Klimatet ingen vinnare i osynkad infrastrukturplan

Transportsystemets utformning påverkar vad det blir för trafik. Regeringens och riksdagens betonar inte att tillräckligt klimatmålen. Risken är att ännu mer missriktad och ohållbar transportapparat.

Regeringen presenterade ett förslag till en ny 12-årsperiod med utbyggnad av transportsystemet i Sverige 16 april. Planperiod förlängs till 2033.

Regeringen ökar på ramen som var drygt 600 miljarder för fyra år sedan till 799 miljarder kr, plus 30 procent. Den utfäster sig att inkludera utbyggnad av höghastighetsbanor i kommande budgetar. De stora posterna är: underhåll: 165 för järnväg, 197 miljard kr för vägar. Nybyggnad: 437 miljarder kr för väg, järnväg och sjöfart. Den posten omfattar också stöd till hållbar statsmiljö, men omfattningen framgår inte.

Regeringen vägleds av steg 1 och 2 av de fyra i planeringsmodellen som kallas fyrstegsprincipen. Nu ska Trafikverket och länen göra konkreta planer av det här.

Kritiken

Bortre gränsen för den föreslagna planen, 2033, är mycket nära målåret 2035 då transportsektorn ska ha minskat klimatutsläppen med 70 procent, enligt riksdagsbeslut.

Tongivande instanser har kritiserat Trafikverkets underlag för infrastrukturplanen. Trafikverket hävdar att de utgått från den trafikpolitiska målen. Opponenterna håller inte med, utan hävdar att Trafikverket lutar sig emot trendframskriven prognos. De utgår från att vägtrafiken ökar med 12 procent under de 12 planåren.

Vad som behövs är en analys av vad som krävs av transportsystemet att klara målen i förhållande till Parisavtalet om klimatet. Trafikverkets underlag är otillräckligt och till och med motverkar en positiv utveckling i relation till Parismålen har kritiska myndigheter sagt. De fokuserar för mycket på vägutbyggnad. Trafikverkets miljöchef har mot bättre vetande förringat kritiken med att vägutbyggnad har påverkan på trafikvolymen.

Vidare har påpekats att banavgifterna höjts med 300 procent sedan 2009. Den tillfälliga anpassning under covid-19-pandemin har inte alls förändrat relationen till lastbilstransporterna där staten inte förändrat kostnaderna under decennier. Under pandemin subventionerades den 80 procentiga nedgången i flygandet med 16 mdr kr, medan den 65 procentiga nedgången i tågresande stöttades med ca. 2 mdr kr (till juni 2021).

Har regeringen lyssnat?

I stort följer regeringens proposition Trafikverkets underlag. Det framförs heller inga detaljer i propositionen: inga konkreta vägsatsningar. Annat än utfästelser som att bygga vidare på redan påbörjade banor och genom att föra fram vissa synpunkter. Den kritiserade prognosen tonas ner till fördel för målstyrning, dock en smula halvhjärtat.

Att trycka på steg 1 och 2 i fyrstegsprincipen markerar att kostnadseffektivaste styrmedlet ska väljas för att påverkar efterfrågan respektive mer effektivt utnyttjande av det som finns. Ofta betyder det andra åtgärder, trimning av befintliga och fortsatt utbyggnad av vägar. Fyrstegsprincipens steg 3 och 4 handlar om om- och utbyggnad. Det blir det i andra hand sägs det, men det har ju den största delen av budgeten.

Klimatmålen sägs vara vägledande och att transportsystemet ska ses som en helhet. Tvärtom pratar man mycket om detaljer som om vägars kondition. Trots kritiken ger inte regeringen Trafikverket tillräckligt konkreta direktiv att planerna måste styras av klimatmålen och inte av deras självuppfyllande prognoser.

Regeringen talar mycket om näringslivets transportbehov. Den noterar den stora ökningen av små distributionstransporter, med alla våra små paket. Det är sådant som ökar klimatutsläppen, men motåtgärder saknas från såväl regeringen och företagen. Näringslivet fungerar som kravmaskin utan samordnat framtidsperspektiv och förhåller sig inte på allvar till klimatmålens begränsningar. De har till exempel inga planer för nergisnåla och snabba förbindelser med kontinenten.

Även regeringen saknar visioner om snabba tågförbindelser förbi Danmark. Utan det handlar om sådant som att öka lastbilarnas vikt, vilket ökar vägslitaget. Tvärtom, kraftfulla insatser måste till för att föra över gods till järnvägen, tröga utvecklingen hittills visar att det sker inte av sig själv.

Regeringens önskar att trafiken ska bidra till ökad lång arbetspendling. Även detta är både tveksamt från klimat- som miljösynpunkt, även om det sker på tåg. Dessutom socialt tveksamt för de långa jobbresor.

Det tas inga initiativ att stoppa inrikesflyg på korta sträckor där det finns alternativ. Sådana beslut har tagits i flera andra länder.

Regeringens skr 2021/22:261
Infrastrukturpropositionen, prop 2020/21:151
Trafikverkets underlag (pdf), oktober 2020

LOO, april, juli 2021, okt 2022