Utredningen som hoppas att elbilarna rullar in och att fossiltankningen avtar – som därmed kanske hjälper klimatet

Försiktiga reformförslag för en stor omställning

Bilarna ska gå på el. Alla nya personbilar senast 2035. Alla nya lastbilar senast 2040. Fossilbränsle ska vara borta 2040. Räcker det som klimatanpassning? Det är tveksamt om ens detta blir av. Särskilt som bilismen fortsätter växa. Och fossilbilar kan rulla ända till 2050.

En ny utredning hoppas att elbilarna ska vara tillräckligt många år 2040 för att bara rester av fossilbilparken ska finnas kvar. Det ska ske mer eller mindre av sig själv är det tänkt.

Den som har kvar en fossilbil ska helst inte tanka med fossilt bränsle och absolut inte efter 2040. För då ska det inte finnas annat än förnybart. Fossilbränslet tid ska vara över. Men det förnybara ska räcka till alla motordrivna maskiner: arbetsmaskiner, flyg och sjöfart.

För att minska trafikens miljöpåverkan ska bilismen minska, säger man. Det är naturligtvis nödvändigt. Men hur ska det ske? Jo, enligt utredningen genom lokalt arbete på ett mer transporteffektivt samhälle, till exempel kollektivtrafik och cykelvägar. Samtidigt baseras utredningens antaganden på en ökad vägtrafik. Alla trafikalstrande nya vägarna som planeras nämns inte (jämför 12 års infrastrukturplanen). Där väntar man en avsevärt ökande vägtrafik de kommande decennierna.

Transportsektor med arbetsmaskiner står för 40 procent av klimatutsläppen. Klimatmålen i till exempel Parisavtalet klaras inte utan ordentliga minskningar av dessa utsläpp.

Det är därför svårt att se att den 70-procentiga minskningen som beslutats som klimatmål för transportsektorn mellan 2010 och 2030 klaras med förslagen; "det har inte varit utredningens uppgift", står det i betänkandet. Förslagen slår igenom tidigast 2040.

En laddstolpe till alla från skattebetalarna

Att förbjuda fossilbilar är inte möjligt. Sådana kommer hit så länge de godkänns enligt EU-reglerna. Istället vill utredningen styra så att dessa bilar i stort sett fasas ut ändå. Främsta medlet är massiv utbyggnad av laddstationer och förhoppningen att elbilarna fortsätter att bli billigare. Allt för att locka nybilsköparna över till eldrift. 2040 är tillräcklig tid för att bilparken ska bytas ut på ”naturligt” sätt. Men det är när de sista fossilbilarna skrotas. Biobränslen, som inte heller är problemfria, ska kunna tankas till dess. Börjar utfasningen 2035 kan alltså fossilbilar rulla ända in i evigheten.

Som utredningen visar kommer det att behövas med förslagen en stor mängd biodrivmedel 2040 och åren därefter för alla kvarvarnade fossilbilarna.

Ordnar EU krav på elbilarna?

En hjälp kan skärpta EU-regler om nollutsläppsbilar vara. Utredningen säger att det finns tankar om sådana, för vissa nya bilar, i ledande medlemsstater. Ska det bli av förutsätter det välvilja både från EU-kommissionen och bilindustrin.

Miljö- och klimatminister Per Bolund svarade inte ja eller nej på frågan om Sverige ska driva nollutsläppskrav i EU vid presentationen av utredningen tisdagen 1 juni.

Styrmedel som är kända att inte räcka till

Utredningen vill inte glömma bort något styrmedel. Utsläppshandel och bonus-malus ska till exempel prövas på nytt. Förhoppningen närs att EU ska få till en utsläppshandel på trafikområdet. Utredaren ser utsläppshandel som ett alternativ till gradvis ökning av inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. I EU finns ett arbete på eventuellt förslag om handel för utsläppen från fordon och maskiner.

Det har annars av hävd ansetts verkningslöst för att det behövs ett helt annan koldioxidpris på den sektorn jämfört med den etablerade utsläppshandeln. Pris på den nivån åstadkommer ingen förändring inom transportsektorn. Dessutom vet vi ju att utsläppshandeln inte effektivt förmår radikalt minska utsläppen. Och - det framstår som väl senkommet att införa utsläpphandel, realistiskt efter 2040. Då borde sedan länge klimathotet vara avvärjt, annars är det sannolikt för sent.

Malusen i bonus-malussystemet kan behöva skärpas sägs det. Bonusen finns bara för nyinköp, men malusen reglera skatten på personbilar i bruk. Självklart kan malusen revideras för att styra bort bränsleslukande fossilbilar ur bilparken. Men utredningen stannar vid konstaterande, utan att komma med konkreta förslag.

Utredaren uppmärksammar att tunga och lätta lastbilar också bör elektrifieras. De är på gång menar man. Som en puff för att de ska blir fler bör EU införa nollutsläppsregler också för dessa. Ännu längre in framtiden dröjer det för eldrivna arbetsmaskiner tror man.

Här är det förstås läge att fundera över alla försök för att minska paketfrakterna med omlastningar, samordning och transport på annat än vägfordon som har genomförts under årens gång. Även om arbetsmaskiner av olika slag inte lätt kan ersättas finns det redan gott om varianter som är eldrivna i bruk.

Försenad klimateffekt

Utredningen satsar massivt på elektrifiering. Den föreslår i detalj hur laddstolpar ska byggas i fastigheter. Det kan diskuteras om elsatsningen är ett tillräckligt drag mot klimathotet genom en ökad elförbrukning och om det är långsiktigt hållbart med att fortsätta med dagens trafiksystem, med bland annat massbilism. Även elbilar har en klimatbelastning och de gör av med en hel del av jordens (ändliga) resurser. De är billiga att köra. Så när den väl är köpt blir det mer köra av.

Att fasa ut fossilbränsle först 2040 innebär att det blir en mindre mängd koldioxidutsläpp som sparas in än om det skulle göras snabbare, till exempel till 2035. Utredningen har räknat ut att det kan bli ett merutsläpp på upp till 13 miljoner koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en fjärdedel av ett totalt svenskt årsutsläpp.

Med hänvisning till transport av skogsvaror och livsmedel är utredningen försiktig med förslag som kan innebära högre dieselpris. Orsaken är sannolikt risken för ännu en förhalning av miljöåtgärder från dessa branscher. För att deras lobbyister inte ska stjälpa hela förslagspaketet krävs kanske sådana eftergifter. Men det medför förstås en mer utdragen omställning i dessa branscher och högre klimatbelastning.

Måhända ligger samma tanke bakom de modesta förslagen i övrigt. Att det är bättre med någonting över huvud taget än att inget kommer att hända. Men en effekt är ju att även dessa förslag - otillräckliga - kommer att kantstötas. Redan har klagomål om höjda fossilbränslepriser kommit från de som aldrig missar en chans att kasta in grus i maskineriet. Sannolikt innebär förslagen mycket lindriga prisändringar - för små för att de ska påskynda en övergång från fossilbilar. Inte för så många decennier sedan föreslog utredningar priserhöjningar på flera 10-tals kronor mer per liter för att påskynda minskad konsumtion av fossilbränsle.

Nu finns alltså ett utredningsförslag hos regeringen som sätter ribban för diskusionen framöver. Den sätter allt hopp till en statlig miljardrullning för laddstationer och att bilisterna inser att de tjänar på att gå över till elbilar. Den omställning, som alla inser är nödvändig, kommer därför vara både osäker och för sen för att ha effekt på klimatet när det som bäst behövs. Massbilismen kommer att bestå. Bättre transportsätt får små chanser att utvecklas och växa.

Not

I en värld som ställer om, SOU 2021:48
Blogg: utfasning

LOO, juni 2021