Lavoro in Corso BLOGG/Plast

Plast - hälsa och miljö

Förgäves försök till en internationell konvention om plast. Plast förorenar – hur mycket påverkas hälsan?

Nyttan med plast förtas av att olämpliga material används i produkterna. Det används för mycket plast, också där det inte behövs, och därmed skapas ett stort problem med avfall. Nedskräpningen med plast är ett internationellt problem. Men en meningsfull global konvention sitter långt inne.

Bland 16000 kemikalier som förekommer i plastprodukter finns flera tusen som är farliga.(not 1) En grupp forskare har föreslagit hur öka kunskapen(not 2), samtidigt som en FN-konferensen, Global Plastics Treaty, förgäves försökt utveckla bidande internationella regler om plasters miljöeffekterna. Konferensen slutade på övertid 15 augusti efter 10 dagars förhandlingar utan överenskommelse.(not 3)

Plast - en miljöbelastning

Plast har fördelar i vissa specifika applikationer, men användningen har accelererat slentrianmässigt som gjort att negativa aspekter kommit i förgrunden. Globalt har produktionen ökat med 250 % mellan 1950 och 2022 till en genomsnittlig användning på mer än 180 kg/person och år i västvärlden. Knappt 45 % tillverkas i Kina. 8000 miljoner ton plastavfall finns att ta hand om, för bara 10 % återanvänds. 98 % kommer från fossilt material, kol, olja och gas.

Plasten påverkar människor och natur: damm i arbetsmiljö, kemiska tillsatser och mikroplastpartiklar i konsumtionsvaror, luftförorenande partiklar och förbränningsprodukter, föroreningar i vatten och mark samt på klimatet. Kemikalietillsatser inte minst i textil har oanade negativa hälsoeffekter. Mesta plasten finns i förpackningar, byggmaterial och textil. Sådan plast väntas öka mycket de närmaste decennierna.

Plastavfall i havet. Berg på land och öar i haven, plastföroreningarna är omfattande.

Plastsorter som PVC och insatsämnena formaldehyd och bensen med flera medför kända hälsoproblem som orsakar drygt 30000 i förtid dödsoffer. Förpackning av livsmedel ger ifrån sig farliga kemiska ämnen. Plastens klimateffekter är bland annat energikrävande tillverkningsprocesser. Omkring 10 % av fossilenergin går åt.

Plasttillverkningen beräknas stå för 5 % av globala klimatutsläpp. Luftburna små plastpartiklar eller andra partiklar som härrör från plasttillverkning och hantering orsakar mer än 150000 i förtid döda. Många av kemikalierna i plast är okända. Av drygt 16000 identifierade har 4200 bedömts riskabla, på grund av att de är persistenta, bioaccumulativa, ”rörliga” och/eller giftiga.

Hittills har åtgärder mot plasten haft liten effekt. Undantaget är vissa specifika varugrupper, som utfasning av tillverkning av vissa uppenbart farliga plastsorter. En utfasning har skett av plastpåsar i detaljhandeln. Detta åstadkoms genom en prishöjning tack vare en högre skattesats.

Farliga kemikalierna regleras i EU genom det mycket omfattande regelverket, Reach. Reglering av ämnena för sig tar tid och förmår inte hålla jämna steg med industrins ständiga lansering av nya produktvarianter. Inblandningen av olika kemikalier försvårar återvinning och återanvändning av plasten. Sekundärplast är därför mindre användbar, förstärkt av att jungfruligt material är billigare och lättare att bearbeta.

Transport över en nationsgräns av plastavfall som är farligt för miljö omfattas redan av ett internationellt förbud. Dessa regler omfattar dock inte plast annat än som avfall och särskilt inte åtgärder för att begränsa mer ny plast och plastprodukter. Flertalet av de identifierade 4200 kemiska ämnena med risk-risk ”bör avlägsnas” konstaterar Lancet-studien.

Bindande internationella krav

Globalt regleras plastens negativa sidor med avseende på det som klassas som avfall när det gäller transport över gränserna. Aktivitet finns dessutom under denna internationella konvention om säkert omhändertagande av plastavfall där det uppkommer, som teknisk vägledning för mindre bemedlade länder.(not 4) Uppföljning visar dock stora brister på många håll. Bristerna är självklara. Behovet är uppenbart för mer kontroll av plaster i miljön och effekterna på människans hälsa. En rad förhandlingar har därför genomförts där viss ambition gällt att täppa till denna lucka. Den femte ronden genomfördes under sommaren 2025.

Ett utkast framlagt av presidiet sista dagen av UNEP:s konferens Intergovernmental Negotiating Committee to Develop an International Legally Binding Instrument on Plastic, INC 5.2, för en global konvention om ”skydda miljön och människors hälsa från effekter av plastföroreningar” formulerade portalkraven: varje undertecknande stat ska kontrollera, ytterst att inte tillåta ny tillverkning, plast för vilket det finns risk att antingen:

• hamna i miljön resp. där hanteringssystem för plats saknas;
• med svårighet kan återanvändas;
• hindrar cirkulär ekonomi; och/eller
• avsiktlig inblandning av mikroplaster.(not 5)

Det blev ingen konvention

Vidare ville man att en designen av en plastprodukt och användningen av resurser skall förbättras. Producentansvar och arrangemang för tillsyn skissades i förslaget till konvention på konferensen för att etablera en apparat efter känd FN-mall. Förhandlingarna strandade för att flera länder motsätter sig begränsning av plasttillverkning. Framträdande bland dessa är stora producenter av fossilenergi och stora tillverkare av plastvaror. Vissa länder har rykte om sig att obstruera varje initiativ till internationellt framsteg om avfall, inklusive plast. Eftersom detta är kända förhållanden kunde en annan förhandlingstaktik ha tagit plastfrågan en bit framåt.

Noter

1. Monclus L. m.fl., Mapping the chemical complexity of plastics, Nature, 643, 349 ff. 9 July 2025. Tillbaka

2. Landrigan, P. m.fl., The Lancet Countdown on health and plastics, Lancet online, 3 aug 2025. En stor forskarpanel. Tillbaka

3. Global Plastics Treaty, konferens 5-14 aug 2025, Genève. Tillbaka

4. Baselkonventionen, basel.int Tillbaka

5. Ordförandens förslag inför avslutningen av konferensen i Genève 5-14 aug 2025. Förslag till plastkonvention. Tillbaka