Lavoro in Corso: BLOG
× Innehåll
Lavoro in Corso BLOGG 2025
Blogg 2023
Blogg arkiv
Lavoro in Corso START
Ekologi
Miljö, trafik
Klimat
Naturen
Politik
Alla Gröna Givar
EU och klimat
Antikapitalism
Pandemiekonomi
Kultur
Om Lavoro in Corso

BLOGG

2024

Senaste

Overshoot - klimatpolitikens återvändsgränd som blockerar nedtrappning av fossilenergin

En ny bok med viktig kritik av de internationella klimatförhandlingarna pekar på modelleringen av prognoser och accepterade överutsläpp som ger fritt spelrum för fossilkapitalet.

Overshoot - en återvändsgränd...forts.

Jetsetets privatjetflyg drabbar klimatet

12 nov

Unik sammanställning visar enorm klimatbelastning av ett fåtal miljardärers flygvanor.

Privatjet och klimatet...forts.

Nobel: Ekonomernas favorit prisar kapitalismens skyddsnät

25 okt

Tre ekonomer propsar på betydelse av "instutitioner" i kapitalismens utveckling.

Pristagare prisar...forts.

Kärnkraft – folkets gissel till 2075

19 aug

En utredning visar hur dyr ny kärnkraft blir - och att det blir svenska folket som får ställa upp med miljarder till de elbolag som övertalas att bygga.

El för tusen miljarder...forts.

Säkerhet enligt atlantism och Nato eller gemenskap i samhället?

17 juli

Svenska regeringens Nationella Säkerhetsstrategi ansluter mycket nära till atlantismen i Nato-tappning. Därmed är fokus militär upprustning och jakt på brottslingar. De struntar i att bygga samhället och den enkla vardagliga säkerheten. Säkerhetsstrategi...forts.

Klimattrollens falska fakta förs vidare av extremhögern

14 juli

Fler naturkatastrofer, delvis effekt av förändrat klimat, förklaras orsakade genom medvetna manipulationer.

Klimattrollen...forts.

USA-trollfabriken orsak till vaccinationsmotstånd

2 juli

Hundratals falska Pentagon-konton fick filippinska allmänheten att misstro covid-19-vaccinering med stor olycka som följd.

Pentagons trollfabrik...forts.

Klimateffekten försämrar tillväxten

25 maj

Analys pekar på sex gånger större negativ effekt på tillväxten när klimatet blir 1 grad varmare än tidigare bedömningar.

Tillväxt - hård klimatpåverkan...forts.

Förnybar el kräver satsningar. Privatgjord el blir fossilt

23 april

Produktion av förnybar el går trögt. Kapitalet tjänar mer på fossilel. Ett stort hinder för omställningen, särskilt i globala syd. Samhället måste träda in.

Blir det nån förnybar el...forts.

EU-bidrag blev lyx för italienska entreprenörer

13 april 2024

EU:s granskning av COVID-19-pandemistöden visar att det försnillades på privata lyxprylar i betydande omfattning i länder som fick särskilt mycket.

EU-bidrag till lyx...forts.

USA flyttar flottan, lastfartyg rundar kriget

16 februari

USA bombade mål i Jemen som avledning från israeliska massdödandet i Gaza under januari och februari 2024. 80 procent av lastfartygen rundade därför Afrika istället för Hormuzsundet och Suezkanalen. Resan tog minst 11 dagar extra.

Lastfartygen rundar kriget...forts.

Traktordemonstrationer för att slippa miljöanpassning

16 februari

Europa proppades igen av traktorer. Företrädare för lantbrukare kräver färre regler och mer betalt. EU-kommissionen och italienska regeringen gav raskt efter. Negativt för klimat och hälsa. Eventuellt positivt för vissa bönders kortsiktiga intressen.

Traktorer mot klimatet...forts.

Klimatböckerna som inte når fram

10 februari, 7 mars

Staffan Laestadius, Vänsterpartiet och Ulrike Herrmann - nya böcker med betraktelser över klimatkrisen, med vissa viktiga förslag. Läs kommentarerna!

Klimatböcker...forts.

Italienska familjer sparar på kläder och resor

31 januari

Men det sparas i mindre grad på maten och bilen. Det visar en enkätundersökning av italienska familjers prioriteringar.

Dyrtid - spara på vad?...forts.

IDF krigar mot klimatet

16 januari

De två första månaderna av Israels mardrömslikt brutala massaker på Gazas befolkning uppskattas krigsaktiviteterna ha haft stor negativ klimatpåverkan. Rikligt utrustad av USA har IDF spritt hundratals tunga bomber. Klimatpåverkan motsvarar ett litet lands utsläpp.

IDF krigar mot klimatet...forts.

Höjd beredskap och ny säkerhetsordning - rustar svenska försvarspolitiker för krig?

1 januari

USA flyttar fram positionerna i Nordeuropa för en ändrad säkerhetsordning. Svenska politiker och vapenindustri driver på för en upptrappning. Resten av oss utsätts för ett destruktivt stormaktsberoende. Vad säger svenska försvarpolitiker?

Detalj från dataanimerad bild (Genova Museo d Arte Contemporanea di Villa Croce).
Höjd beredskap...forts.

Lavoro in Corso BLOGG 2024Upplagd
Overshoot - fossilindustins respit8 dec
Privatjetklimatet12 nov
Institutioner räddar25 okt
Dyraste elen19 aug
Säkerhet för alla14 juli
Klimattrollen14 juli
Pentagons trollfabrik2 juli
Tempen upp - tillväxt ner25 maj
Fossilel lönar sig mer23 apr
EU-bidrag till lyx13 apr
USA flyttar flottan16 feb
Traktorer mot klimatet16 feb
Klimatböcker når inte fram10 feb
Mat och bil sparas ogärna31 jan
IDF krigar mot klimatet16 jan
Höjd beredskap - lägre säkerhet?1 jan

Tidigare bloggar

Blogg 2023

Lavoro in Corso BLOGG 2023

Blogg 2022

Lavoro in Corso BLOGG 2022

Blogg 2021

Lavoro in Corso BLOGG 2021

Blogg 2020

Lavoro in Corso BLOGG 2020

Blogg 2019

Lavoro in Corso BLOGG 2019

Blogg Arkivet

Lavoro in Corso BLOGG ARKIV

Texter i Lavoro in Corso

PolitikMiljöKultur

BLOGG

2024

Senaste

Miljardärernas ohållbara livsstil. Privatflyget ökar klimatpåverkan snabbt

12 november

Dom rika flyger allt mer privata flygplan. Få resenärer i ett flygplan betyder extrem klimatpåverkan per person. Deras klimatutsläpp bedöms ha ökat med 46 procent perioden 2019-2023. Mest flygs det i USA och väldigt mycket vid jetsetevenemang som World Economic Forum och VM i fotboll.

80 procent av privatjetflygen finns västvärlden och oljestaterna. Per capita är planen flest på Malta. Techmiljardärer och andra jetsetare färdas på det här sättet. Mest som fritidsresor.

Forskare har gjort en unik sammanställning om de 26.454 privatjetplanen, sen 2019 är de 28,4 procent fler. Industrin väntar en ökning med 8.500 nya plan 2024-33, alltså plus 32 procent.

2022-23 skedde överlägset flest privatjetflygningar i samband med FotbollsVM i Qatar. Därefter kom WEF i Davos, Cannesfilmfestivalen och COP28 om klimatkonventionen i Dubai. Forskarna har förundrat sett att det varit vanligt att samma flygplan uppträtt vid flera av dessa evenemang.

Privatjetflygningar. Mest flygs det i västvärlden och oljestaterna. Från artikel i Nature Communications Earth & Environment, nov 2024.

En mindre andel av flygrörelserna är väldigt korta. Dessa är 13-72 km. Annars var den genomsnittliga färden 87 mil med privatflyget.

Forskarna uppskattar privatjetflygets utsläpp till 15.6 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2023. Mycket få personer står alltså för nästan 2 procent av flygets samlade utsläpp. Varje rik techmiljardär har flera privatjetplan. Bara dessa ger klimatutsläpp som är minst 300 gånger en genomsnittlig västlänning, enligt en rapport från OXFAM, som även den släpper ut långt över det hållbara. Jämfört motsvarar privatjetflygen en trejdedel av Sveriges utsläpp av klimatgaser.

Relativt litet utsläpp idag alltså, men bedöms öka snabbt. Hållbara flygdrivmedel för att motverka klimatpåverkan tror ingen kommer finnas. Alltså kommer klimatpåverkan öka kraftigt. De här utsläppen har en enormt snedvriden social fördelning som är ohållbar om en klimatomställning ska vara möjligt.

Privatflyg och klimatet

Nobelpriset i ekonomisk vetenskap: Väntade pristagare prisar kapitalismens framsteg, tack vare "institutioner"

25 oktober

Marx är överspelad meddelar Nobelpristagarna: han förutsåg inte institutionerna, som i sin tur säkrar teknikutvecklingen. Och ökad ojämlikhet eller koncentration av rikedom är inget problem.

Det menar den favorittippade ekonomen Daron Acemoglu som fått ekonomipriset till Nobels minne av svenska Riksbanken. Han har producerat en försvarlig räcka texter, ofta tillsammans med de två andra pristagarna James A Robinson och Simon Johnson. I huvudsak går det ut på att pränta in tesen att ”institutioner” är den viktigaste förutsättning för positiv utveckling.

Centralt för dem är säkerställd privategendom och till exempel patenträtten. Alltså för att företagen lättare ska tjäna pengar. Staten har liten roll i deras schema, men deras ideal kallas demokrati, något som de betonar är svårt att få till. Utvecklingen tycks vara synonymt med den privatkapitalistiska sortens tillväxt. I deras värld är det irrelevant att använda begrepp som kapitalism – det saknas förklaringsvärde enligt dem. I stället dras analogier med utvecklingen under förkapitalistiska produktionssätt.

Att det finns sociala krafter som påverkar, som till exempel drivit på för en demokratisk utveckling, är ingen bärande tanke hos pristagarna, även om det erkänns. De noterar inte heller det kapitalistiska systemets främsta drivkraft, den privata profitjakten.

Ojämlikhet. Minskade offentliga utgifter för välfärden 2017-2024, alltså 90 procent av 164 länder riskerar öka ojämlikheten. Inte pristagarnas verklighet? Oxfams jämlikhetsrapport, oktober 2024.

I en artikel från 2015 har de valt att representera Marx ekonomiska analys med tre teser för att rikta moteld: kapitalackumulationen, den minskade profitkvoten och minskad konkurrens. De menar att reallönerna gått upp och lönernas andel av nationalräkenskaperna likaså, som tecken på att kapital inte ansamlas hos kapitalägarna. Dessutom ska profitkvoten, vinstutvecklingen, inte ha gått ner under 1900-talet.

De traditionella nationalekonomernas bristande analys ska alltså bestå i att teknikutvecklingens och institutionernas roll undervärderats, enligt pristagarna. De menar att överbyggnaden av marknadslagar, prisregleringar, äganderätt och infrastrukturutbyggnad har styrt teknikanvändningen och varit avgörande.

Ekonomerna uttrycker förvåning över att Marx, tillsammans med hans berömda föregångare, inte uppskattade, eller förutsåg, den ”endogena” (”inifrån”) teknikutvecklingen, som är central i deras analys. I deras framställning tycks denna produktivkraft uppträda fix och färdig i samhället och ekonomin. Deras, spontant framsprungna, teknik är mest till det bästa och av bästa sort, något som annars alltmer kommit att ifrågasättas.

Med hjälp av svenska data hävdas i samma artikel att kapitalismen inte alls leder till ansamling av rikedom på få händer – inte heller är ökad ojämlikhet ett problem – om det alls existerar. Här gäller det argument mot Thomas Piketty. Det bevisas med ett diagram med en kurva över de rikastes andel av samhällets rikedomar. Den gick ner under 70-talet till en bottennotering under 80-talet. Men samma diagram visar en stadig uppgång därefter. Diagrammet visar inte rikedomsutveckling hos 95 procent av befolkningen. Dagens tech-jättars dominans nämns inte heller.

Pristagarnas artikel

Dyraste experimentet nånsin då skattebetalarna får betala kärnkraftselen tre gånger

19 augusti

Minst 400 miljarder för fyra elverk. Rekorddyr el till 2075, användarna får betala. Marknaden ställer orimliga krav för att, kanske, bygga kärnkraftverk.

En utredning beställd av Tidöregeringen visar att kärnkraften är ofantligt dyr att bygga, driva och ger dyr el. De struntar i andra klimat- och elenergifrågor. Snart krävs troligen betydligt mer elenergi än idag och då finns inte kärnkraft till hands – och kanske inget annat heller.

Utredaren bedömer att ett par kärnkraftverk (på 1,25 GW vardera) kan stå klara kring 2035, några ytterligare, eller flera mindre, 2040 och ge 4-6 GW, som kan betyda omkring 50 TWh. Elanvändningen minskar och var 135 TWh 2023. Produktionen var 163 TWh.

Elhistoria. Från Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft, Fi 2023:F 12 aug 2024.

För att locka privata aktörer bedöms det nödvändigt att staten garanterar lånen. Idén är att staten ska låna till 75 procent och bolagen 25 procent. Statens låneskuld blir minst 300, kanske 450, miljarder kr. Lånen kommer kosta under flera decennier, för staten och kraftbolagen. Runda siffran för byggande av ett verk anges till 100 miljarder. Men det kan bli mer. Det finns inga kostnadssiffror för uranbrytning, säkerhet, infrastruktur och slutförvar i utredningen.

Dessutom ska staten garantera ett elpris under 40 år, ungefär till 2075, på förslagsvis 80 öre/kWh, enligt utredaren. Ett högt elpris ska locka; högre än idag och högre än på vindkraftsel. Dessutom högre än vad som väntas bli marknadspriset. För tvärtom väntas utbyggnad av förnybar el, hushållning och effektivisering av användningen ge lägre elpris. Man tror allmänt på ett elpris 2030 och 2040 på 50 öre/kWh. Då blir det för staten att skjuta till mellanskillnaden till kärnkraftsbolagen. Utredaren föreslår att reglerna ska börja gälla i maj 2025.

Skattebetalarna får betala för den onödigt dyra kärnkraftselen. Vi får betala elen minst tre gånger, till överpris: omfattande statligt stöd till rekorddyra energianläggningar, upptrissat elpris och finansiering av alltsammans över skattsedeln. Och kanske en fjärde gång - för skadorna på människor och miljö.

Tidöpartierna har en ensidigt tvångsmässiga bindning till kärnkraft. Sittande i knät på kärnkraftsfanatiker. Starkt ökat elbehov inom medellång sikt anges som skälet till vurmen för kärnkraft. Tidigast 2035 kommer två reaktorer - en droppe i havet. Vind och sol byggs ut mycket snabbare och kan fylla det eventuella behovet. Med ett betydligt lägre elpris.

Ökade behovet är för nya industrin i Norrland, elfordonen och datoriseringen. Det har talats om ett ökat behov av 90 TWh i norr. Idag gör svensk industri av med 45 TWh. Nya industrins behov skulle kunna täckas av 10 kärnkraftverk. Placering av 10 kärnkraftverk i Norrland? Inget sägs i utredningen om lokalisering av nya kärnkraftverk. Men industrierna byggs nu – och inte kraftverken. Vindkraftparker ses som lösningen i Norrland. 2023 fanns 5497 verk i Sverige – i Norrland behövs kanske tusentals nya av största slaget.

Finans för kärnkraft

Desinformationen blir mer professionell, klimatförnekarnas trollfabriker hittar på falska ”fakta”

14 juli

Extremhögern är emot klimatomställning. Verkliga händelser som ödesdigra naturkatastrofer förklaras som medvetna manipulationer. Skulden läggs på regeringar – särskilt om de inte är höger - och förstås deras speciella hatobjekt klimataktivisterna. Stor förödelse orsakas av allt vanligare ömsom översvämning och torka samt skogsbränder. Då gör extremhögerns trollfabriker osann propaganda.

Extremhögern och postfascisterna överröstar sakkunniga forskare med sin propaganda. De ska förhindras att ange klimateffekten som en viktig orsak till högre temperatur i luften och vattnet, rubbad klimatstabilitet och slagregn med mera.

Uttorkad. Stängdes tillflödet eller ändrades klimatet?

I en rapport från European Fact-Checking Standards Network ger grävande journalistgrupper i tre sydeuropeiska länder exempel på desinformationen. Budbäraren är ofta ledande politiker från extremhögerns ledande politiska partier. Allt för att motverka vederhäftig kunskapen om klimatförändringen.

De har grävt i välproducerat videomaterial med vilseledande innehåll. Faktafelen har kunnat beläggas med hjälp av experter med adekvat kunskap om klimat, meteorologi och geologi. De visar att en alltjämt vattenrik damm naturligtvis inte kan ha orsakat översvämning, inte heller orsakades översvämning eller torka av manipulationer med molnen, som trollfabrikerna påstått.

Den vilseledande informationen är utformad för att på bästa sätt gripa in i människors vardag, lätt att ta till sig. Det är trovärdigt men felaktigt. Ett exempel från Grekland är att skog medvetet skulle ha bränts ner för att ge plats åt vindkraftverk. En undersökning visade att 51,5 % trott på detta. Det har gällt som deras sanning i flera år. Men det falska kampanjmaterialet visar inte ens det rätta brandområdet. I en video från ett politiskt parti har falska ord lagts i den grekiska statsministerns mun. Ingen stor mängd vindkraftverk har uppförts i utbrända områden. Ett sådant bygge är dessutom omgärdat av en rad lämplighetsprövningar innan det blir av.

Desinformationen får ofta förvånansvärt stort gehör. Även sådant som är till synes lätt att genomskåda. Vilseledande berättelser inte bara skapar osäkerhet om klimathotet och en avoghet inför motåtgärderna, utan skadar dessutom forskningens och vetenskapens trovärdighet.

Klimattroll i Sydeuropa

Massor av troll - snart i en skog nära dig

2 juli

Amerikanska krigsmaskinen har en stor trollfabrik. Pentagons massiva fakenewskampanj piskade upp ett stort vaccinationsmotstånd under covid-19-pandemin. Kampanjen slog hårt mot filippinska befolkningen, som därmed drabbades av stor överdödlighet i sjukdomen. Nyhetsbyrån Reuters har visat att amerikanska militären Pentagon använde 300 fejkade konton på sociala media. Kampanjen startade 2020 och hejades på under de två senaste presidenterna.

Kampanjen huvudmål var kinesiska intressen, främst covidvaccinet Sinovac som filippinska myndigheter förlitat sig på. De anonyma kontona med lögnaktiga och rasistiska tillmälen var särskilt riktade till 100 miljoner filippinier, som ansågs stå nära Kina. Budskapet utformades därför särskilt för att påverka dessa samt de många muslimerna i Sydostasien. Bara drygt 2 miljoner i Filippinerna vaccinerade sig. Närmare 50000 fick sätta livet till.

Detta är toppen på isberget. Emellanåt sipprar det ut information som talar för att påverkanskampanjer ständigt pågår. Pentagon och amerikanska försvarsdepartementet har en stor trollfabrik. Indikationer om verksamheten har funnit åtminstone sedan 2010. Främst X, men också Meta med Facebook och Instagram hade en roll i covid-19-kampanjen, liksom villiga entreprenörer. Kontona hade tiotusentals följare.

Kommer dessa troll närmare oss nu under DCA-avtalet? Intresset att påverka svensk opinion kan tänkas öka ytterligare. För fortfarande är en majoritet emot utländsk militär trupp i detta land.


Pentagon-trollen

Tillväxt-huseffekten. Klimatet drabbas sex gånger värre än någon trott

25 maj

Går temperaturen upp 1 Celsiusgrad väntas tillväxt bli betydligt mindre. BNP kommer gå ner med 12 procent. Ekonomin kan därmed bli endast hälften av vad den kunnat vara i slutet av århundradet säger de två forskarna till Guardian. Uppvärmningen hittills har orsakat motsvarande förluster.

Hittills har den globala medeltemperaturen gått upp med 1,1 grader. Sveriges temperatur har gått upp med 1,9 grader, jämfört med förindustriell nivå. Med nuvarande åtgärder bedöms utsläppen öka både globalt och i Sverige – och orsaka ytterligare ökad temperatur. Chanserna för det motsatta är små. Många regeringar och andra aktörer driver medvetet på för att öka utsläppen. Snarast väntas en höjning till 3 grader inom decennier.

Hittills har standardbedömningen varit 1-3 procent minskad BNP vid en temperaturhöjning på 1 grad. Den nya bedömningen som alltså är 6 gånger högre förklaras med att temperaturförändringen analyserats med en mer global metod, snarare än bara effekten i enskilda länder. Enligt rapportförfattarna slår extrema vädersituationer ofta genom gränsöverskridande. Det har en mycket större effekt på samhälle och ekonomi.

Författarna bedömer att den samhälleliga kostnaden för klimatgasutsläppen är 1056 dollar per ton. Alltså drygt 10 kronor per kg. Tidigare har den internationella bedömningen varit ca 200 dollar. Jämför med den svenska koldioxidskatten på fossila drivmedel som är drygt 1000 kr per ton. Den nya bedömningen är alltså drygt 10 gånger högre!

Detta gör att flera åtgärder som tidigare knuffats undan för att vara för dyra kommer i en ny aktualitet. De kan plötsligt bli ”lönsamma” enligt nyliberala kostnads-nytta-analyser, samtidigt som de redan varit politiskt motiverade. Trots det kommer det att gå trögt då den politiska viljan saknas på de flesta håll.

Rapporten ”The Macroeconomic Impact of Climate Change: Global vs. Local Temperature” av Adrien Bilal och Diego R. Känzig, Working Paper 32450 utgiven hos National Bureau of Economic Research, USA, maj 2024. Den färska rapporten har inte genomgått någon omsorgsfull granskning som tidskriftsartiklar brukar.

Impact of Climate Change

Italien fick mest COVID-pengar från EU. Mycket försnillades på privata bostads- och bilköp

13 april

Bedrägeri för minst 600 miljoner euro har uppdagats av Italiens finanspolis. Det är EU:s åklagarkontor i Luxembourg (EPPO) som följer upp NewGenerationEU-stödet, totalt 806.9 miljarder euro. Italien fick mest av pengarna. Just nu (april 2024) har Italien beviljats sammanlagt 194,38 miljarder euro (drygt 10 procent av landets BNP). Bedrägerier som hittills upptäckts är alltså omkring 3 promille av italienska EU-pengarna. Sverige har fått 3,45 miljarder euro i bidrag (0,64 procent av BNP).

Finanspolisen har arresterat 22 misstänkta, varav drygt en handfull burats in, i främst Italien samt i Rumänien, Slovakien och Österrike. 179 av 206 av misstänkta fall uppdagade under två år gäller Italien. EPPO är knapphändig med information. I italienska Repubblica 5 april 2024 nämns manipulationer med energieffektivitetprojekt och migrantmottagningar – bedrägerierna som är spridda över hela landet. Pengar har istället för bland annat gröna satsningar gått till privata bilar, lägenheter, villor och värdefulla klockor.

NewGenerationEU-stöden, som är huvuddelen av återhämtningsplanerna efter COVID-19-pandemin, ska gå till förnybar energi, digitalisering och satsning på utbildning. De ska även gå till insatser för så kallad antikorruption. Sverige deltar inte i EPPO; 22 av EU:s 27 medlemsländer ingår.

EPPO:s notis

USA flyttar flottan, lastfartyg rundar kriget

16 februari

USA:s bomber – med hjälp av svenska krigare – gör Suez-kanalen osäker. Frakten av handelsvaror rundar därför Afrika. Kommer grejorna senare och blir dyrare?

SUEZ-kanalen. Trafiken minskade när bombningarna inleddes. Källa: la Repubblica.

Färre lastfartyg går därför i Suezkanalen. Fler tar vägen runt Afrika, med 80 procent minskning i kanalen enligt figuren från la Repubblica. De allra största – som oljetankers – gick inte förrut heller genom kanalen.

Italienska sammanslutningen för industriella transport Fedespedi anger minskning i Suez med 60 procent. Två rederier, Zim och Hhm, har upphört ta den vägen. Afrika runt tar 11-12 dagar och är drygt 50 procent längre enligt redarnas organisation, enligt en figur i la Repubblica 15 februar 2024.

Afrika-rundan. Containerfrakten tog omvägen för att slippa krig.

Fraktbolag i Europa och Israel anger fördyring på 80-525 dollar per teu (6 meters container), alternativt 35-50 procent, och 1050-1500 dollar per reefer (kylcontainer) på olika rutter Asien-Europa. Taiwanesiska Evergreen anger däremot plus 27 dollar per teu på samma rutt. Jämfört med 9 månader 2023 mot samma period 2022 landade 5,8 procent mindre last i Italien.


Klimatböckerna som inte når fram

10 feb

Vänsterpartiet och Ulrike Herrmann har kommit med nya böcker om klimatkrisen. Vänsterns svar på Klimatkrisen och Kapitalismens slut. Den ena tryggt försjuken i stilla reformering av kapitalisternas anpassning till ett ändrat klimat och den andra med ett försök att radikalt ändra inriktning på kapitalismen - utan att äventyra dess fortbestånd. Sedan har kommit en något mer användbar klimatbok, Staffan Laestadius fjärde i genren med titeln Större än du nånsin tror. Läs kommentarerna!

Reform och nedväxt

Dyrtider – då sparas det på flärden, mindre på maten och bilen

31 januari

Dyrtider får folk att drar öronen åt sig. Inflation och pandemi sätter spår i kassan. Statistik i Italien visar vad som prioriteras. Utgifterna för sjukvården (mediche), maten (cibi) och bensinen (carboranti) lämnas i högre grad oförändrade (blå). Femtio procent har begränsat köp av kläder (abbigliamento) och skor (röd). Det kanske är lättast att minska. Men inte för alla: samlat såldes för mer, 9,2 procent. Likaså sparas på utgifter för resor (viaggi) och ledighet. Men för det behöver inte omfattningen minskat. Billigare alternativ kan ha valts. Trots bilden ökade kommersen 8,7 procent under 2022 jämfört med 2021 Då var medelutgiften per familj 2.625 euro. Den gick upp 4,3 procent 2023, till nivån före pandemin. Urvalet var 32 tusen italienska familjer.

Källa: LE SPESE PER I CONSUMI DELLE FAMIGLIE | ANNO 2022, ISTAT Statistische report, 18 ottobre 2023.

Rapporten om familjernas konsumtion

Israel massakrerar ett helt folk - och krigar dessutom mot klimatet

16 jan

Den fruktansvärda massakern på oskyldiga och värnlösa i Gaza har orsakats bland annat genom 900-kg-bomber av en typ som till och med USA använt selektivt. Israel står för ett av decenniets mest förstörande krig enligt Washington Post. Gaza är demolerat till 70 %. Hundratusentals av de 438 000 hemmen inklusive tusenåriga bysantinska kyrkor har bombats.

CNN visade en månad efter att IDF satt igång att minst 500 sådana jättebomber fällts. Det förvånar experter då det inte går att undvika oskyldiga offer med sådant grovt artilleriet. 29 000 bomber fälldes fram till 13 december, varav 75% kommit från USA.

Klimateffekten av krigandet är i nivå med vad många länder har. IDF-krigarnas klimatgasutsläpp var drygt 281 000 ton de första 60 dagarna, 400 gånger större än Hamas utsläpp. Palestinas årliga totala klimatpåverkan är omkring 4,5 miljoner ton (2018 enl. Palestinas statistikbyrå). Klimatpåverkan från IDF-kriget är alltså omkring en tredjedel av alla palestinska utsläpp.

Forskare vid bland annat Queen Mary University i London beräknade på studs utsläppen från tusentals flygräder med F-16- och F-35-plan, lastflyg, spaningsflyg och stridsfordon av olika slag samt utsläppen från detonerad ammunition. De inkluderade klimatpåverkan från byggd militär infrastruktur både i Israel och Palestina under de 16 år som Gaza varit avskärmat till 450 000 ton.

Forskarna uppskattade krigseffekterna de två första månaderna. Förödelsen och hotet mot klimatet fortsätter. En återuppbyggnad av Gaza uppskattas ge ytterligare 30 miljoner ton koldioxidekvivalenter till atmosfären.

Klimatpåverkan från Gaza-Israel-kriget

Höjd beredskap är att rädda självständigheten - eller att ge upp den. Sverige redo för ny upprustning

1 jan

Vad vill de styrande med svensk självständighet? Nya villkor väcks för säkerheten: smalare och mer aktivistisk. Höjd beredskap med kraftig upprustning. Gynnar det säkerheten? Men vad är egentligen nytt? Försvarspolitikernas rapporter utgår från den allomfattande beskrivningen att säkerhetsordningen har ruckats och hamnat i ett nytt prekärt läge. Hela orsaken är Ryssland. Enda garanten för ny säkerhet är USA. Det ska motivera både Nato och DCA, lyder beskedet.

Vart leder försvarspolitiken? Läs om Försvarsberedningen.