Klimatlag och taxonomi ska minska utsläppen och locka finansiärerna

EU:s beslutsprocess väntas leverera nya klimatmål och en anvisning till finansmarknaderna under 2021. Förslagen är minus 55 procent till 2030 och nettonoll 2050. Finansbranschen ska lockas att investera en smula mindre miljöskadligt.

Klimatlagen

EU:s nya reviderade klimatlag ska snart slutgiltigt klubbas. Målsättningen är att minska EU:s samlade klimatutsläpp till 2030, jämfört med 1990, med 55 procent. Det är mindre än vad som anses behövas för att innehålla Parisavtalets 1,5-gradersmål. För det anses behövas omkring 65 procent minskning. Beslutet medger ett EU-land att släppa ut mer, så länge andra länder gör mer. EU vill bli en region med nettonollutsläpp 2050.

Från 1990 till 2018 minskade klimatutsläppen med 25 procent. För Sverige var det 27 procent. EU-utsläppen tiden 1990-2020 var ca. minus 27 procent. På kommande 10 år ska alltså ytterligare knappt 30 procent ner.

Springande punkten är hur ska det gå till att minska EU-utsläppen. Bara mål gör ingen skillnad; det krävs åtgärder. Det är i stort en uppgift för det enskilda landet. I gemenskapen finns EU:s Gröna Given som kom häromåret med diverse åtgärder inom fler miljöområden. Men i klimatlagssammanhang siktar kommissionen främst på kraftig nedtrappning av utsläppen efter 2030 med ny, ofta nu ännu inte utvecklad teknik, och som kan främst påverka situationen längre fram.

Taxonomi - finanspolitik

Ett centralt projekt är taxonomin, infört genom en EU-förordning och kompletterad med detaljregler. Det senaste är en klassificering av vad som anses miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Syftet att anvisa var investeringar ska göras. Ett gemensamt underlag för att finna och jämföra objekt ska hjälpa i beslutsfattande i till exempel fonder av pensioner och för spekulation.

Konkret anger taxonomin sex miljömål där ett investeringsupplägg ska ge ett väsentligt bidrag för minst ett och inte vara till betydande skada inom något annat.

De sex miljömålen: minskad klimateffekt, anpassning till klimatförändring, resurser i vatten och marint, cirkulär ekonomi, mindre föroreningar och biologisk mångfald.

Väsentligt bidrag (enabling acitivity) står för att 1. värdepappren inte låses in i långvarig ohållbar utveckling och 2. har en betydande miljömässig fördel, bedömt genom LCA.

Betydande skada (significant harm) står för motverkande utveckling för vart och ett av de sex målen.

Kommissionens föreslår nu en katalog, i ett tänkt tillägg till förordningen, där en mängd konventionella produktionsförfaranden listas som bedöms vara värda att framhållas som hållbara. De hoppas att reglerna ska gälla från 1 januari 2022. Finansbranschen ska uppmuntras att använda klassificeringen för att märka finansiella produkter, med det krävs inte.

Inte alla är nöjda

Svenska regeringen har tryckt på i EU-processen för att svenska näringslivet skulle komma bra ut med projekt inom en oförändrad verksamhet av investeringar i skogsbruk och att elda ved till biobränsle. Varken regeringen eller reglerna i sig förutsätter någon ändrad verksamhet från företagen. Snarare bygger reglerna på nuvarande status och befintliga affärsmodeller. Finansieringsaktörer får skyldighet att upplysa om hur de förhåller sig till reglerna.

Miljö-NGO:er har protesterat bland annat mot att vissa naturgasprojekt, eldning av trä, skepp som körs på smutsig bunkerolja och fossiltankade bussar, inkluderas som miljövänliga i taxonomin. Kommissionen har valt att inte ta upp naturgas och kärnkraft, det ska komma i en senare uppdatering av dokumentet, efter oenighet mellan länder och politiker i parlamentet.

Realistiska förväntningar på finansbranschen är oklara. Om aktörerna på finansmarknaden vill kan de säkert prata in ett projekt under ett miljömål då kriterierna består av ganska lösa formuleringar, inte minst för den betydande skadan som ska undvikas för att kvala in. Hanteringen påminner om den märkning som bland annat AP-fonderna redan bedriver. Det finns frågetecken om klimatnyttan, också, särskilt som mycket tveksamma verksamheter godtas.

EU-dokumenten

EU:s reviderade klimatlag

(under slutförhandling våren 2021)

Taxonomireglerna

(förordningen och EU-förslag till deltaljregler, 21 april 2021)

Minus 55 procent

Läs vidare om EU:s klimatpaket

LOO, 22 april 2021