BLOGG

BLOGG

2026

Senaste

EU:s enda klimatreform under attack. Tandlös politik ändå för mycket för ovillig industrilobby och politiker

4 mar

Ännu en gång hotas EU:s klimatreform. Sen 2007 syftar utsläppshandeln ETS till mindre klimatpåverkan och effektivare industri. Till nu har energianvändningen minskats. Men kommer mer ske?

Snart införs den sedan länge kända stegvisa breddningen av denna EU:s kolprissättning. Det ska bli avgift på import och på fossilenergin till transporter samt färre gratis utsläppsrätter ska delas ut.

Politiska ledare i Italien, Tyskland och Frankrike och i Europaparlamentet vill pausa ETS och lindra kraven. Industrin i norra Europa vill däremot behålla ETS medan den samlade industrilobbyn ligger bakom 11 länders motstånd.

De försöker att hålla liv i och god ekonomi för tung metall- och cementindustri. Italiens industriminister, med lång bakgrund i diverse nyfascistiska konstellationer fram till regerande Fratelli d’Italia, kallar ETS en skatt på energiintensiv industri och delar industrilobbyns kritik mot höga energipriser i EU. Dessa kräver en genomgripande reform av ETS. De motsätter sig priset på energi och på koldioxid, vill fortsätta få gratis utsläppsrätter, utan villkor om energibesparing, och att export ur EU subventioneras, bland annat av cement.

Raset i Niscemi, Sicilien, januari 2026, orsakades delvis av klimatpåverkan (bild från italiensk nyhetsmedia)..

Ledarna i de 11 länderna och den sydeuropeiska industrin pressar EU-kommissionen att föreslå ett urvattnat ETS senare i år. 150 ledande italienska forskare varnade å andra sidan italienska regeringen för att överge ETS, som enligt dem är effektivt. Det pekar på det omfattande raset som förstört en stor del av staden Niscemi på Sicilien, delvis orsakat av klimatförändringarna. Forskarna kopplar samman ETS med nödvändig förnyelse och effektivisering av europeisk industri.

Under ETS, sedan 2005, minskade EU-industrins utsläpp av klimatgaser, som är drygt 20 % av totalen, med 51 % och inbringade totalt 260 miljarder euro, bara under 2024 38,8 miljarder euro, från auktionering av utsläppsrätter. Det uppger Kommissionen. Pengarna ska användas till utveckling av industrin, transporterna och energin. Italiens klimatutsläpp minskade med knappt 40 procent under dessa år och den handlande sektorns utsläpp minskade med ca 50 procent, alltså som i hela ETS-sektorn i EU inkl. EEA. I Italiens fall bidrog nedläggning resp. låg intensitet hos tung industr till minskningen.

Källor: Euronews 26 feb 2026, la Repubblica 25 och 27 feb 2026, EEA och EU-kommissionen.

Företagen tär på naturen. Förändrat samhälle krävs för att vända utvecklingen.

27 feb

Naturresurserna förbrukas genom företagens rovdrift för vinst. En diger rapport föreslår konkreta motåtgärder. Istället för att vara en belastning måste privata näringslivet hjälpa den biologiska mångfalden, menar forskarna. Möjligheterna finns.

Rapporten dokumenterar den privata företagsamhetens effekter. Kapitalismens historia har kantats av allt större användning av naturresurserna. Från 1820-2022 ökade globala ekonomin 110 gånger, samtidigt som naturen degraderades. Från 1992 ökades ekonomi 100 % men naturtillgångarna minskade med 40 %. En effekt är att möjligheterna för ytterligare exploatering blir mindre. Företagen påverkar naturen genom markanvändningen, direkt exploatering, klimatpåverkan, föroreningar och spridning av invasiva arter. Företagen drabbas själva i liten grad eller inte alls av att detta. Omvänt vinner de heller inte på att gagna den biologiska mångfalden. I lyckliga fall kan det ändå bli så som en bieffekt av en lönsam aktivitet, som till exempel avfallsminimering.

Försummade naturresurser. Paesaggio, Maria Elisabetta Novello, 2018, Casa Cavazzini, Musei Civici di Udine.

Vad behöver göras? Idén är att företag och finansiella institut ska väga samman lönsamhet och biologisk mångfald vid beslut. Forskarna noterar en rad samhällsåtgärder för att åstadkomma detta. Bland dessa finns:

• avskaffa stöd som innebär bevarat business as usual;

• anta tillräckliga styrmedel för att företagen ska agera;

• avbryt finansiella och statliga ekonomiska stöd till miljörelaterad ohållbar verksamhet, som kostade $ 2,4 biljoner av offentliga medel 2023;

• skapa en situation där framsteg kan göras med hjälp av: lagkrav, finansiering, teknik, värderingar, resurser och kompetens;

• hantera varje verksamhets biologiska avtryck.

Detta ska skapa en miljö där företagen:

• inordnar biologiska mångfaldrelaterade mål, policyer, ledarskap och personalens aktivitet i verksamheten;

• tar fasta på lokal traditionell kunskap samt forskar och utvecklar policyer för ökad anpassning;

• använder sektorspecifika metoder för analys, aktivitet och uppföljning.

Källa: IPBES, Summary for policymakers of the methodological assessment of the impact and dependence of business on biodiversity and nature’s contributions to people (business and biodiversity assessment) , 8 feb 2026.

Elnätföretaget fixar elen. Men skyndar långsamt

5 jan

Nätföretaget ska se till att elen kommer hem. Det går långsamt att laga ett avbrott. De med direktverkande eluppvärmning får frysa - ibland i veckor. Är sånt OK i moderna elhandeln?

Läs mer

Nätföretags ansvar