BLOGG

2019

Italiensk aktivitet

27 december 2019

76% deltar i eller är sympatiskt inställd till Fridays for Future i Italien. 21% är emot. Stödet är markant, 90 och 92% av anhängarna till dagens två stora regeringspartier, sossar och 5-stjärnerörelsen, sympatiserar med FFF. Tom 67% av Legasupportrar stöder. Alla åldersgrupper står bakom, som mest 87% bland 14-24-åringar. FFF har haft aktioner i över 100 orter i Italien. 27 september 2019 var ca 1 miljon ute på torgen.

42% är emot sardinerna. Det är en ny rörelse som demonstrerat emot Lega-partiet och dess ledare Salvini. Lega är ”sovranista” (extra nationalistiska och härskare) med nyfascistiskt anslag som dominerar italiensk politik, idag från en oppositionsroll. De får ofta drygt 30% i partisympatienkäter. De 42% som uttalar sig emot sardinerna finns i första hand i Lega och de ännu mer nyfascistiska partierna. Sardinerna har samlat stora manifestationer i flera italienska städer och irriterar anhängare till nyfascisterna eftersom de är uttalat utomparlamentariska och utanför partierna.

20% av italienarna har deltagit i något politiskt partis aktivitet. 23% har deltagit i utomparlamentarisk aktivitet. Dessa blev fler åren 2016-2019, ökade från 14 till 23%.

25% i Italien bojkottar en produkt eller varumärke och fler deltar i webbdiskussioner; de var 30% 2019.

Frågas opinionen om sådant i Sverige? Enkäten gjordes av Demos i Italien för tidningen Repubblica och publicerades 23 december 2019 (utdrag här intill). Frågorna ställdes till över 8000 och 1212 svarade så bortfallet är stort. Men de svarande ska vara representativa med en felmarginal på 2,8%. Mixed-Mode-metoden från Demetra användes vid telefonintervjuer.

XXII Rapporto gli italiani e lo stato, 2019. Demos

Hållbart privat skogsbruk?

13 december 2019

Hur sköts skogen? Skogspolitiken värnar privat ägande och ökande virkesproduktion. Risken är att kommande ändringar i politiken ytterligare betonar den inriktningen.

I bakgrunden skjuts samhällets miljömål. Detta kan tyckas bakvänt då skogen spelar en allt större roll i samband med klimathotet, resurshushållning och biologiska artmängden. Men det är så en ny skogspolitik ska jobbas fram till sommaren 2020. När skogen ser ut som den gör tycks det tvärtom finnas en hel del samhället behöver göra.

Läs mer!

Omställning på allvar

4 december 2019

Bland alla rapporter om klimatet i samband med COP 25 i Madrid i december 2019 påminde EEA om en annars ganska undanskymd sak. EU kan komma en bit på vägen om alla förslag till reformer genomförs. Men en långsiktig hållbar utveckling kräver nya sätt. Det går inte att bara skruva lite på tekniken men fortsätta som nu.

Det krävs nytänkande genom forskning och teknikutveckling kombinerat med ett ”nya sätt att tänka och leva”, d.v.s. stöpa om samhällsfunktionerna. Detta säger EEA i sin 5-årsvisa uppdatering av miljötillståndet, alltså långt ifrån endast om klimathotet. För möjligheter för en sådan utveckling pekar EEA på offentliga institutioners avgörande roll som samordnare inom flera områden. Det räcker inte alls att fortsätta öka ekonomisk BNP och skrapa bort de olyckliga sido-effekterna på miljön.

EEA konstaterar att Europa fortsatt gör av med mer resurser och bidrar till miljöbelastningen mer än andra regioner. Det är på områden om resurshushållning och cirkulär ekonomi som EU anses ligga bäst till. Material och energi används inte i samma takt som BNP ökar. Men det finns indikationer på att sådana positiva tecken bromsas upp.

EEA, The European environment – state and outlook 2020 SOER 2020

Det går åt fel håll

20 november 2019

Klimateffekten kommer bli större. Företagen kommer släppa ut mer växthusgaser. De planerar dessutom att fortsätta göra det – ännu mer. Det är tvärtemot åtagandena i de internationella klimatförhandlingarna, i Paris- avtalet. Produktionsgapet kommer därför att öka. D.v.s. skillnaden mellan vad som behöver göras, de åtaganden som länderna gjort respektive det som verkligen kommer släppas ut.

En forskargrupp har gått igenom utsläppssiffror, åtagandena och planerad produktion av fossil energi. Förbränning av sådan energi är ju det stora klimathotet. Parisavtalet tog sikte på att stanna upp växthuseffekten vid 1,5 eller 2,0 Celsius-graders temperaturökning. Ländernas åtaganden pekar dock på att ökningen i verkligheten kommer orsaka högre ännu temperaturökning. Redan där väntas alltså en stor uppvärmning som dessutom det inte finns nåt känt sätt att backa tillbaka från.

Men det kommer bli värre. Gapet mellan målen och utsläppen kommer bli ännu större. Den nya rapporten visar att företagen och länders regeringar struntar i klimathoten och kommer brassa på i sina gamla invanda banor. Hjulen kommer rulla på och allt mer fossil energi kommer användas. Gapet blir därför allt större framöver. Främst olja och gas-användningen öka relativt kraftigt istället för att minska. Dessutom är det ett jättegap mellan kraven och verklig produktion av kol. Till 2030 väntas fossilenergianvändningen vara 50% mer än nivån för en temperaturökning på 2,0 grader. Allt pekar därför på en bestående temperaturökning på mer. 1,5 gradersnivå verkar helt utom räckhåll.

Ytterligare en rapport, Emission Gap Report 2019, visar att det krävs minskning av växhusgaserna med 7,6% för att nå 1,5 gradersmålet varje år 2020-2030. Nuvarande trend, när utsläppen tvärtom ökar, pekar snarast mot en ökad temperatur på 3,2 grader.

Sammanställningen i Production Gap-rapporten visar på dubbla budskap och kanske uppgivenhet. Några små insatser har gjorts för att lindra klimathotet. Men man är i händerna på den primitiva ekonomistiska logiken. Gapet ökar mellan löften att å ena sidan kontrollera utsläppen och å andra sidan planera för ökad fossilanvändning. Det som väntar är effekten av företagens planer, politiska subventioner och finansiella stödfunktioner.

Figur ur rapporten, visar produktionsgapet (världens utsläpp av koldioxid miljarder ton/år): väntad produktion (röd), Parisåtaganden (brun), för att klara 2,0 Celsius-grader (grön) resp. 1,5 grader (blå).

The Production Gap, 2019. Production Gap
The Emission Gap Report 2019. Emission Gap

Trots lönsamt, få investeringar gröna

14 oktorer 2019

75 % av företagen gör inget märkbart för miljön, varken i inköp eller användning av processer, material och materiel för sin verksamhet. Det är siffror som gäller för Italiens 1.386.000 företag under åren 2014-18. Det som kallas grön investering baseras på viktade indikatorer i några övergripande aspekter.

Det är alltså inte konsekvent cirkulär ekonomi. Det som investerar i gröna sektor finns främst i offentlig regi (45% av dessa, men få till antalet), färre inom service och byggnad (men där finns många företag). 63 % av de med 500 eller fler anställda gjorde något ”grönt”. För de 240.000 som har tillverkning var det 30% som gjorde nåt grönt. Motiven för det var konkurrenssitsen för 27% och laglydnad 23%. Klimathoten angavs som skäl av 9%. Genom dessa gröna investeringar förbättrades situationen: minskade kostnader 27%, förbättrade produkter/tjänster 23%, bättre produktivitet 19%. Det hade också positivt effekt på sysselsättningen och kompetensen. Enligt siffrorna ska Italien vara ett av de mer ”eko-effektiva” EU-länderna. Indikatorerna som togs med var materialanvändning, energikonsumtion, avfall och luftföroreningsutsläpp. Sverige ska vara sämre än Italien och klassas som ett medelland enligt dessa data från Eurostat.

Det finns många rankningssystem. I ett som relaterar till FN:s hållbarhetsmålsättningar. Där är Sverige 2:a och Italien 30:e land.

Rapporterna kommer från Fondazione Symbola i Rom. GreenItaly 2019 presenteras 28 okt 2019.

Green Italy-rapporterna. GreenItaly 2018. Släppet 2019 FN:s SDG index 2019

Vild - inte planerad natur

28 september 2019

Monbiot skriver ofta om grön miljö och går nu emot de etablerade institutionella natur-NGO:erna i bl.a. fråga om klimat och skogsbruk. Rubriken, Rewilding will make Britain a rainforest nation again, är talande. Han skriver att det är bättre att låta markerna växa fritt och vilt än att man bökar omkring och sätter ut en mass trädplantor. Det första skulle ge mer utbyte från klimatsynpunkt.

Argumentet går så här: Han börjar med UK som en forna regnskogsland. Enligt definitionen ska det ha funnits lite, men den är skövlad nu. Att spara och återskapa (regn-) skog är en viktig klimatåtgärd. Resonemanget begränsas till nationalparker, som ju lyder under ett eller annat lagreglerat skydd. Även om Monbiot refererar till deras dåliga status efter att de blivit skövlade på olika sätt.

Det behövs visserligen mer träd, men det bästa behöver inte vara att plantera. I flera fall är återförvildande (rewilding) eller naturlig regererering (natural regeneration?) effektivare enligt Monbiot. Det ger snabbare resultat och har förutsättningar att ge bättre utdelning för den s.k. biologiska mångfalden. Negativt med odling av träd är som sker i det kommersiella skogsbruket att övrig (mark-)vegitation utarmas, ja, tom bekämpas genom besprutning. Träd i räta led är bra bara för kommersen.

Monbiot kritiserar etablerade NGO:er på denna punkt. De är förblindad av naturdyrkan och vildmarksliv. Men de har missat att gör något för wildmarken och biologiska mångfalden. De sysslar med lyxjakt och terrängtrafik.

Det han inte talar om är skogbruk. Man kan undra om inte det är självklart att skogens växlighet ska utnyttjas och tas till vara. Är det nån skada att hugga fullvuxna träd och såga bräder av dom? Eller göra tidningspapper?

George Monbiot, Rewilding will make Britain a rainforest nation again, Guardian, 25 September 2019. Monbiot

Bilslentrian

20 september 2019

Personbil körs ungefär lika långt oberoende av om det är på landsbygd eller i stan. Differensiering av kostnaderna brukar bilister gå runt genom registrering där det är förmånligast, även tankning där det är billigast. Genomsnittsbilen tankas för ca. 20.000 kr/år. Höjning eller sänkning med 10% betyder alltså 2.000 kr/år. Det motsvarar ca. 1.500 km/år bilåkning. För samma bränsleutgifter kan bilisten alltså köra +/- så långt beroende på höjning eller sänkning. Det är dessutom större skilland i bränsleförbrukning mellan olika bilmodeller än 10%. Det går alltså att spara relativt mycket genom val av bil att åka med. Bilförmåner tenderar bli eller bli utformade så att de inte slår olika beroende var bilen ägs eller körs. Bilkostnader för de som "måste åka" kan ju ses i sammanhang med andra kostnader. T.ex. har landsortsbefolkning i allmänhet mycket lägre boendekostnader.

Betong blommar inte

4 oktober 2019

Betong och asfalt blockerar naturen. Växtligheten begränsas ständigt. Successivt ökar den yta som täcks över med asfalt och betong. I Italien täcktes bara under ett år (2018) 24 kvadratmeter per hektar grön yta (dvs.2 promille) med nya byggnationer, främst infrastruktur. I storstäder är utvecklingen än kraftigare. Detta leder till mindre yta för jordbruk och skog. Marken får därmed mindre vatten. Det spärrar också möjligheter att sänka klimatgasutsläppen. OK, kan man tycka - utvecklingen måste ju gå vidare. Men områden som lämnas när nya exploateras? Stora arealer kunde återställas och användas men förblir övergivna. Det sker, men sällan och långsamt.

Källor: Repubblica 4 oktober 2019 och Comsumo di suolo. Dinamiche territoriali e servizi ecosistemici. Editione 2019 ,

ISPRA

Glasiärmodellen

12 september 2019

Hur avhjälper man en eventuell flygskam? Som chefsdirigenten som sadlar om till Air-France-pilot? Eller driver på smältningen av isbergen? Dirigenten i Stockholm har knappast flygskam - han har också jobb samtidigt på flera andra håll. Nu ska dirigenten för Sveriges radios symfoniorkester, Daniel Harding, ta friår och i stället jobba som pilot his Air France. De kanadensiska entreprenörerna gör pengar på smält glasiärvatten på flaska. För det måste som boxera och spränga sönder och smälta isblock från Arktis.

Invasiva arter

11 september 2019

Hur var det med granen? Slutade den vara invasiv när den visade sig vara till nytta? Hur länge dröjer det innan de stora ostronen blir OK?

Senare inlägg.