan genom justering av infrastrukturen. Anpassning av byggd miljö, stöd för kollektiv trafik, cykel och gång. Skydda minst 30 % av biodiversiteten så att grönt tar upp klimatgaser. Allmän teknikutveckling ska med större offentliga medel och styrning motverka negativa sidoeffekter.

Finansiering och politiskt ledarskap och styrning är tillgänglig och behöver användas i mycket större omfattning. Omsorgfullt utformade policy, mål, lagstiftning, ekonomiska instrument och marknadsrelaterat ska användas, främst för att ta bort subventionerna för fossil energi. Styrning med prissättning fungerar dåligt.

INTE MED

IPCC-syntesrapporten saknar nödvändiga preciseringar av åtgärder, styrmedel, särskilt, och den tekniska utvecklingens inriktning. Inget sägs om överflyttning till bättre alternativ, som utveckling av bantrafik!

Bilistklimatet. Trafikverket handlingsförlamad och politiken tittar bort. Målet bortom räckhåll

Det politiska beslutet att klimatgaserna ska ner med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 från vägtrafiken gäller fortfarande. Tanken var att jobbet var klart. Reduktionsplikten skulle fixa det hela. Med ett litet tillskott om välbeställda nybilsköpare skulle vara så vänliga att välja eldrift. Men så blir det inte.

Politikerna satsar på elbilar och elflyg. De satsar inte på förnybart. De satsar inte på järnväg. Deras stödtrupper vill inte betala extra för bränslet. Det är klimatförnekare - och politiska populister. Men avgörande är förstås företagarintressena, som lobbat mot regeringen.

Trafikverket meddelar nu preliminära siffror på utsläpp av klimatgaser från trafiken. De har minskat 5 procent 2022. Hittills har utsläppen gått ner 31 procent från 2010. För att nå minus 70 procent 2030 måste minskningen vara 10 procent varje år. Alltså trots minskning tappades tempot mot klimatmålet.

Fördelningen av bränsleanvändningen i vägtrafiken 2022 (Trafikverket).

Det är upplagt för att tempot kommer att sakta in ännu mer. Politiken bromsar in de planerade åtgärderna, utan alternativ. Den viktigaste åtgärden för att nå 2030-målet att successivt öka inblandning av biobränsle blir inte av. Den skulle vara en snabb övergångslösningen för att bryta ökningskurvan på klimatgasutsläppen. Biobränslen är inte lika viktiga mot nettonoll-målet 2045. Det klarar troligen den pågående elektrifieringen. Uppenbart siktar politiken på att hoppa över 2030-målet.

Försöket att snabba på utfasningen av fossildrift en smula tycks i dagarna bromsas upp genom fordonsindustrins inflytande över EU. Det jublas i Tyskland, Italien - och troligen också i Sverige. Kommissionens förslag har vetoats i sista minuten av bilindustrin förrut, men denna gång särskilt långt in i processen. Förslaget att förbjuda nya lätta fordon med förbränningsmotor från 2035 tycks därmed inte bli av, eller senarelagt. Det kommer sannolikt vara helt överspelat när det sker.

Tar man målen på allvar finns förstås alla möjligheter att de kan uppfyllas. Trafiken ökade med 3,5 procent 2022, trots det gick utsläppen ner. Minskades trafiken på vägarna skulle alltså målen kunna nås. Även en nödvändig ytterligare minskning utöver målen skulle nås. Radikal minskning av vägtrafiken och fossilbränsleanvändningen är fullt möjlig.

Energiomställning i Europa: Mer vind och sol än fossil, men i Sverige tuggar det på

Under 2022 gick vind och sol om fossilt kol respektive gas i produktion av elektricitet i Europa. Sista kvartalet gick kolanvändningen ner med 6 procent jämfört med motsvarande period 2021, en effekt av minskat elbehov med 7,9 procent. Totalt under hela 2022 ökade el från fossilenergi med 3 procent, för att ersätta krånglande kärnkraft.

Procentuell andel av elenergiproduktionen i EU 2000-2022. Ljusblå linje: vatten- och kärnkraft, mörkgrå: kol, ljusgrå: gas, grön: vind och sol. Källa: Ember-Climate.

Europas solenergi ökade med 24 procent i fjol. Branschförutsägelser för 2023 pekar mot en ökning av sol och vind med 20 procent. Kol och gas väntas minska.

Sveriges elproduktion 2022 var, i procent, vattenkraft 43, kärnkraft 31, vindkraft 20, solel knappt 1 samt kraftvärme 5. Drygt 20 procent exporterades.

Elnätbolagen gör stora vinster på att sälja el. De 170 bolagens vinstmarginaler är större än företagskutym (8 procent), särskilt för de tre största. Vattenfall hade lägst på 18 procent 2021, Eon och Ellevio högre och det har varit på 40 procent åren 2017-2019. Eon skickade 75 procent av vinsten 2012-2021 till utdelning. Vattenfall hade vinst på 35 miljarder denna tidsperiod. Bolagen tog ut 25 miljarder högre elavgifter än skäligt enligt kontrollmyndigheten under den tidsperioden. Vattenfall investerar 38 miljarder 2023-24 på vindkraft i Nederländerna och Danmark. (DN 4 feb 2023 och Vattenfall.com)

Bensinstopp i två dagar i Italien. Mackägarna på krigsstigen – en bransch i dödsryckningar, eller?

Italienska mackarna tycker det är för mycket begärt att de anger medelpriset tillsammans med sitt aktuella pris vid macken. Därför drog de igång militant kampanj mot högerextrema regeringen.

Mackägarna strejkade i 48 timmar onsdag-torsdag 25-26 januari. Det finns mer är 20 000 mackar i Italien. Men i sista stund minskade en av tre stora mackgrupper kampanjen till ett dygn. Det skedde sedan Ministern för företagen och made in Italy Adolfo Urso från Fratelli d’Italia fallit till föga och tagit bort prislistekravet och sanktionerna från förslaget till lagdekret.

Stängt, ingen tankning idag!

En rad mackar var ändå öppna utefter motorvägarna (där alla kör omkring).

Ett syfte med förordningen är att få viss kontroll över energipriserna. Men också att justera accisen samt att fokusera den illegala hanteringen.

Branschen bedöms undanhålla 13 miljarder euro per år i skatter. Det anses vara en problembransch präglad av småkriminalitet. 7 000 mackar anses kontrolleras av maffian och 30 procent av drivmedlet säljs på svarta marknaden.

Mackarna är organiserade i tre stora sammanslutningen. Bensin och diesel består av petroleum, bolaget Enis diesel+ har 15% HVO men kostar 10 cent mer. Medelpris i december 2022, enligt italienska regeringen, i euro per liter: bensin: 1,662 och diesel: 1,727. Energiskatten (accisa) i euro per liter: bensin: 0,5784, diesel: 0,4674. Med moms (IVA): 58,1 resp. 51,1 procent av priset.

Utsläppshandel i stället för åtgärder: Därför blir det mer trots dåligt med resultat

Färre och mindre åtgärder, i stället mer utsläppshandel och projekt i Afrika. Alltså, mer av det som fungerar dåligt. Det är svensk klimatpolitik. Och EU utvidgar marknadsexperimentet.

EU-regeringarna väntas anta ändringar i utsläppshandeln i början av 2023. Då står hoppet till högre koldioxidpris på marknaden för att industrins ska minska klimatgaserna. Regeringarna kommer starta fler bilaterala avtal i tredje världen. Men det hjälper inte att klara målen.

SVENSK KLIMATPOLITIK

Den svenska regeringens klimatpolitik har två komponenter: utbyggd kärnkraft och klimatkompensering. Åtgärderna dikteras av att de orsakar minsta möjliga förändring av samhället. Det blir till och med mera av samma. Detta hoppas man ska ersätta övergiven introduktion av förnybart bilbränsle och bromsad vägtrafik. Bara en klimatkompensering enligt Parisavtalets art 6 kan ha effekt innan 2030. Men när, hur mycket och hur hållbart? Betinget är att ta bort 25 miljoner ton dvs. drygt hälften av totala utsläppen 2021. För svenska transportmålet, minus 70 procent, ska utsläpp bort därifrån med 6 miljoner ton 2030. Gapet utan skärpt reduktionsplikt är minst 5 miljoner ton. När kommer målen att överges?

EVIG UTSLÄPPSHANDEL

Förslaget till ändringar i utsläppshandeln i EU är, innan slutförhandlingarna:
• Fri utdelning av utsläppsrätter ska fasas ut till 2034, gäller idag för kemi, cement och stål osv;
• ETS-tull för importen av sådana insatsvaror;
• ETS ska också gälla för sjöfart och avfallsförbränning;
• ETS-verksamheter ska minska klimatutsläppen med 62% mellan 2005-2030, upp från 43 %;
• Väntas högre kol-pris, €100 från 80-85 per ton;
• ETS2 - separat marknad för utsläpp från vägtransport och byggande, stegvis start 2027(2028), uttag från distributörer av energin;
• En fond ska kompensera drabbade hushåll av fördyringar av särskilt ETS2.

Det är en justering av regler från 2003 och 2015 för utsläppshandeln som varit i kraft sedan 2007.

ETS2 ska etableras separat från ETS, stegvis starta 2027(2028). Handelsansvar läggs på distributörer av energin. Dessa bolag finns redan under EU:s skattedirektiv (2020/262). Starten sker med 150 miljoner utsläppsrätter och en reserv för marknadsstabilitet som innehåller 600 miljoner utsläppsrätter.

Därmed kommer det allra mesta av fossilenergin under utsläppshandeln. Hittills har utsläppshandelns utbyte varit glesare än dess tillskyndare. Kan det åstadkomma mer nu? Vilket kolpris kan ge mindre fossilenergi? Det är ett evighetsexperiment utan kontroll. 100 euro är i nivå med svenska koldioxidskatten på fossildrivmedel – jämför med effekten den haft!

SVENSK EU-POLITIK

EU:s klimatlag (2018/1119) anger bindande utsläppsminskning för varje medlemsland. Sverige ska klara minus 40 procent mellan 2005 och 2030. EU:s förordningar slår fast de bindande villkor för hur dessa mål ska uppnås och om utvecklingen framåt. Klimatneutralitet ska uppnås till 2050.

Klimatkompensering under Kyptoprotokollet (1997), art 12, CDM (Clean Development Mechanism) är mer eller mindre över. I samband med UNFCCC COP 27 i november 2022 summerades 7.844 gemensamma projekt, med 2,34 miljarder ton koldioxidekvivalenter (uppgivet av parterna). Det är ungefär 5 procent av ett års globala utsläpp. Av dessa annullerades 389 miljoner. Då fanns svenska intressen i 559 projekt varav 270 med svenska staten. CDM-projekten växte ojämnt, se figuren.

CDM, antal per månad 2004-2021. Källa: cdm.UNFCCC.int

Ländernas åtagande (NDC, nationally determined contribution) och utsläppshandel genom klimatavtal mellan länder gäller enligt Parisavtalet (2015), art 6. Metoder för klimatavtal, att ta vid från CDM, är inte klara. Avtalen om klimatprojekt måste vara långsiktigt, storskaligt och flexibelt, ha bra data, motverka spekulation och attrahera privata sektorn, enligt en genomgång av Energimyndigheten. Ett villkor är att båda parter ska ha nytta av det och att det ska bidra till minskade globala utsläpp och höjda ambitioner.

En teoretisk analys citeras flitigt till stöd för att projekt i andra länder ska vara effektiva och billiga. Efter plantering i tredje världen har skog huggits ner relativ snabbt därefter eller annan skog huggits som kompensation. Eller så hade skog planterats i alla fall, utan kompensationsresonemang, utan att någon långt bort skulle ha räknat hem det som klimatåtgärd. Kompensationen genom handel med utsläpp har blivit en affärsidé för storföretag, från att varit en konsumentgimmick tidigare.

Kompenseringsprojekt står i vägen för verklig omställning. Analyser har pekat på att uppemot 85 procent av projekten har låg sannolikhet att resultera i minskade klimatgasutsläpp. Orsaker kan vara att de är för komplicerade, dyra och har negativa sidoeffekter samt överkreditering.