LiC: EU klimat 55%
Lavoro in Corso:

EU och klimatet


EU går för minus 55 procent - mer utsläppshandel och elbilar samt klimattullar på import

Tillbaka HEMEU:s klimatlag

Fler sektorer ska omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för klimatgaser. Kommissionen satsar vidare i gamla hjulspår. De sätter hoppet på att koldioxidpriset ska gå upp på utsläppsmarknaden. Det nya är klimattullar för vissa varugrupper. För resten skruvas på gamla kranar.

Klimatlagen och genomförande

EU:s beslutsprocess antog klimatmål och en klimatlag nyligen. Förslaget var minus 55 procent till 2030 men det blev minus 45 procent i den politiska behandlingen. Nu återkommer Kommissionen med förslag på hur minus 55 procent ska uppnås. Forskarna menar att det krävs minst 65 procents minskning för att klara Parisavtalet och för att hålla uppvärmningen inom 1,5 grader C.

Det nya paketet som EU ska genomföra klimatlagen med

Kommissionen kom med 12 omfattande förslag i ett paket 14 juli som sammantaget ska ta EU till minus 55 procent koldioxidutsläpp 2030, jämfört med 1990.

Förslaget bygger på tidigare politik som uttrycks i klimatlagen genom att lägga till krav i gällande regler. Det ingår i taktiken för att lyckas få igenom förslagen i parlamentet och rådet.

1. Minska gratisrätter för utsläpp för de som handlar idag, industrin och flyget som står för 41 procent av utsläppen.
2. Lägga till sjöfartens utsläpp till utsläppshandelssystemet.
3. Etablera ett separat utsläppshandelssystem för övriga transporters och byggnadernas energianvändning.
4. Fasa ut fossildrivna personbilar och lätta lastbilar per 2030.
5. Arrangera laddning av elbilar.
6. Höja ländernas lägstanivå på energiskatterna.
7. Justera energidirektiven om förnybart och effektivisering.
8. Infasa alternativa drivmedel i sjöfart och flyg.
9. Ta ut klimatavgift/tull på cement, elektricitet, gödsel, järn och stål samt aluminium.
10. Uppdatera reglerna om kolsänka i mark och vegetation.
11. Justera reglerna om ett lands del av EU:s åtagande.
12. Pengar för sociala insatser i mindre utvecklade länder.

Vad fattas mest i EU-paketet?

Regler för fordonen är både specifika koldioxidkrav på nytillverkade lätta bilar som ska gälla samtidigt med utsläppshandel. Det betyder ingen absolut säkerställd förbättring för tunga vägfordon och andra maskiner drivna med fossilbränsle.

Det helt nya förslaget - klimattullar - kan det leverera? Tullarna föreslås bara för vissa utvalda produkter. De gäller inte varor för konsumtion eller produktion som massproduceras och importeras till EU. Dessa orsakar stora globala klimatutsläpp. Att påverka de förhållandena är inte avsikten och heller inte en möjlig effekt av förslaget.

En underliggande analys behandlar fler sektorer än de som Kommissionen föreslår. Det framgår inte vilka övervägande som ligger bakom denna krympning. Om fler produktgruppen tagits med – plaster och kemikalier – skulle förslaget ha större effekt.

Analysen visar att de utpekade varorna mestadels kommer från afrikanska och sydostasiatiska stater. Där bedöms dessutom det mesta av kostnaderna för tullningen hamna. Förslagen på tull väntas minska importen av dessa varor med 5-26 procent och minska koldioxidutsläppen i EU med 1 procent när allt är genomfört.

Sannolikt har anpassingen till klimatförnekare och högerkrafterna varit stor i utformningen av förslagen. Paketets förslag om anslag för social utjämning är ägnade att trubba av kritik från Visegradländerna. Klimattullarna föreslås för de produkter där kritiken varit mest uttalad inom ledande EU-länder.

Energiskattereglerna sätter en lägsta nivå för ett EU-land. Nu vill kommissionen skärpa dessa lite grand, till en nivå som fortfarande är en bra bit under vad som gäller sedan länge i Sverige.

Nya personbilar och lätta lastbilar ska förmås enbart vara elbilar från 2035. Ingen räknar alltså med att detta ska hända till målåret 2030. Stora stödinsatser ska förmå även de mest senfärdiga tillverkarna att klara detta.

Är alla nöjda?

Företagarnas organisationer och regeringarna har förstås konsulterats och verkar nöjda. Ekonomer är glada för att man satsar vidare på marknadsmekanismer. Den etablerade miljörörelsen verkar nöjda, de har länge stöttat utsläppshandel. Men de tillfogar den klädsamma kritiken av tidsfaktorn; Kommissionen har ju fräckt lagt ut införandet av de olika förslagen långt fram i framtiden.

Medias presentation av Kommissionens paket upptas till stor del av spekulationer om motstånd mot förslaget och förutspår urvattnade regler i slutändan, efter att EU-parlamentet och Rådet sagt sitt. Risken är att det blir så, som vanligt. Men det är samtidigt en cynisk inställning, dels för att paketet redan är otillräckligt, dels för att de flesta inblandade redan stöttat förslaget. Varför då spekulera i att några lobbyister ska ha framgång med att urholka paketet? Tvärtom borde koncentrationen i stället ligga på hur motverka ett debackel. Till det finns ju alla möjligheter. Det har inte minst Kommissionen med alla sina konsulter visat i det omfattande underlaget.

Det minsta som måste göras

Varje utsläpp av klimatgaser lagras någonstans, i atmosfären eller i marken eller växterna. De närmaste åren är ökande halter kritiska eftersom utsläppen fortsätter öka på halten koldioxid i luften. Därför är snabbt och effektivt genomförande kritiskt.

Varför alls gå vidare med utsläppshandeln? Det är ju ett styrmedel som i sin konstruktion tillåter utsläpp. Klimathotet kräver minskade utsläpp. Även om uttalade syftet är att nå minus 40 procent 2030 sedan utsläppshandeln startade 2005 innebär marknadsmekanismernas logik att man varken tar till vara eller uppmuntrar en vidare teknisk utveckling till nytta för klimatkampen på ett optimalt sätt. Att handla och uppnå tillåtna utsläpp är gott nog, särskilt när priset är lågt. Och även när man kan tjäna på högt pris.

Produkter som är verkligt nödvändiga borde i större utsträckning produceras närmare där vidare förädling och/eller konsumtionen kommer ske. Klimattullarna skulle kunna både driva på att produktionen sker med mindre klimatpåverkan och att det totalt sett producerades färre varor.

Långdragna förhandlingar innan det händer något med alla färdiga förslag är ödesdigra. Risken är att paketet både blir extremt otillräckligt och effekten kommer alldeles för sent. Utfallet är osäkert; införandet förhalas. Att lita till marknadsaktörerna är ytterligare en stor osäkerhetsfaktor.

Överrösta de motsträviga med positiva förslag som kan lyfta klimatarbetet! Som snabbare omställning, hållbarare produktion och de renaste transporterna.

EU-dokumenten

"Fit for 55" - EU-kommissionens förslag

För bakomliggande analyser till förslagen - se rutan!

LOO, 17 juli 2021

Kommissionens underliggande analyser berättar om detaljerna

Varje EU-förslag har förberetts under förhandlingar med ländernas experter och inte minst företagsintressena. Dessutom gjordes bedömningar av konsekvenserna av förslagen genom ett arbete som vanliga utförs av konsulter till Kommissionen. I detta fall finns en rad sådana - ibland läsvärda och matnyttiga faktasamlingar. Det handlar i flesta fallen om revideringar av befintliga direktiv eller förordningar. Dokumenten finns på länkar till EU-Kommissionens hemsida.

Energieffektivitet
Förnybar energi
Utsläppsrätter
Energiskatter
Energi för flyget
Personbilar och lätta lastbilar
Fartygsbränsle
Elbilsladdning
Kolsänka i skogen
Klimattullar
Uppföljning av Parisavtalet
Utsläppsrätter för flyget

Förhandlingar startar hösten 2021. Så småningom blir det beslut. Ett tidsmässigt skäl till att släppa paketet 14 juli 2021 är klimatförhandlingarnas COP26 senhösten 2021.