Lavoro in Corso BLOGG/italiensk stålkris

Italienskt stål

Krisen är skjuten på en osäker framtid. Facklig kamp ger resultat

Italienska stålarbetare strejkade 4-5 december. Tusentals har förlorat jobbet från fabriker som går på tomgång. Motvilligt tvingas Meloni-regeringen agera. Fabrikerna får fortsätta. Arbetarna jublar. Facken talar om seger.

Italien tillverkade 20 miljoner ton råstål 2024. Det är ca 15 % av EU:s och ca 1 % av världens produktion. Kina står för 54 % och EU för 7 %. Svenska stålet står för 2 promille. SSAB är 56:e stålbolaget i världen efter 30 kinesiska bolag. Kina och Sydkorea använder mest stål per invånare. Kina är stor exportör och bland andra Italien en stor importör (worldsteel).

Stålarbetarna strejkar. Strejkande marscherade genom Genova med fabrikens traktorer. 4 december 2025.

Italienska krisen omfattar både Europas tidigare största stålverk i Taranto och de mindre i Genova och i Novi Ligure, numera kallas de Ex Ilva efter en tidigare ägare. Senaste ägaren, ArcelorMittal, näst störst i världen och dominerat av indiskt kapital, har lämnat och den italienska staten har fått ta över. Regeringen sökte en ny privat ägare men planerade för nedläggning av stålverken Sen blev det att installera modernare teknik för att minska miljö- och klimatpåverkan i Taranto. Samtidigt ska 6 000 avskedas. Innan den fabriken kan komma upp i 4 miljoner ton brister leveransen av ingångsmaterialet till Genova-verket.

I Genova jäser missnöjet. Produktionen går på 20 % i väntan på ingångsmaterial; 2025 produceras 200 000 ton försinkat och 100 000 ton förtennat stålband. Lokala politiker är maktlösa. Regeringen gör bara en pliktskydig insats för Taranto, ännu mindre i Genova och Novi Ligure. Senaste beskedet är att förzinkningslinjen och tunnplåtsvalsningen ska sättas igång med 849 arbetare, 655 i Genova.

Strejkande stålarbetare och andra fabriksarbetare från FIOM, USB och Uilm marscherade i tusentals tvärs genom staden. Men de nådde inte fram till regeringens representation, Prefettura. Trots de stora traktorerna från fabriken. Polisen hade byggt kolossalt stabila avbalkningar i fyra riktningar och dessutom säkrat med stabila polisbussar. Hundratals poliser i full stridsmundering använde tårgas. Båda aktioner gjorde intryck på politikerna.

Polisens barrikader. Rädda för strejkande arbetare stängde polisen in Prefecttura i Genova, Ligurien, och sprutade tårgas. 4 december 2025.

De svenska verkens utsläpp av gaser som hotar klimatet var 5 av totalt 45 miljoner ton 2024. Branschen har håvat in stora statliga stöd för utveckling av processerna men ingen större minskning sker före 2030. Då ska kol och fossilgas bytas ut mot vätgas och el i direkt reduktion, DRI, för raffinering av järnmalm resp. elljusbåsugn, EAF, för stål. Detta har planerats sedan 10 år i Sverige.

Av ett ton stål blir det ca 1,4 ton klimatgaser i DRI-EAF-processen, ca 35 procent minskning jämfört med masugn och syrgasugn, fortsatt med fossilenergi. Men med vätgas och grön el är potentialen noll klimatgasutsläpp. 4,8 % av världsproduktionen, ur återvunnet järn, kommer från den metoden. (IEEFA) Processerna för att därefter forma stålet till produkter har förstås också klimatpåverkan.

Järn och stål ingår i EU:s handel med utsläppsrätter, ETS. Detta har efter 20 år inte lett till någon förbättring. Det har alla gratis utsläppsrätter hindrat. Branschen har inte känt någon press att utveckla och genomföra åtgärder. Under 2024 kostade en utsläppsrätt i genomsnitt 65 euro för ett ton koldioxid. Men stålbranschen har fått full täckning av gratis rätter.

SSAB:s tre fabriker med 4,3 miljoner ton klimatutsläpp köpte utsläppsrätter för 2,3 miljoner ton och sålde för 1,2 miljoner ton och fick gratis tilldelat 4,3 miljoner utsläppsrätter, dvs. täckning för hela utsläppet. Utgifterna var ca 750 miljoner kr och gratis utsläppsrätter motsvarar 3.200 miljoner kr.

Ett ton råstål uppges kosta minst 520 euro i Italien och 600 euro i Sverige. Utsläppsrätten är 10-13 % av stålpriset, men alltså en vinst 2024 i form av gratis rätter. Med krympande produktion 2024 har italienska stålindustrin fått fler gratis utsläppsrätter än den släppt ut och behöver använda själv. Ex Ilva fick 45 145 utsläppsrätter 2024, motsvarande ca 3,4 miljoner euro.

Utsläppshandeln har alltså varit en god affär för stålverken. ETS-reglerna stramar åt kraven. Efter 2030 kan dessa eventuellt ändå påverka industrin att genomföra klimatåtgärder.

Källor

1. Stålstatistik. worldsteel.

2. Pressmeddelande 5 december 2025. Italiens industridepartement.

3. Stålindustridata. IEEFA faktablad.

4. Utsläppsrätter, Sverige. Naturvårdsverket.

5. Utsläppsrätter, EU. EU kommissionens beslut 2021.