Lavoro in Corso BLOGG 2020/2021/2022: Coronaerfarenheter

Krisekonomin – vem får betala? Vad är ett företag utan verksamhet? Vad göra sen?
Första datum: 29 april 2020 Aktuellt datum: 26 juni 2022 Hem Blog 2022

Nya coronaviruspandemin, Covid-19, som startade vintern 2020 stängde ner delar av ekonomin och satte igång en stor krishanteringsaktivitet. Först och främst gällde det att rädda befolkningens hälsa och vänta ut viruset. Motåtgärderna var en mobilisering av statliga stöd till främst företag. Till en mindre del till arbetslösa och välfärden. Finns det en potential att komma ur krisen till ett bättre samhälle?

Detta är en slags dagbok om krisens yttringar, sammanhang och konsekvenser. Det är inte ett prosaisk och personligt vittnesmål. Pandemins allvarlighet avtog under våren 2022, varvid särskilda åtgärder och restriktioner också minskades. Dock fortsatte spridningen, nu med lindrigare symtom, tack vare generell vaccinering.

Dessa satsningar diskuteras här - olika inriktningar, krav och möjliga efterskalv:

· Ekonomin i utgångsläget - bidragande orsak till pandemins effekter.

· Vad innebär de stora stödprogrammen: för människorna, ekonomi och företag?

· Vad kommer hänga kvar?

· Vad göra åt negativa effekter på folk och ekonomi?

Ekonomiska krisen fanns innan

Traditionella ekonomerna har fått stort genomslag av deras gängse panikartade bild. Media domineras av brakande aktiekurser, varsel och bristande konsumtion av resor, turism och uteliv. Inbromsning hotade genom nedstängning av verksamhetet och inskränkningar i rörelsefriheten, alltså inte virusspridning och smittan i sig, skapade en förväntan på dåliga tider. Därför rasade börserna i väst snabbt under februari-mars. Kapitalisterna greppade dollar som sista säkerheten. De stora stödpaketen runt om i väst från mitten av mars innebar återgång till börsen, värdet steg på aktier och papper igen till nivåer som gällde hösten 2019. (Tooze, ref 1) Globaliserade värdekedjor gjorde det omöjligt för tillverkningsindustrin att fortsätta.

En reaktion mot detta är att peka på hoten mot demokrati och öppet samhälle, dels genom drakoniska och snabba politiska beslut om budgetomläggning och inskränkningar i rörelsefriheten. Det är vanligt att man accepterar åtgärderna kortsiktigt, men varnar för att detta beteende kommer hänga kvar i en postcoronatid. En reaktion bland komentatorerna är att när det går att göra så omfattande omkastningar så snabbt, varför inte tackla klimathoten så också. Tidigare har nedskärningar ansetts oundvikliga, nu vräker man istället ut stora belopp för att motverkar effekterna av krisen.

Att inte stänga ner samhället mer eller mindre totalt (som i Sverige, contra t.ex. Kina och Italien) betecknas som en anpassning för ekonomiska aktörer. Intellektuella diskuterar de betättigade och konsekvenserna med det Zizek summerar bl.a. Agambens misstanke att allt är iscensatt av staten för att försäkra om greppet över befolkningen. Dardot och Laval talar om inflytandet från Nobelpristagaren Richard Thalers teorier om nudging på hur man hanterar sociala distanseringen.

Men Wallenberg varnade svenska regeringen - och andra ledare - för att missa stöda företagen, även de största och mest stabila. Annars blir det ingen återhämtning efteråt. ”There will be social unrest.” (FT, 26 mars 2020). Vi måste förbereda oss för morgondagen, fortsatte han.

Stödpaketen inriktades enbart på att hålla företag skadeslösa, i mycket mindre utsträckning lönearbetare och offentlig sektor. Storindustrin utnyttjade permitteringsstöd. Företagen var dock njugga. Efterhand rapporterade media om företagares ovilja att använda stödprogrammen. Särskilt mindre företag främst i besöksnäringen, som tycks ha mycket små marginaler och inte heller nyttjar banker för krediter. De ville heller inte utnyttja anstånd med skatteinbetalningar eftersom de inte ville betala den senare. Även permitteringssstödet har fått färre ansökningar än väntat. Ett skäl anges till att företag inte vill skylta i de sammanhangen om man planerar aktieutdelningar eller på annat sätt ta hem tillgångar i företaget. Dessutom kan anställda som tvingas till deltidstjänst och permittering att drabbas på sikt av att sänkt lön ger lägre pension.

Det fanns dock flera exempel på företag som ändrade verksamheten till att syssla med varor och tjänster som efterfrågades i krisen. Dessa visade att det finns skillnader mellan inställning och livskraft i olika affärsmodeller.

Kreativa och prestigelösa företag och enskilda riktade om verksamheten mot sjukvården och andra efterfrågade sektorer. Offentliga sektorn fick relativt liten del av stödprogrammen. Trots ökade utgifter för mer materiel och extrapersonal, samt minskade skatteinkomster.

Å andra sidan finns många som - ofta påhejade av branschernas centrala lobbyorganisationer - istället sätter klackarna i marken. Skogbolagen och LRF är ett sådant exempel. De gick tidigt ut med att det krävs 5000 respektive 3000 utlänska arbetare för att sätta plantor i skogen respektive vårskörden. Trots stor mängd arbetssökande och varslade, skulle de bums ha låglönearbetare som tidigare år. Det gjorde inget speciellt för att värva folk redan på plats i Sverige. Istället satte de press på myndigheterna att göra undantag för inresa förbi coronavirusgränserna för de låglöne säsongsarbetarna från länder öster om EU.

Bakgrund

Av svensk ekonomi, BNP på ca 5 biljoner per år, relateras 80 % till företagen, varav 4% banker, 14 % av kommuner och landsting/regioner och 6% staten.

Företagen kommer betala ca. 112 mdr kr i aktievinstskatt 2020. Enligt Vårbudgeten 2020 betalar företagen 2,5% (2020) av BNP. det beräknas vara 20% mindre än året innan. Skatten är formellt 20,6 %. Den har sänkts tre år i rad. Skatten räknas på en nettovinst efter avdrag. Övriga skatter på företag är ca. 59,2 mdkr (2018). Arbetsgivaravgiften var 566 mdkr 2018 (ca 10% av BNP).

Normalt har tingsrätterna i Sverige drygt 7.000 konkursärenden per år. 2019 gick 6.300 i konkurs. Under mars+april månad 2020 var det 1.426, jämfört med 1.077 samma period 2019 (ökning: 32%). Konkurserna var fler både januari och februari 2020 än de månaderna 2019.

Stödprogrammen som inte företagen gillade

Svenska regeringen, liksom alla andra, vidtog en rad åtgärder, som figuren nedan illustrerar, fram till mitten av april 2020, med de fortsatte in i 2022. Som framgår av listan i figuren har fokus varit att rädda företag.

Figur från regeringen 15 april 2020.

För att undvika lågkonjunktur under coronakrisen argumenterade regeringen för avsteg från budgetrestriktionerna i det finanspolitiska regelverket med ett ökat utgiftstak på först 350 mdkr i vårbudgeten 2020 och vidare höjningar för kommande år. Överskottsmålet anses kunna frångås av stabitetspolitiska skäl. Regeringen avser återvända till den strama finanspolitiken efter krisen. (ref 3)

Ytterligare statsstöd ska utgå till företag som tappat i omsättning, enligt regeringsbesked 30 april. Omfattningen är 39 mdkr som kan komma att tas upp av 180.000 företag. Begränsningen är företag som haft omsättning på minst 250.000 kr senaste året och tappat minst 30% under mars-april. Stödet ska täcka fasta kostnader som hyror men inte lönekostnader för det kommer under andra stödformer. Med det har regeringen kommit med stöd på 170 mdkr de senaste två månaderna. Motivet är att hålla igång företag som har varit ett livsprojekt, egen, små och medelstora företag, samt för att hålla nere arbetslösheten. Skatteverket ska administrera stödet.

Kommuner och landsting/regioner tar hand om ökande sjuktal och större behov av vård. Regeringens paket/vårbudget innehöll tillskott med 15 mdkr, och 5 mdkr höstbudgeten 2019. Extraordinära kostnader i samband med pandemin ska kompenseras enligt budgeten med 20 mdr kr. Ytterligare 2,5 mdkr ska gå till kommunerna för kultursatsningar. Allmänna bidrag till kommunerna går upp med 26,7 mijarder i vårbudgeten 2020. Enligt en bedömning har kommunernas bolag ingen nytta av andra stödformer, som nedsatt arbetsgivaravgift. Skälet är att kommunens företag inte kvalar in i kriterierna för stödet, upp till 30 anställda och småföretag. Inte heller permitteringsstöd bedöms ”gynna” kommunerna. KI har skrivit ner prognosen för kommunernas skatteintäkter med 18 mdr kr för tiden december-april 2019-2020. Vad kommunernas och regionernas extrainsatser för pandeminen kommer att kosta är inte uppskattat, men summan av allt detta är att stödet till de som ska ta hand om effekterna av pandeminen bara ersätts med en bråkdel av vad som går till näringslivet. (Ahnland, DN-debatt-replik, 20 april 2020). KI väntar sig att 63 mdr kr (+112%) ytterligare till företag, men 28 mdkr (+10%) behövs i kommunsektorn 2020 jämfört med 2019. (KI-prognos 1 april 2020)

Regeringen och januaripartierna presenterade stöd till kollektivtrafiken och vårdsektorn (11 och 12 maj). Därmed uppskattas vid detta laget summa statligt stöd till 190 mdkr. Lokaltrafiken omfattas av 3 mdr kr och vården och äldreomsorgen med 2,2 mdkr för vardera av två år framåt. Båda områden är annars regioners och kommuners ansvarsområde. Äldreomsorgsstödet ska gå till utbildning för att få fler att arbeta i den sektorn, upp till 10.000 nya jobb. Bidraget omfattar också 1.000 platser på folkhögskolor. Kommunala kollektivtrafikansvariga ska söka stödet hos Trafikverket.

På kulturområdet har stöd gått ut till media, teatrar och andra evenemangsetablissemang. 319 mkr ska stödja statliga museer och scenkonstinstitutioner. En halv miljard skjuts till nyhetsmedia. Tidigare har bl.a. anslagits en halv miljard till fria kulturlivet. (8 maj)

I inledningen av juni månad 2020 hade Regeringen presenterat sex ändringsbudgetar. Den åttonde budgetändringen den 4 juni 2020 satte upp 6 mdkr för mer testning och smittspridning av covid-19. Ytterligare stöd till SAS kom 14 juni, högst 5 mdkr beroende på kommande förhandlingar med andra ägarintressen. Det kom i den nionde ändringsbudgeten och pengar väntas alltså från bl.a. Danmark (och Wallenberg?). Stöder förknippas med vissa klimatkrav: "sätta nya ambitiösa mål för att minska utsläppen" enligt pressmeddelandet. Regeringen vill ge 3,15 mdr kr till Svedavia och 100 mkr till lokala flygplatser. Det sägs i det sammanhanget att utbyggnadsplaner för Arlanda läggs på is eller stoppas, oklart hur definitivt.

Nedstängningen av samhället, uppmaningen att jobba hemifrån respektive smittorisken i många verksamheter har visat vilka kolossalt ojämlika förhållanden som råder, inte bara mellan rika och fattiga världen och befolkning i respektive land, utan också mellan privilegierade yrkesutövare och dom med mindre etablerade arbeten.

Många experter och debattörer hävdar att inga statliga subventionerna ska gå till storföretagen. De har fonder eller kreditvärdighet för att klara sig. Googles lär ha pengar som ett ordinärt lands BNP. Även om dessa bedömningar skiftar - höger om höger är man beredda att lämna bidrag utan motprestataion - så är de flesta ense om att småföretagen är mer sårbara.

...men att betala för verksamheter som inte gör något är inte hållbart..., säger Boliden-vd:n Mikael Staffas i DN 6 juli.

Det finns förslag om att inte stötta businesses som bedrivet skadlig eller miljöonyttig verksamhet. Verksamheter som aldrig kan förenas med bekämpning av klimathotet - vad göra med oljebranschen, flygindustri? Istället satsa resurserna i samhället på att bygga om för cykel, gång och kollektiva transportsystem. Och att inte satsa mer på infrastruktur som är anpassad för privatbilism. (Monbiot) Problemet är att detta har redan förfelats. Regeringarna var ytterst snabba att stötta flygbolag och transportnäringen. För svenskar borde bygget av järnvägstunnel mellan Rödby och Puttgarden var starkt prioriterat för snabbare förbindelse med kontinenten utan flyg. Den planeras till 2029. Varje år den tiden kunde kortas med svenska insatser vore mycket värdefullt. Tunneln kortar avståndet till Europa med ett antal timmar.

Det finns många enmans- och fåmansföretagare som drabbas olika och som tar sig fram olika i kristiden, beroende både på krisens förlopp och andra faktorer. Det finns dom som kan anpassa verksamheten och fortsätta. Andra har mer eller mindre slut på möjligheterna. Många verksamheter är tvingade att agera på marknad utan att det knappast finns förutsättningar, ens i vanliga tider, än mindre under krisen. Ett exempel är jordbrukare. En kornodlare framträdde i media. Hans marknad hade minskat då öltillverkningen sas minskats. Det var den marknaden han kände till. Sådana svackor borde gå att ta om hand, antingen om det behövs av samhälleliga insatser eller kreativa lösningar, som att lagra kornet till nästa ölbatch eller föra kornet till det ökade intresset i krisen för hembakning.

Efter ett antal veckor (7 maj) då tusentals förhandsbesked i ärenden med företagsstöd avgjorts reagerade riksdagen, regeringen och Tillväxtverket. Nu skulle de inte tillåta företag att ge ut aktievinster om de emottog stöd. För att det ska kunna ske krävs snabb lagändring. I det sammanhanget tillsatte regeringen en utredare av fusk från företagens sidan. SKF som skapat motreaktion hade permitterat hundratals anställda med hjälp av statligt stödmedel, men hade sagt att de skulle dela ut 1,7 mdr till aktieägarna. Även om de hade prutat från tidigare besked stack det i ögonen för mycket. Efter att utdelning och stöd inte skulle accepteras av myndigheterna meddelade SKF att man drar tillbaka permitteringarna, för att vidhålla aktieutdelningen.

EU-kris med krisstöd

I EU diskuteras stöd eller lån, främst till svagare länderna, främst vissa regioner, i söder. Ett förslag från Tyskland och Frankrike kom 18 maj. Det skulle vara €500 mdr som lånas upp att EU och ges som stöd inte lån men med vissa motprestationer. Ledarna talar också om att satsa på beredskap. EU har med detta i en återhämntningsplan som del av budgeten, efter förhandlingar med 27 medlemsländer. EU-ledarna godtog i stort kommissionens förslag på en förstorad EU-budget på totalt knappt €2 biljoner. Av detta planeras €390 mdr vara bidrag och ytterligare €360 mdr ska lånas ut av EU till medlemsländer som är i särskild kris. Medlem ska fördelas med hänvisning till olika ändamål och politiska prioriteringar, som utbyggnad av internet och grön giv. EU tänker låna upp dessa pengar. Förslaget förhandlas sommaren 2020 av EU-toppmötet och detaljer följer vartefter. Sverige var emot bidrag utan motprestation. Räkningen kommer förr eller senare hamna hos invånarna. EU-Rådet föreslår att lånen ska betalas av dessa under perioden 2028-2058. Det bedöms belasta ländernas medlemsavgifter eller att det införs en beskattningsrätt för EU, som hittills varit omöjlig att införa. Tidigare har EU-kommissionen fonderat €100 mdr för korttidsarbete och EIB och ESM lagt upp ca. €440 mdr.

Förhandlingar pågick under sommaren och detaljerna kommer förhandlas vidare. Se rutan här intill. Processande av stödmedlen pågick ännu sommaren 2022. Medel fick bekosta investeringar på nationella regeringars önskelistor och som tar lång tid att förverkliga.

Krismedicinens två gåtorna

Två gåtfulla frågor hänger i luften: vad är ett företag utan verksamhet? och vem måste håva in hyra när ingen verksamhet pågår? De förtjänar att studeras vidare.

Företagen ska räddas till varje pris. Särskilt svensk näringsliv med lobbysvans och borgerliga partiföreträdare blir lätt panikartade i kraven på samhället/staten att snabbt stötta företag med lån, lönebetalningar, hyresbetalningar och direkta gåvor i krisen. De trycker på att det är företaget som ska stöttas, inte verksamheten, något de gör som skulle vara särskilt viktigt att hålla igång. Men en fråga är: vad är ett företag som vilar? Särskilt efter att samhället tagit hand om de friställda och/eller att de beretts annan utkomst. Om företaget inte behöver gå i konkurs, vilket drygt 6000 alltså gör ett vanligt år, vad hindrar verksamheten att starta igen? Även konkursade tillgångar kan ju användas i en nystart.

I media berättades 8 maj att ett konkursat klädaffärsföretag MQ efter konkurs köpts ut av tidigare aktiestorägaren Qviberg. Senare preciserades det till att vara ett tillbakaköp av konkursboet. Han ansåg det vara en bra affär. Garvade ekonomer har kallt konstaterat att efter en konkurs finns allt kvar: utrustning och lokaler, vilket gör att det går att starta igen. Staten och samhället lider ingen förlust, även om enskilda privata personer kan göra det, menar de.

Den andra frågan, om hyran: Det förefaller som en fritt hängande fråga varför alla är så angelägna att betala hyran. Var går hyresinbetalningarna i den allmänna krisen? Alla har svårt att upprätthålla en verksamhet med krympande efterfrågan, borde inte det också gälla eller spilla över på fastighetsägarna? I en del fall är det dessutom samma företagkonglomerat som äger och hyr ut som hyr och har verksamhet i lokalerna. Det finns ytterst få exempel på hyresrabatter under krisen. Det är kommunala bolag eller bostadsrättsföreningar som rabatterar eller går med på fördröjd betalning.

I början av juni månad uppgavs det finnas 7.000 ändringsavtal för hyra av lokaler. Det handlar främst om anstånd med betalningen. I början av juli framkom att några större fastighetsägare gett rabatter på kontorslokalhyra, alltså en uppgörelse business-business. Två bolag sägs har gett summa 29 miljoner kr i rabatt. Ökat hemarbete väntas påverkar behovet av kommersiella lokaler, och därmed få effekt på hyresnivåer framöver. I en uppföljning av hela 2020 bedöms marknaden utvecklas mot relativa hyror i relation till kommersen. Uthyrare av samhällsbyggnader, hyresbostäder och logistik har haft ett stekhett 2020. Sämre gick det för de som hyr ut till detaljhandeln.

Vad händer sen?

Vilken effekt får de omfattande tillfälliga åtgärderna som vidtogs under coronaepedimin? Det blir både ekonomiska, finansiella effekter för staten och de enskilda, samt företagen. Men också effekter på förmånssystemet, för arbetsrätten och sociala tryggheten. En hel del överföringar från staten och kollektivet till företag riskerar att ”glömmas” bort och utgöra den nya verkligheten post-krisen. Detta inbegriper skrotade eller försenade  miljöregler (returpapper osv). Kostnader för miljöanpassning förs då över från företagen till staten, kommunerna och allmänheten. Eller så skrivs helt sonika åtaganden av. Flygbranschen - som fått rekordstöd från staten - lobbade igenom att EU skulle verka för en urholkning av den redan harmlösa klimatkompenseringen. Borgerliga partier försökte bl.a. också att skrota trängselavgifterna i Stockholm (och Göteborg?) tänkt temporärt. Det fick dock inte majoritetsstöd. Stockholms Handelskammare startar en Omställningskommission i april som ska komma med konkreta förslag för att påverkar bl.a. politiken i samband med höstriksdagen. De radar upp ett antal punkter som pekar på att de tänker sig betalning av krisen genom mer av den gamla politiken. Inte konstigt då det är samma seniora expertis som varit framme länge redan.

Argument som rättfärdigar krisinsatserna och som kontrar emot statligt ökat ägande och återföring till offentlig styrning av privatiserad vård och omsorg förekommer flitigt ifrån tankesmedjor och ledarsidor. En del nya argument har också snickrats till. En bärande idé är att kriser är acceptabla och rent av förknippat med något bra. Och att företagen ska ha krishjälp, gärna så mycket som möjligt som bidrag, är bara rätt, eftersom de bör få tillbaka av det som betalats in i skatt till samhället tidigare (Svenskt Näringslivs vd). Att olika företag varit olika framtidsförsäkrande hör inte hit, även det slarvigaste och de som tagit ut all vinst och barskrapat företagen ska ändå ha stöd i denna situation. Företagen ses som motorn och utan dem är löntagarna lottlösa. Bristerna eller avskaffande av beredskapsarrangemang har både försvarats och beklagats. Det finns en konsekvent trend bland kommentatorer som menar att det är rätt väg att skära ner. Argumentet är att samhället kan ändå inte förutse och försäkra sig mot allt ändå (Timbro). Vissa är lite mjukare och erskänner eller tom. frågar hur kunde man sälja ut beredskapslagren och menar att nu måste man ändra på detta och börja bygga lager igen, när krisen är över. Många ekonomer tar för givet att när någon går in med ekonomiska medel medför det motsvarande inflytande. Det har varit gängse att regeringar av olika färg genomfört förstatligande av krisande verksamheter i krissituationer. Både US-presidenten och Storbritanniens statsminister - båda högermän - har talat om förstatliganden. Men nyliberala debattörer har argumenterat att staten ska dela ut pengar till företag, utan motprestation. Detta har varit borgerliga partiers linje i press och förhandlingar med regeringen och ligger bakom stödformen som presenterades 30 april.

De som hyllar vad som kommit att omskrivas som den österrikiska ekonomiska skolan laddar för sin efterkris. Det ska vara en snabb återgång till tiden före, eller egentligen ett ytterligare steg tillbaka: 1. sänkta skatter på företag och löner, d.v.s. mindre välfärd och mer privatiseringar, 2. sämre sjukersättning än innan, 3. lika a-kassa som innan, 4. bort med regler och byråkrati för företag. (Timbro i DI-debatt 23 april). Det senaste är inte minst intressant eftersom det råkar komma just de dagar då det uppdagades att de omfattande krispaketsmiljarderna lämnats ut utan adekvata kontrollmöjligheter. Ymniga rapporter om fusk tyder på omfattande lyrendrejeri. Det talar denna typ av lobby tyst om. De ser heller inga behov av återbetalning av lån och bidrag, och utveckling av mer hållbar ekonomi inför nästa kris.

I en uppföljning ett antal veckor efter permitteringsstöden (7 maj) hade 59.020 företag ansökt. Det omfattade 486.000 anställda. Av detta stod fordonsindustrin för 141.000, varav 45.000 på de två Volvoföretagen. Några dagar senare redovisades att den utgift för korttidspermitteringar som prognostiserats till 2,5 mdr kr redan dragit istället iväg till nya prognosen 95 mrd kr under 2020 (14 maj).

En ögonblicksbild av effekten av nedsträngningen visade att för Stockholm hade handelns sektorerna drabbats väldigt olika. Jämfördes första kvartalet 2020 med sista kvartalet 2019 var det hotell och restaurang som minskade verksamheten med drygt 50 procent. Vanliga livsmedelshandeln ökade med 13 procent.

I juni sammanställde DN (se fem figurer i klippet här intill, Dagens Nyheter 2020-06-09) uppgifter om utvecklingen av trafik, bokningar på restaurang och resor. Kurvorna visar en snarlik form. Trots oförändrade rekommendationer från myndigheter och regering om pandeminen visar alltså diagrammen på en tendens till gradvis återgång till ett tidigare läge, situationen före utbrottet på viruset vintern 2019/20. Samtidigt rapporteras om en hög och bestående arbetslöshet. Flera tidigare varsel har på senare tid omvandlats till avskedanden. Arbetslösheten var en vecka in i juni ca. 8 procent. 9 juni uppger regeringen att ca 530000 har använt stödet för korttidspermittering och att det hittills kostat 25 mdr kr. Konjunkturinstitutet bedömer i mitten av juni att efterskänkningen av arbetsgivaravgiften är den av krisåtgärderna som är tveksammast. KI tror att utgifterna för krispaketen kommer bli lägre än regeringen trott, ca 200 mdr kr, varav 50-60 mdr för korttidspermitteringarna under hela 2020. De skulle inte heller förorda generella bidrag i 100 mdr-klassen till företag som politiska högern drivit.

Regeringens prognos för den ekonomiska utvecklingen för hela 2020 angavs att BNP skall gå ner med 6 procent och exporten med 9 procent samt arbetslösheten med 9,3 procent (18 juni). EU-kommissionens prognos i början av juli spådde BNP-minskning för Sverige med 5,3 procent, men 8,3 procent för hela EU. De väntar sig en ökning 2021 med 5,8 procent för hela EU, 3,1 procent för Sverige. 9,2 procent (20 juli) var arbetslösheten i Sverige under sommaren. 92.000 hade utsatts för varsel mars-juli.

Normalt jobbar 17 procent hemma men nu har det ökat till ca 40 procent. Det betyder att miljontals fler har ändrat rutiner under pandemikrisen. Siffrorna i figuren, saxad från DN 22 juni, kommer från Jobhälsoindex i Sverige AB med underlag i svar från 6.800 personer våren 2020. Det visade sig också att chefer var mer oroade för följderna än medarbetare, om de riskerar att bli uppsagda. Detta antas spegla att cheferna är mer insyltade i verksamhetens situation och vet mer om ledningens planer.

Företagare som är berättigade att dröja med skatteinbetalningar rapporteras inte vilja göra detta. De hade ansökt och beviljats anstånd. 10 procent av dessa ska ha ångrat sig. De har dragit tillbaka ansökan med hänvisning till att de måste betala skatten förr eller senare och dessutom med 3,4 procent ränta. (Företagarna enligt SR 3 juli)

Statliga kriserbjudandet inom en ram på 39 mdkr har per utgången av juni inte tagits till anspråk särskilt mycket. 1,3 mdkr har hittills tagits ut. Lånen ska betalas av bankerna och staten står som garant för 70%. Bankerna är tröga säger företagare och företagarna tar heller andra stödformer säger man från banken.

Börsen OMX Stockholm är i mitten av juli på samma nivå som i början av 2020. Den har varit något högre i februari, men aktörer på börsen väntar sig ett 2021 som vanligt eller bättre. Alla statliga stöd bidragit till självförtroendet, samt att denna börs har en stor andel av papper i branscher som inte drabbats så mycket eller som blomstrar under pandeminen. Bankerna gjorde stora vinster andra halvåret och vissa storbolag likaså.

Bland de som fått ut mest av statens fonder är hotell och liknande rörelser. I en tabell (AB 17 juli) över de som fått ut mest av omställningsstöd från Skatteverket finns hotellkedjor och nöjesinrättningar. Tidningen har talat med några som säger att pengarna ska täcka förluster och kostnader i samband med konkurs (Birka).

SVT följde upp stöden från staten i ett program sänt 2 augusti. Det visar att vid denna tid hade bara en mindre del av de beslutade budgeterade stödåtgärderna tagits ut av företagen. Det är endast statens kostnader för arbetsgivaravgiften som närmar sig budgeten. Det är en motsvarande efterskänkning av skatten och kan ses som ett bidrag till företagen. Men dessa har inte i någon större utsträckning tagit ut omställningsstöd. Det är ett stöd till företag som hade låg verksamhet mars-april 2020, jämfört med samma månader 2019. Gränsen för att berättiga för stödet var minskning med 30 procent. Detta uppskattades kräva 39 mdr kr i anslag. Ansökningstiden är 31 augusti, men bara med dagar kvar har alltså endast knappt två procent tagits ut. I början av september hade 1,3 mdr betalats ut (se spalten).

Till början av augusti hade 27,3 mdkr beviljats för permitteringsstöd av Tillväxtverket. Det är ca. 50.000 företag som har stöd. Men 1.700 har inte kommit med någon avstämning som föreskrivits. Knappt ett hundratal ser myndigheten speciellt allvarligt på. Andra kvartalet var svensk BNP på minus 8,6 procent, jämfört med första kvartalet. Det är lägsta BNP på 40 år.

Data sammanställt av SCB visar att aktiviteten minskade i både tillverkning och tjänstesektorerna under andra kvartalet 2020. Mest gick det ner i tjänstesektorn Hotell och restaurang. Byggnadsverksamheten tycks däremot ha i det närmaste fortgått som vanligt.

Konkurserna januari-oktober 2020: 5.529, varav 4.405 småföretag (färre än 10 anställda), alltså 80 procent. Totalt minskade antalet konkurserna med 2 procent jämfört med samma period 2019. Konkurserna är koncentrerade i stort till besöksnäringarna. Större bolag konkursar i mindre utsträckning. Under samma tid startades 45.497 företag, upp med 25 procent jämfört med samma tidsperiod 2019. Se vidareEkonomins stora tal 2020.

Skillnader i inkomsterna blev större under pandemin. Lågavlönade och deltidsarbetande förlorade mest, men genomsnittet var minus 4-5 procent. Nästa hela effekten drabbade löntagare i privat sektor. Däremot ökade bonusarna till höga chefer. Det skedde både i företag som hade tagit emot statligt krisstöd eller inte hade gjort det. Men cheferna i de som inte tog krisstöd fick ut större ökade bonusar. Analys av skatteintäkterna visar att särskilt tillverkningsindustin hade lägre aktivitet, och förstås flyget. Däremot ökade intäkterna från alkoholförsäljning. Intäkten från bensinskatten var ungefär oförändrad, vilket kan indikera en i stort sett oförändrad bilism. (ref 15) (3 juli 2021)

Fler stödbudgetar från regeringen

Regeringen har vid flertalet tillfällen presenterat och fått stöd för krispaket under pandemin. Budgetförslaget för 2021 från regeringen och stödpartier 21 september innehöll satsningar på 105 mdr kr som rubriceras som återstart. Det innehåller skattesänkningar på 30 mdr kr till företagarna. Och drygt 5,5 mdr kr extra rabatt för investeringar hos företagen. Detta är dock inte relaterat några uttalade mål för återstarten. Kommuner och regionerna ges också omkring 30 mdr kr. Satsningar på offentliga investeringar på ca 5 mdr kr, mest för jordbruket och vägunderhåll och bredband, 1,5 mdr vardera. Fört till miljöområdet är diverse satsningar för naturbevakning. Skärpta krav på nya vägs mot eftergifter för äldre fossiltankade bilar. Kritiken från bankekonomer är att satsningarna är för långsamma och onödigt stora. Generella sänkningen av skatten för unga, 18 mdr kr/2 år, har visats från tidigare experiment kosta 1,5 miljoner kr per jobb (IFAU) för det mesta går till företagarna. Budgeten innehåller också utvidgat Rut-avdrag till diverse vardagsutgifter som är vanligast hos medelklassen, som dessutom kan dra av mest.

I höstbudgetförslaget väntar regeringen få ut 14 mdr kr ur EU:s återhämntningsfond (de €750 mdr) under 2021. Samtidigt beräknas EU-avgifter gå upp från ca. 38 till 45 mdr kr nästa år.

Regionerna begär 7,7 mdr kr och kommunerna 3,5 mdr kr av staten för verksamheten under pandemin. Socialstyrelsen har fått drygt 300 ansökningar. Regionerna begär mest, Stockholm mest med 2,1 mdr kr. Regionerna har bland annat byggt upp beredskap som inte fanns innan.

I regeringens elfte ändringsbudget (prop. 2020/21:45) satsades omkring 14 mdr kr på kommunerna och regionerna, 10 mdr kr, covidtestning, 3 mdr kr och bland annat EU-beställning på vaccin. I en uppskattning hade 228.000 testats under en vecka i november till en kostnad av 319 miljoner kr. Den tolfte ändringsbudgeten (prop. 2020/21:46) ska täcka merkostnaderna för en ny regel om förlängd föräldrarledighet för allvarligt sjuka barn.

I slutet av november rapporteras planerna på en förlängning av tiden för korttidspermitteringar och omställningsstödet och stödet till näringidkare som fått minskad omsättning med tre månader.

Sammanlagt hade i slutet av november staten bidragit med 10 plus 10 miljarder till kommuner och regioner för att täcka extra kostnader för pandemin. DN hade 2 december en sammanställning på de som fick ut störst del av de första 10 miljarderna (figur).

Sammanlagt beräknar finansdepartementet att stöd i olika former kommer uppgå till 199 mdr kr under 2020 (DN 21 december). Delarna som kostat mest: korttidspermitteringar 40 mdr kr, sänkta företagsskatter 33, statsbidrag 21, kommunerna 20, sjuklöner 17, arbetslösa 13, statliga företag 12, testning 10, sjukkarensavdrag 8 och omställningsstöd 6 mdr kr.

Ytterligare krisåtgärder på 63 mdr kr presenterades 25 januari. Då har de samlat hittills varit 374 mdr kr. Hotell och restaurang är branschen som fått mest stöd. Stora poster är förlängda stöd: korttidspermitteringar, upp till 80 procent minskad tid: 8,7 mdkr, omställningsstöd små och medestora företag: 14 mdkr, omsättningsstöd för enskilda företagare upp till 90 procent: 7,2 mdkr och till handels- och kommanditföretag: 1,9 mdkr. Hyrestöd: 3,1 mdkr. Kultur och sport: 835 mkr.

Regeringen redovisar stödet fördelat på sektor och per anställd (25.01.2021).

Vid nedstängningar enligt nya pandeminlagen ges kompensation, med inledande anslag på 4,2 mdr kr, upp till 100 procent av fasta kostnader. Vidare presenterades 750 mdr kr för förlängt slopad karensdag. Regionsstöd till vaccinering: 4,7 mdkr, och övrigt för vården: ca. 7 mdkr.

Regeringen meddelade att de planerar förlänga omsättningsstödet. Det ska gälla för enskilda näringsidkare respektive handelsbolag och kommanditbolag som drabbats för större tapp. Tidigare stöd till enskilda bolag för perioden mars-juli 2020 ska därmed förlängas med perioden augusti 2020-februari 2021. För handelsbolag och kommanditbolag kommer ett stöd för perioden mars 2020-februari 2021. Stöden ska också gälla mars och april 2021. Villkoret för stöd är att tappet har varit minst 30 procent under motsvarande period 2020. Max är 24.000 kr per månad. (19 februari 2021)

Förmånen med fri bilparkering vid jobbet ska fortsätta vara skattebefriad, från starten våren till slutet av 2020 och ska fortsatta under 2021. Även taket för skattebefriade gåvor ska fortsatt vara höjt till 1.000 kr. (19 februari 2021)

Omsättningsstödet ska också kunna tas för den enskilda näringsidkare som har haft arbetslöshetsersättning under samma tid. Enskilda näringsidkare ska kunna ta ut stödet som varit föräldralediga eller sjukskrivna under 2019. Omsättningskravet för november-december 2020 sänks till 180.000 kr (från tidigare 200.000 kr). Det skall göra stödet tillgängligt för fler enskilda näringsidkare. (23 februari 2021)

Efter ett år med pandemin hade svenska regeringen tillskjutit budgetmedel etappvis i en strävan att hålla samhället på fötter. Statens administration har jobbat fram stödformer och behandlat anslagen på stört. Anslagen och prognoserna har inte alltid utfallit som väntat. För att täcka korttidpermitteringar, som inte minst använts av tillverkningsindustrin, anslogs från början 2 miljarder kr. Första året gick det åt 52 mdr kr och nu väntas notan kanske sluta på 95 mdkr. Kommuner och regioner har fått pengar för att mota vårdbehovet. Men det rapporterades att många, inte minst större regioner, fick ett överskott 2020. Stockholms region fick 6 mdkr över.

Första året av pandemin mars-mars 2020-2021 har sammanlagt 389 mdkr betalats ut från statskassan. Summan kan jämföras med statsbudgeten är på drygt 1.000 mdkr för ett år. Satsskulden ökade med ca. 20 procent till 1.222 mdkr, ca 25 procent av BNP (som är ca. 5 biljoner kr), i början av 2021. Sammanställningen visar att mest gått till företag och kommuner och regioner. Direkt stöd till enskilda drabbade är mindre. Korttidsarbete har inte kunnat utnyttjas i alla branscher. (10 mars 2021)

Regeringen föreslår 5-6 april 2021 fortsatta bidrag till:
• omställningsstöd, fortsättning till sista juni, 2,3 mdkr;
• hyresstöd 50 procent, kommersiella lokaler, förlängning till sista juni, om OK från EU;
• ändringsbudget, 6:e, stöd till företag, kultur och idrott, på 23,2 mdkr;
• regionerna, 2 mdr kr, summa med tidigare 6 mdr kr;
• regionerna, 1,65 mdkr för testning, sedan tidigare summa 10,5 mdkr;
• regionerna, 700 mkr för vaccinering, sedan tidigare summa 3,9 mdkr;
• regioner och kommuner diverse bidrag på drygt 200 mkr;
• myndigheter, tillskott på drygt 100 mkr;
• karensdag, förlängning till sista juni, 750 mkr;
• riskgrupper och läkarintygfrihet, förlängning till sista juni, 330 mkr;
• fri parkering vid jobbet, 110 mkr;
(6 april 2021)

I början av april uppgav regeringen att det gått ut ca. 420 mdr kr i pandeminstöd. Vårbudgeten 2021 omfattade totalt 45 mdr kr och innehöll åtgärder i anslutning till pandemin för 38 mdr kr. Det går framförallt till förlängningar av omställningsstöd och till företag resp. till regionerna om smittspridning och vaccination. Budgeten anger att BNP gick ner 3,1 procent 2020, och de tror att den ska gå upp lika mycket 2021. (18 april 2021)

Åttonde ändringsbudgeten föreslog ytterligare 470 miljoner kr till regionerna för mer stöd för vaccineringar mot covid-19. Med tidigare annonserat blir det 4,4 mdkr. Dessutom gick regeringen och stödpartierna ut med att man anslår ytterligare 1,5 mdkr för SAS, under förutsättning att andra ägarländer också skjuter till medel och att EU-kommissionen går med statsstödet. (22 och 26 maj)

Svenska regeringen ser ett slut på pandemin, men förtsätter stötta företagen. I slutet av september (2021) avvecklas en del restriktioner, bl.a. i publika idrotts- och kulturevenemang. Stöd till korttidspermitteringar, omställning och omsättning avvecklas. Däremot förlängs anståndstiden och uppbördstiden att betala skatter för företag. Arbetsgivaravgift för unga ska sänkas. För höstbudgeten 2021 föreslås 500 mkr under 2022 för återstart för små och medelstora företag. Budgeten föreslås också 9,5 mdkr yterligare till offentlig verksamheet med anledning av pandemin.

Hittills har regeringen satsat 400 mdkr på pandemiåtgärder, 150 mdkr har gått till företag. Dessutom har 1 000 mdkr satsats som förstärkning av likviditet och kapital. (18 september 2021)

Kortidsstöden gav vinst. Tillväxtverket beviljade knappt 100.000 korttidstöd, också kallat permitteringsstöd, från april 2020 till hösten 2021. Knappt 7.000 fick inte bidrag. Flera har betalat tillbaka eller fått återbetalningskrav. Sammanlagt betalades hittills ut 37,6 miljarder kr. Tillverkningsindustrin fick 8,4 mdkr och flest var det 25 tusen företag i Stockholms län. Tio största företagen fick 5,5 mdkr, de tre stora fordonstillverkarna permitterade 30.000 anställda och fick 3,7 mdkr från Tillväxtsverket. Dessa tre har för samma tid beslutat om utdelning till aktieägarna på 33,4 mdkr, och hade dessutom ett plusresultat på 33,3 mdkr för 2021.

Volvo Cars permitterade knappt 25.000 anställda under 2020. Samtidigt tog man emot korttidsstöd från staten på 1,16 mdkr fram till hösten 2021 och höjde bonusarna för ledningen i företaget med 20 procent. VD:n fick 50 mkr i bonus pandeminåret 2020.

Redovisningen av korttidstöden visar att turistrelaterade näringar drabbades relativt sett mest. Korttidstöden täckte en mindre del av tappet. Kultur och nöje fick korttidsstöd på 1,5 mdkr. Störst stöd fick Liseberg tivoli, 38,4 mkr. För att de inte arrangerade några storslagna konserter fick Live Nation med biföretag ca. 22,9 mkr. I media har det tidigare framkommit att trots inaktivitet har chefer i dessa bolag lyft miljonlöner. (23 oktober 2021) (ref 16)

I början av 2022 lanserades ytterligare ett krispaket från svenska regeringen på 18 miljarder kr. Förutom 6 miljarder kr till sjukvården reserverades medel för förlängning av omställningsstödet, för de som haft minskning med 30 procent, att gälla våren 2022. Staten ska fortsätta ersätta för sjuklön och skjuter på återbetalning av studiemedel. 180 resp. 120 miljoner kr ytterligare till kultur och idrott för 3 första månaderna 2022. Detta skedde då omikronvarianten av viruset spreds. (18 januari 2022)

En ändringbudget i januari 2022 förlängde vissa anstånd för företagens skatteredovisning. Sedan kom anpassningarna av statens finanser att övergå att gälla effekterna av ryska krigsangreppet på Ukraina. I april 2022 begärde regeringen riksdagens bemyndigande att skänka bort överskott av vaccindoser.

Återhämntning

I juni 2021 började finansbevakare ana strålande tider igen - snabbt tillbaka till det normal. Finansdepartementet skrev upp tillväxtprognosen för 2021 till 4,7 procent av BNP. Samma ökningsprocent väntas för hushållens konsumtion under 2021. Konjunkturinstitutet bedömde att det blir plus 4,4 procent. De bedömer att lågkonjunkturen är över i slutet av 2021.

Världen tycks beredd att återuppta all verksamhet som innan, återgå till det normala – och mer därtill. Siffror på minskad arbetslöshet, ökade investeringar – inte minst inom samhällsfinansierade sektorerna - och ökad konsumtion av prylar och resande. Flygbolag vaknar upp från dvalan och räknar med återhämtat redan 2023. Krisen får som effekt en ökad monopol- och oligopolissering av näringslivet. De kapitalstarka i mindre drabbade sektorer, och/eller som fått stöd genom krisen, har makten att ta över mindre framgångsrika konkurrenter och verksamheter. Detta gäller mest världens järn- och stålindustri.

Fusioner i olika ekonomiska sektorer i världen (figur från Repubblica Affari&Finanza, nr 34, 13 september 2021).

Offentliga nysatsningar nationellt och genom fonder som EU:s PNRR eller Recovery Fund kan få en roll för bygg- och anläggningsbranscherna (liksom maffian). Ytterligare accelererade investeringar från de växande pesionsfonderna kan på marginalen vrida om utvecklingen. En mindre effekt kan också bli bestående i småföretagarbranscher som restaurang och kafeer som får ett större underlag, särskilt i utemiljöer och nyoccuperade offentliga områden. Deras argument för att behålla en billig serveringsyta är rapporter större social kontroll med mer människor ute. Skillnaden väntas bestå då medeklassen och andra som kunnat, fortsätter arbeta flexibelt. Mäklare spekulerar i ändrat behov av lokaler och boende för vissa grupper som kan fortsätta arbeta hemma, i vissa läger kallat ”smart working”.

Notan för stödpaketen

Alla finansiella åtgärder – vad blir konsekvenserna? Det beror på skriver Alan Tooze (Guardian 27 april). De avancerade länderna kan klara ett budgetunderskott – det har dom haft länge och har billigare lån än de fattigare länderna. För de senare blir det katastrof. De rika länderna tjänar på att de lånar av i egen valuta och oftast av ”egna” pensions- och försäkringspengar. Låg styrränta hjälper till att hålla nere effekterna av lånen. I dessa länder är nedskärningshysterin helt oberättigad, enligt Tooze. Han hoppas på inflation post-corona för att minska lånens värde och därmed statsskulden.

Skattebetalarna får betala och kan inte vänta någon sprudlande nystart.

I en uppföljning 14 maj låg stödutbetalningar från statskassan på prognosen 230 mdr kr. Finanspolitiska rådet och ledande kommentatorer i övrigt menar lugnande att det klarar Sverige. De menar desssutom att mer kan lånas för att sparka igång ekonomin så småningom. De pekar då på att upplåning sker fortfarande till negativ ränta. Enstaka ekonomer menar dock att skattebetalarna kommer få ta stöten och betala av lånen. Mindre kommer att falla på företagen i det skedet (bl.a. Lennart Låftman i DN 15 maj). En jämförelse gjordes med krig. Efteråt, vid återuppbyggnaden kan ekonomin komma att sätta fart för att ersätta allt som förstörts under kriget. Det finns exempel på skeden som kan liknas vid snabb expansion och snabb återhämtning. Men efter aktuella pandeminen kan detta knappast väntas. Nu är det tvärtom, allt kapital finns orört, inget behöver återskapas. Det är istället befolkningen som drabbats, den har decimerats och har en delvis förlorad köpkraft.

En parallell linje för att så snabbt som möjligt starta upp näringslivet igen förutom massiva skattepengar för att göra företagarna skadeslösa, är att hitta på sätt att få samhället att fungera mitt i covid-19-smittan. Det skulle vara att bygga på att redan smittade - och som genomgått sjukdomsperiod - ska vara immuna. I främst USA laborerade konservativa prominenser med att utförda ett immunitets-pass. Ett annat mer spritt recept är att göra mycket fler test på antivirus, för att på så sätt friskriva en del av befolkningen som skulle kunna jobba som vanligt och därmed kickstarta ekonomin. Problemet är att det inte vid denna tidpunkt var utrönt om immunitet existerar. Immunitet skulle dessutom, varnar experter, ytterligare späda på ojämligheten och skapa en till nivå bland de drabbade. (NLR 122) Dessutom kan detta bidra till att den befarande andra vågen får än större konsekvenser.

I USA har de gigantiska stödåtgärderna främst gått till de ledande och de mest oberörda multinationella företagen genom de billiga pengar de fått tillgång till genom USA:s riksbank (FED). Det har bl.a. lett till att multimiljardärerna i USA ökade sin förmögenhet med 19 procent mellan mitten av mars till början av juni 2020. De snedvridet konstruerade stöden, där bara skärvor gått till jobbskapande och fattigdomslindring, förklarar varför börshandeln i så liten grad drabbats i krisen. Det är tack vare FED-stödåtgärder utan villkor som storbolagen kunnat avskeda tusentals. Flygbolaget Boeing använde sig av FED:s stöd och undvek villkoren för att ta lån enligt ett annat stödprogram och kunde därmed sparka 16.000 personer. (Brenner, ref 8)(se Postcovidekonomi)

Postkris - alla har EN idé

De massiva stödprogrammen ses förstås av de flesta makthavare som en början på återstart av ekonomin. Och all dessa vill ha det som det var innan - eller ännu mer av detsamma. Därför kommer det bli trångt med förslag om att göra åtgärder som syftar till att stärka det hittills vinnande konceptet. Det vill säga det som i stor utsträckning är en del av problemen som orsakat krisen. På marginalen vill vissa åtminstone verka som att de står för hållbarhet och klimatrelaterade lösningar.

En reflektion som kan visa vartåt efterkrisen kan komma att luta: När nöjesparkerna gav upp ville man ha statsstöd för 1,5 mdr kr. De öppnade inte med hänvisningen till restriktionerna om folksamlingar på max 50 personer. Motiveringen var att de har drabbats av en olycka som de inte har orsakat. Precis som för alla andra, alltså. Men deras företrädare kallade det för näringsförbud. Dessutom visar företagen som vill undvika att betala ränta och dröja med skatten att de inte agerar annorlunda i den allmänna krisen på annat sätt än vanligt, med någon annan affärsmodell än annars. De har ingen krisplan eller tar på sig någon annan roll när alla drabbats av krisen.

Under sommaren och hösten kommer bl.a. Svenskt Näringsliv, IVA och Stockholms Handelskammare med rapporter om vad de menar ska göras. Det är stort sett samma typ av intressen och personer bakom dessa tre, så de kommer säkert trampa i varandras skor. Hittills (25 juni) är det känt att Svensk Näringsliv vill ha hjälp att investera, anställa, utbilda och mindre samhälleligt åtagande för företagen. De är dock inte känt om de tänker fråga vad människorna tycker att de ska syssla med.

Ett år med pandemin har enligt traditionella analytiker fallit ut väl för Sverige i ett internationellt perspektiv. Förändringen av bnp och arbetslösheten har varit mindre här än i jämförbara länder. Trots det visar data för Sverige samma skede som genomsnittet för världen. Figuren anger att världsproduktionen i ett slag gick ner mer än 10 procent våren 2020, för att sedan successivt gå upp igen under andra halvan av året. Arbetslösheten steg 2020 från 6,8 till 8,3 procent i Sverige. Grekland och Spanien hade ca. 17 procent i slutet av 2020. Men dessa siffror har kunnat vara värre om inte stora grupper lämnat arbetsmarknaden enligt analysen. Överlag visar data att produktiviteten gick ner i alla EU-länder under 2020, minst i Sverige. Bara några av de minsta länderna i EU har lägre statsskuld än Sverige. I den aktuella rapporten är den siffran 40,5 procent (gross dept). Sverige har en relation mellan coviddöda och ökad BNP som inget annat land. (ref 14)

Siffror visar att krisen minskade aktiviteten mest för flyget, hotellen och nöjesparkerna med mer än 80 procent under 2020. Mindre tapp blev det för restaurangerna, trots att det talades mest om dessas svårigheter, med 19 procent. Branscher som ökade var budbilar, med 87 procent, och datautrustning och mjukvara samt skyddskläder. Sveriges relativt begränsade effekter bedöms ha att göra med de frikostiga och snabba stöden. Men det påstås också beror på ett flexibelt näringsliv där det går relativt snabbt att kasta om efter läge. En viss bestående förändring kan därför kanske väntas efter pandemin.

Statistiken från SCB (28 januari 2021) om konjunkturen till och med hela 2021 visar på svackan, som redovisades tidigare, under de inledande månaderna 2020. Det framgår av figuren. Men också på den ryckiga men snabbt ökande BNP under tiden efter det. Under 2021 har siffrorna varit på plus utom i april och augusti. Ökningen var 5,8 procent helåret 2021.

Vad göra åt det?

Det är gjort nu, situationen är bestämd av de åtgärder som togs. Men det är inte självklart vad som är bäst att göra efteråt för att reparera skadorna respektive ordna upp ett fortsatt samhälle och ekonomi. Preliminärt borde punkt ett vara att gå vidare med bara sådan verksamhet som är hållbar. Och därför länka inte minst finansresurser till sånt som stöder människorna och inte enbart kapitalet och de rika.

Risken är snarast att reformer som snabbt genomfört som medfört att samhället vänts i allt mer ojämlik riktning kommer cementerar. Det gäller diverse undantagsregler för företag och rika som införts och som lobbats igenom utifrån något maktcentras önskelista. Tvärtom kan postcoronaverkligheten vändas till en utveckling med positiva drag för människorna och naturen. Återuppbygget kan inriktas på en klimat- och hållbarhetsanpassad utveckling, bort från fossilenergi och överutnyttjande av jordens övriga resurser och för en motståndskraftig human utveckling. Det tycks dock inte finnas någon stark opinion för det. De som ändå tar upp klimathotet och möjligheten till en omställning har mycket måttliga förslag. Ett exempel är en stor grupp internationella experter från olika områden som menar att investeringar i infrastruktur och besparingar av energi bör göras. Men de mycket vaga förslag om vem och hur det ska ske, annat är instutitioner och regeringar, tyvärr vilka många inte är kända att ta sådana steg. (ref 11)

En påminnelse om Kinas väg ur krisen 2008 kan vara en pusselbit. Kina kan enligt ett sätt att se det då ha räddat kapitalismen. David Harvey (ref 13) beskriver kinesiska reaktionen när marknaden för exporten av konsumtionsvaror kollapsade. Det ledde till en snabbt krympt produktion i Kina, med minskad efterfrågan på råmaterial och arbetslöshet. Då startade kinesiska staten en massiv produktiv konsumtion med snabb urbanisering och stor byggboom. Men det skulle inte ge rätt effekt om dessa investeringar inte också skulle användas. Och det betydde att skapa resande på all den nya höghastighetsjärnvägen, vilket också blivit resultatet med fullpackade tåg.

Men kanske kommer en kinesisk repris nu i pandemin inte få samma effekt för världskapitalismen, utan denna gång med ett större inslag av kinesisk dominans inom världsekonomin, menar Harvey. Men kanske kan det vara ett råd att prestera produktiva investeringar kontra krisen.

Postkrisutvecklingen kan redan ha börjat. Många driver på för sin lösning. Det som måste vara med är inte minst: samhälleligt/statligt engagemang för en produktion av varor som människorna behöver, i krisen och därefter, bistå i omvandlingen från överetablerade sektorer till nya nyttigheter, och organiserade stödinitiativ för aktiv övergång till samhällsnyttig produktion, förbättrat skydd för de enskilda löntagarna och enmansföretagarna, allt genom att släppa på en krampaktig marknadsfundamentalism.

Den som är förberedd kan åstadkomma en hel del i en postkristid. Men för verklig förändring krävs att många ställer sig aktivt bakom.

Källor

Förutom löpande nummer av Dagens Nyheter, Aftonbladet och webbutgåvor av Guardian, vissa Le Monde och lite Repubblica samt Regeringen.se har speciellt dessa källor citerats.

1. Tooze, Adam, Should we be scared of the coronavirus debt mountain? Guardian, 27 april och Shockwave, LRB, 16 april 2020.

2. Ekonomiska åtgärder till följd av covid-19, Regeringen.LÄNK.

3. Vårbudgeten 2020, 15 april, Regeringen. prop.2020:100. Bland ändringsbudgetarna:9:e. Höstbudgeten 2021. Regeringen. Budget 2021. och flera följande ändringsbudgetar. Vårbudgeten 2021. Regeringen. Vårbudget 2021. Höstbudgeten 2022. Regeringen. Höstbudget 2022. Ändringsbudgetar 2020-22

4. Konjunkturinstitutet. Prognos 1 april 2020. LÄNK.

5. Arnland E, DN-debatt, 14 april och 20 april, 2020.

6. Financial Times, Coronavirus medicine could trigger social breakdown, mar 26, 2020.

7. Monbiot, G, Airlines and oil giants are on the brink. No government should offer them a lifeline, Guardian, apr 29 2020.

8. NLR. A Planertary Pandemic, Temanummer om Covid-19 i New Left Review 122, mar/apr 2020. Se också Mike Davis, Reopening the Economy Will Send Us to Hell, Jacobin 27 april, 2020. NLR 123, maj/jun 2020: Se Brenner, Robert, Escalating Plunder,Plunder and Pandemic, Susan Watkins, Politics and Pandemics, NLR 125, sept/oct 2020.

9. Zizek, S, Pandemic!: Covid-19 Shakes the World, OR Books, april, 2020.

10. Dardot, P och Laval, C, L´epreuve politique de la pandémie, Mediapart, 19 mars, 2020.

11. Hepburn, C., O´Callaghan, B., Stern, N., Stiglitz, J., and Zenghelis, D., Will COVID-19 fiscal recovery packages accelerate or retard progress on climate change?, Smith School Working Paper 20-02. Länk: Postcovidekonomi

12. Malm, A, Corona, Climate and Chronic Emergency, Verso, 2020. Malm

13. Harvey, D. Value in Motion, New Left Review 126, nov-dec 2020, sid 99.

14. EEAG, “EEAG Report on the European Economy - Beyond the Coronavirus Crisis: Investing for a Viable Future, 2021, CESifo, Munich.

15. Skatteverket, Hur har Covid-19-pandemin påverkat skatteintäkter och arbetsinkomster?, 2021-06-29. Covid-19-effekter

16. Tillväxtverket. Ta del av beslutade ärenden.

Mer läsning

B1. Belfrage, C, Kallifatides, M, Finansialiseringen av Sverige: på väg mot nästa kris? nov 2017. Katalys no. 38. Bofinger, P, Myten om det farliga budgetunderskottet - ortodoxa budgetregler kontra klimatpolitik, mars 2020, Katalys no. 77.

B2. Saez, E, Zucman, G, The Triumph of Injustice: How the Rich Dodge Taxes and How to Make Them, October 15, 2019.

B3. Durand, C, Fictitous Capital, Verso, 2019. (franskt original 2014).

B4. Dardot, P och Laval, C, Never-Ending Nightmare, Verso, 2019. (franskt original 2016).

B5. Ann Pettifor skriver om finans i The Case for a Green New Deal, Verso, 2019, och bl.a. i DiEM25-GND, appendix 3.

B6. Norfield, T, Capitalism, Imperialism, Profit and Finance, (avsn. 3) SE, June 20, 2018. LÄNK. Också: The City, Verso, 2016 LÄNK.

B7. Bl.a. Lordon, F, Transision dans la transition, Le Monde Diplo, Blogs, aout 5, 2020,

-Lavaro in Corso 2020 - 2022