Lavoro in Corso BLOGG/Säkerhetsstrategi

Hur nå en säkrare värld för oss alla

Politik för trygghet och säkerhet i fred och samverkan; jodå, men inte från detta hållet

Vad är säkerhet? Grundläggande frågor borde vara:

• Vilka är säkerhetsfrågorna?

• Vem och vad ska säkras?

• Vad främjar säkerhet resp. osäkerhet?

Vad borde vara en svensk säkerhetsstrategi? Svenska regeringen har satt ner foten: vad betyder deras säkerhetsstrategi? En genomgång av den uppmanar till vidare analys.

Säkerhetspolitik känns som ett gungfly, några uttolkare har ensamrätt. Alla andra får ställa upp på vad som sägs. Begreppet är inte särskilt transparent: vad består säkerheten av och vilka analysverktyg används? Säkerhetspolitik har blivit allt större, efter regeringsskiftet 2022 och det storskaliga ryska angreppet på Ukraina. Det gav chansen att förverkliga drömmen om att ansluta till USA.

Svensk krigsmakt och politikerna i Riksdag och Regering, läs: experter i Försvarsdepartementet, har presterat en revidering av försvarspolitiken under åren 2023 och 2024, särskilt i tre dokument i Försvarsberedningen och en avtalstext från USA, DCA-avtalet, och avtal med New Yorks nationalgarde har antagits. Dessutom kom en Säkerhetsstrategi. I särskilt den senare är den befintliga svenska samhällsordningen i förgrunden. Det är kris- och krigsmobilisering snarare än avspänning och fredlig samexistens. Sverige tyr sig till många bundsförvanter i det geografiska närområdet, men ser ett stort och definierande hot alldeles om hörnet. Sverige ser sig själv i politikernas ögon som en liten betydelsefull stat som ska vara bättre än andra och leva på och dra max nytta av frihandel.

Cilla Ericson och Hanns Karlewski, Helgat varde ditt namn, ur serien Fader Vår, 1969.

Svenska säkerhetsstrategier finns från 2017 och 2024. EU:s globala strategi är från 2016.(länkar 1)

Tidö-regeringens säkerhetsstrategi

Säkerhetsstrategin från svenska Tidö-regeringen (2022-) anger mål för säkerheten fram till 2030 under mottot ”transatlantisk samverkan”. Målen är blygsamma, ett av dom är att demokrati finns 2030. Strategin anges uppgifter som ska utvecklas vidare under rubrikerna yttre säkerhet, inre säkerhet och konkurrenskraft.

1. Yttre säkerheten

Utgångpunkten i strategin är att Sverige är säkrare genom anslutning och underordning till internationella väpnade centra med stor koncentration på västvärlden, eller snarare enbart USA. Inte bara det, Sverige tar på sig uppgiften att driva övriga Europa till en större underordning under USA, samt gå i täten för ett mäktigare Nato, något som ökar ” ...förutsägbarheten, stärker avskräckningen... ”. Samtidigt vilar Sverige på regelstyrd världsordning under FN. Biståndet underordnas effekterna världen har på Sverige och ska främja svenska företag internationellt. Relationer med Kina ska ske i ”transatlantisk samverkan”. Sverige blir säkrare med större upprustning, stationerad USA-trupp och långsiktiga åtagande för Ukraina och mot Ryssland, motverka vissa staters totalkrig, inklusive konspirationskampanjer, s.k. hybridkrig. Totalförsvarets uppgift är att förbereda krig och ”civila samhällets” förmåga att stödja militären ska ökas.

Kommentar: Strategin utgår inte från att skapa säkra och drägliga livsvillkor för människorna i landet. Istället är nivån nationell och ”transatlantisk”. Strategin talar inte om fred och förtroendeskapande eller om tredje världen. Säkerhet stavas ensidigt upprustning och mobilisering för krig och en extremt enögd atlantism genom total underkastelse under USA och Nato, manifesterat nyligen genom DCA-avtalet och avtal med New Yorks nationalgarde. Atlantismens Nato-säkerhet består av ett - som man önskar ska vara stabilt - ekonomiskt, militärt och ideologiskt paket som erbjuds som det bästa för folket.

Att all denna upprustning skulle föra med sig en ny allvarlig säkerhetsrisk tycks inte finnas på kartan; hotar inte ett krigsmobiliserat Sverige omgivningens säkerhet?

Strategin: ”...totalförsvarets uppgift är att förbereda krig.”

Säkerheten för Sverige anses uppenbarligen inte hotad av situationen i världen utanför Europa och Nordatlanten, möjligen undantaget Kina. Således anses inte globaliseringens ojämlika världsordning hota, inte heller konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar i andra hörn av världen. Sverige tänker inte verka för fred, nedrustning och global utveckling. Säkerheten stavas enbart upprustning. Endast ett formellt deltagande i FN och dess organ. Det är bara FN-stadgan som nämns. Ukraina och Ryssland behandlas men inte Palestina. Ryssland har varit ett hot i decennier, men hotbilden betonas med kraft nu.

2. Inre säkerheten

Strategin sätter som mål att 2030 ska samhället fungera som ... 2024: mänskliga fri och rättigheter, demokrati och social sammanhållning. Rörelser som motarbetar demokrati och svenska värderingar har rätt att framföra åsikter men inte få ekonomiskt stöd, skriver man. Islamism och antisemitism ska inte få offentliga medel. I stort sett allt offentligt ska riskanalyseras. För systemhotande organiserade brott är siktet inställt på gäng i förorten samt ideologiskt betingad terror. Forskning ska stå fri från politiken.

Kommentarer: Strategins avsnitt om befolkningens trygghet rör främst brottslighet, politiska systemet och mediasektorn. Knappast är några förbättrade förhållanden i sikte som kan skapa mer trygghet i vardagslivet mot åtstramning och dyrtid. Lokal sammanhållning och sämja betyder mycket för tryggheten. Strategin berör inte heller de nationella minoriteterna eller andra kulturer annat än islam. Som enda politiska ideologi ska utländskt stöd till ”islamism” förbjudas. Den oro som skapas och underblåses av odemokratiska politiska partier och rörelser omnämns inte; såna som rasister, sionister och abortmotståndare går fria. Hot kommer dessutom från rörelser som bevakar och driver andra staters – stora som små – och maktgruppers intressen. Dessa river upp sammanhållningen bland annat genom falsk propaganda. Dessa säkerhetshot finns inte med.

Social sammanhållning ska främjas, men strategin gör inget för det. Tvärtom, konsekvent stigmatiseras vissa grupper. ”Systemhotande organiserad brottslighet” uppmärksammas inte inom den privata ekonomiska sfären. Säkerhetsstrategi tar upp forskningen, som inte kan undvikas att, tvärtemot planen, ständigt påverkas av politiska beslut, inte minst dess finansiering.

Hotande digitala kampanjer – från och mot alltifrån enskilda organisationer och stater - sker i alla världens hörn, inte minst inom den omhuldade atlantismen. För att vara effektiv, måste strategin sanera alla de stora techbolagens algoritmerna.

3. Ekonomiska säkerheten - konkurrenskraft

Samhället ska stå pall mot krig och kris genom idog civil beredskap. Klimatanpassning ska skydda liv och egendom, samhällsfunktioner, ekonomiska intressen och minska katastrofrisken. Konkurrenskraftigt näringsliv gentemot andra länder tack vare dynamik och kreativitet och importerad kompetent personal. Samhällsviktiga funktioner ska säkras: myndigheter och beslutande organ, kommunikationer, underrättelsetjänst, energi och olika varor och tjänster. Säker försörjning av kritiska nyttigheter genom näringslivet, gruvor och uttaget ur skogen. Ekonomisk säkerhet sägs främjas av produktionsförmågan och fortsatta globala fördelar för svenska näringar, stärkta genom EU och Nato. Ett stärkt inslag av näringarna och försvarsintressena med en teknikutveckling i atlantistiskt hegemoni är ett mål. Internationellt forskningssamarbete finns också med i säkerhetsstrategin. Det ska inte otillbörligt hotas.

Kommentarer: Säkerhetsstrategin anger att konkurrenskraftigt näringsliv är centrum för svensk utveckling och relationer med tredje världen med en teknikutveckling under atlantismen. Det ska ske genom fler gruvor och större uttag ur skogen. Kompetent arbetskraft ska lockas genom internationellt forskningssamarbete. Det som avses är förstås krav på bojkott av olämpliga samarbeten.

Klimatanpassning ska skydda liv och egendom och ekonomiska intressen. Det heter klimatanpassning, inte klimatomställning, och står därmed för adaptering till förändringarna. En intensifierad exploatering av resurser och vinststyrd teknikutveckling ska leda till fler varor och tjänster, det vill säga utan optimering av nyttan för befolkning och samhälle.

Säker, säkrare, säkrast

Slutkommentar: Sveriges första säkerhetsstrategi från 2017 angreps av militärbyråkratin, moderata politiker och ledarsidor för att sakna åtgärder. Den nya, bejublad av samma kritiker, är heller ingen handlingsplan, men har mer ensidig i betoningen på krig och ”transatlantism” och - viktigast - anammar fullt ut säkerhet enligt Nato. Den förra talade om fred och internationella kriser samt aktivitet i bl.a. FN och insatser, om än otillräckliga, för förtroendeskapande sammanhållning i det civila samhället. Sådant hör uppenbarligen inte till säkerhet enligt Tidö.

Första strategin inspirerades av EU:s då färska dito. I den bejakas, liksom i de svenska, atlantismen för ett ökat säkerhetsutrymme. Ökat EU-Nato-samarbete planerades. Strategin koncentreras kring EU:s utrikes- och handelpolitik, bl.a. säkrare sjötransporter. Den interna säkerheten för medborgarna, som till skillnad från Tidöversionen nämns först, pekade på välstånd, demokrati, regelstyre och fundamentala friheter samt fred. Ett starkare EU skulle bidra till detta, dock hotat från syd och öst.

Länkar

/LOO 170724