BLOGG

BLOGG

2026

Senaste

Rika får mest av oljesubventioner. Svenska energikonsumenter drabbas minst i Europa av oljekrisen efter USA:s anfall

14 maj

Välbärgade får energiprisstöd när finansspekulationen tar fart på oljemarknaden. I EU går 35 procent av kompensationen till de rikaste 20 procentens hushåll. 10 procent av kompensationen går till de fattigaste 20 procenten. 70 procent av stödet ges ut ospecifikt.

Energikrisen efter Israels USA-anfall på Iran har triggat en rad åtgärder av regeringar med syfte att lindra prisstegringar. Stöden är ungefär lika stora för energi till transporter som för elen. Det är Internationella Valutafonden IMF som publicerat bedömningar om effekten av stängt Hormuzsund och därmed stramare oljeflöde. Bara under mars-april 2026 har IMF räknat till 125 åtgärder av EU-länder. Vanligast är sänkt tull och moms, stöd till företag och rabatter. Allt detta kan kosta 2,5 procent av BNP.

På kort sikt slår först transportstöd igenom. Genomsnittseffekten för ett EU-hushållet är 375 euro dyrare under 2026 – ca. 0,7 procent av konsumtionsutrymmet på grund av oljeprishöjningar. I ett värsta scenario – med långvarig kris – kan det bli 1750 euro.

Att istället kompensera endast hushållen med lägst ekonomi och inte kompensera alla, skulle vara effektivare, både för de nationella ekonomierna - lägre negativ budgeteffekt - och samtidigt träffa de bäst behövande, argumenterar IMF. Bara stöd till de 20 procenten med lägst ekonomi skulle kosta 0,3 procent av BNP, betydligt mindre än 2,5 procent.

Energikostnadsökning. Euro per år 2026 för EU-ländernas hushåll.

För Sverige är fördyringen mycket mindre än för andra länder. Sverige berörs minst av alla jämförda EU-länder (se diagrammet). Fossilenergi till transporter, bostäder och industri orsakar 134 euro ökning 2026, enligt IMF:s bedömning, om nuvarande prisnivå (kring 100 dollar per fat) hålls. Värsta scenariot är om krisen blir långvarig, då blir det knappt 500 euro. Jämför med Italien: 450 respektive 2270 euro i de två fallen.

Sverige får alltså lägst effekt av högre oljepris än alla andra. 56-57 procent av oljeimporten 2025 kom från Norge. Medan pumppriset steg gick vanliga matpriser ner under mars-april 2026. Här är alltså skälen svagast att subventionera fossilenergi. Om det ändå skulle göras, skulle full kompensation kunna ske riktat till 20 procent med svagast ekonomi som skulle öka BNP marginellt med 0,1 promille, enligt IMF.

IMF kritiserar de generella (”untargeted”) sänkningarna av drivmedelspriser, som alltså träffar blint och inte de mest behövande. Utöver den vanliga marknadsfundamentalismen, föreslår de att stödja de mest utsatta och svårast drabbade genom att använda andra poster, som inom sociala välfärdssystemet. Ojämlikhet och energiberoende går hand i hand. Säkerhetsriskerna är uppenbara med olja, vilken blir tydligt med stopp i Hormuzsundet. Att fasa in mer förnybar energi är därför både en mer ekonomisk, säkrare och klimatvänligare väg att gå, än att via generellt lägre pris tvärt om driva upp fossilkonsumtionen.

LÄNK: IMF, till Eurogruppen

Israel och USA förlänger fossilåldern - och shejkernas dröm. Ett ständigt ohållbart oljeflöde

28 apr

Krigar för olja och miljarder dollar. Ekonomins desperata beroende låser fast oss i fossilsamhället. Stängda Hormuzsundet ändrar inte på det.

Oljepriset stadigt kring $100/fat i mars 2026 var ett steg upp från långa trenden kring $60/fat. De 100 största olje- och gasbolagen tjänade mer än $30 miljoner per timma under första månaden av Israel/USA-angreppet på Iran tack vare det högre priset. Alltså, $23 miljarder utan ansträngning till fossilbolagen bara under mars.

Ett som tjänade mycket var ExxonMobil – ett av de mest hårdnackade motståndarna till klimatåtgärder. Fortsätter priset vara $100/fat under resten av 2026 – ifall kriget fortsätter och det tar tid för oljeindustrin att återhämta sig – kommer övervinsterna bli $234 miljarder. Exxons del blir ca. $11 miljarder. Det framgår av Guardian (15 april) och Global Witness.

Rysslands oljebolag kammar hem $23,9 miljarder extra 2026 om oljepriset blir högt. Trots ukrainska attacker beräknas ryska oljeexporten kamma hem $840 miljoner per dag under mars, 50 % högre än i februari.

Oljepris april 2026. Enligt Brent från oljehandlarwebb 27 april 2026.

Dussintals västländers regeringar håller igång fossilanvändningen med skatterabatter, dvs. för över pengar från välfärden till fossilbaserade transportnäringen. Flera av dessa är stora importörer av olja och gas. Gemensamma EU-priset på energi styrs till stor del av gaspriset. Alltså, åker priset upp drabbas även länder utan gasimport.

Geopolitisk osäkerhet anses bestämma oljepriset några år framåt. Bedömare spekulerar om lägre pris på överskott på råolja under 2026. Trots att 20 % av oljan tidvis stoppas från att segla ut genom Hormuzsundet. Hindrade oljetransporter påverkar handeln med olja och pumppris, men effekten bromsas av buffertlagren.

Efter oljetransportstoppet i Hormuzsundet och upptrissat spekulationspris på råolja ropar industrin på ökad prospektering, till exempel i Nordsjön där Storbritannien planerar fler borrplatser. Internationella energibyråns, IEA:s, chef Fatih Birol säger i Guardian 24 april 2026 att det inte skulle vara ekonomiskt rationella satsningar, oavsett klimatfrågan. Hormuzkrisen kommer att ha stor effekt på energisystemet säger han, och han tror det leder till satsningar på förnybart och kärnkraft.

Enligt IEA börjar oljeerans tillbakagång i och med Hormuzkrisen. Det blir svårt att snabbt öppna fler oljekranar. Begränsad tillgång har lett till att tillverkningen av gödningsämnen, livsmedel, helium, plast och andra varor dragits ner. Men svaret från industrin i stormakterna är inte sol och vind. Nej, istället intensifieras oljejakten. USAs och Israels aggression styrs inte minst av oljeberoendet och för att blockera andras oljeberoende. Industrin tror inte på annat än fortsatt oljeexpansion.

Italiens unga säger NO och ökar poltiskt engagemang. Försvagas postfascismen nu?

25 mar

Italienska regeringen har systematiskt ökat repressionen av aktiva, invandrare och arbetarna. Och försämra det juridiska systemet. Folkomröstningen 22 mars blev en stor motgång. Har Giorgia Meloni nått gränsen nu?

Förslaget om ändrat rättsväsende fick ”NO” av 53,7 %, ”SI” fick 46,3 %. Skillnaden var ca 2 miljoner röster. Över 27 miljoner, 58,93 %, röstade. 75-93 % av de som stöder oppositionspartierna sade NEJ. De fyra regeringspartierna hade motsvarande övervikt för JA. 61,1 % sa NEJ bland de upp till 34 år. 50,7 % av 55 år och äldre sa JA.

NEJ, 14 miljoner avvisar Meloni, la Repubblica 24 mars 2026.

Analyser haglar i italiensk media. Centervänstern mobiliserade bäst. Ungefär lika många JA-röster som JA-partierna för i val. Men trots komplicerade frågor röstade fler unga. Det är förstås lättare att välja mellan två än mellan flera partiprogram. Unga genomskådar extremhögerns syfte att minska rättssystemets självständighet med större inflytande från politiken genom en ny högsta disiplinrätt vars medlemmar ska lottas.

”NO”-sägarna protesterar mot Italiens Trumpstöd, undfallenheten inför folkmördandet i Palestina och det ryska kriget. Förslaget avhjälper inte rättsrötan, de långa processerna eller rikas övertag inför lagen.

Efter nyligen antagna säkerhetsdekretet skulle Meloni fortsätta montera ner det borgerliga liberala demokratiska systemet. Dekretet begränsar mötes- och demonstrationsfriheten, strejkrätten osv. Vidare planeras att underordna en rätts förundersökning till regeringen. Därnäst stärkt presidentmakt och direktval av regeringschefen samt att ge största partiblocket en stor mandatbonus. Istället försvagade ”NO” Meloni och justitieminister Carlo Nordio. En statssekreterare avskedades. Men skälet till det var inte för att det verkliga syftet var att slå sönder den italienska rättsapparat som regeringen betecknar som "vänster".

EU:s enda klimatreform under attack. Tandlös politik ändå för mycket för ovillig industrilobby och politiker

4 mar

Ännu en gång hotas EU:s klimatreform. Sen 2007 syftar utsläppshandeln ETS till mindre klimatpåverkan och effektivare industri. Till nu har energianvändningen minskats. Men kommer mer ske?

Snart införs den sedan länge kända stegvisa breddningen av denna EU:s kolprissättning. Det ska bli avgift på import och på fossilenergin till transporter samt färre gratis utsläppsrätter ska delas ut.

Politiska ledare i Italien, Tyskland och Frankrike och i Europaparlamentet vill pausa ETS och lindra kraven. Industrin i norra Europa vill däremot behålla ETS medan den samlade industrilobbyn ligger bakom 11 länders motstånd.

De försöker att hålla liv i och god ekonomi för tung metall- och cementindustri. Italiens industriminister, med lång bakgrund i diverse nyfascistiska konstellationer fram till regerande Fratelli d’Italia, kallar ETS en skatt på energiintensiv industri och delar industrilobbyns kritik mot höga energipriser i EU. Dessa kräver en genomgripande reform av ETS. De motsätter sig priset på energi och på koldioxid, vill fortsätta få gratis utsläppsrätter, utan villkor om energibesparing, och att export ur EU subventioneras, bland annat av cement.

Raset i Niscemi, Sicilien, januari 2026, orsakades delvis av klimatpåverkan (bild från italiensk nyhetsmedia)..

Ledarna i de 11 länderna och den sydeuropeiska industrin pressar EU-kommissionen att föreslå ett urvattnat ETS senare i år. 150 ledande italienska forskare varnade å andra sidan italienska regeringen för att överge ETS, som enligt dem är effektivt. Det pekar på det omfattande raset som förstört en stor del av staden Niscemi på Sicilien, delvis orsakat av klimatförändringarna. Forskarna kopplar samman ETS med nödvändig förnyelse och effektivisering av europeisk industri.

Under ETS, sedan 2005, minskade EU-industrins utsläpp av klimatgaser, som är drygt 20 % av totalen, med 51 % och inbringade totalt 260 miljarder euro, bara under 2024 38,8 miljarder euro, från auktionering av utsläppsrätter. Det uppger Kommissionen. Pengarna ska användas till utveckling av industrin, transporterna och energin. Italiens klimatutsläpp minskade med knappt 40 procent under dessa år och den handlande sektorns utsläpp minskade med ca 50 procent, alltså som i hela ETS-sektorn i EU inkl. EEA. I Italiens fall bidrog nedläggning resp. låg intensitet hos tung industr till minskningen.

Källor: Euronews 26 feb 2026, la Repubblica 25 och 27 feb 2026, EEA och EU-kommissionen.

Företagen tär på naturen. Förändrat samhälle krävs för att vända utvecklingen.

27 feb

Naturresurserna förbrukas genom företagens rovdrift för vinst. En diger rapport föreslår konkreta motåtgärder. Istället för att vara en belastning måste privata näringslivet hjälpa den biologiska mångfalden, menar forskarna. Möjligheterna finns.

Rapporten dokumenterar den privata företagsamhetens effekter. Kapitalismens historia har kantats av allt större användning av naturresurserna. Från 1820-2022 ökade globala ekonomin 110 gånger, samtidigt som naturen degraderades. Från 1992 ökades ekonomi 100 % men naturtillgångarna minskade med 40 %. En effekt är att möjligheterna för ytterligare exploatering blir mindre. Företagen påverkar naturen genom markanvändningen, direkt exploatering, klimatpåverkan, föroreningar och spridning av invasiva arter. Företagen drabbas själva i liten grad eller inte alls av att detta. Omvänt vinner de heller inte på att gagna den biologiska mångfalden. I lyckliga fall kan det ändå bli så som en bieffekt av en lönsam aktivitet, som till exempel avfallsminimering.

Försummade naturresurser. Paesaggio, Maria Elisabetta Novello, 2018, Casa Cavazzini, Musei Civici di Udine.

Vad behöver göras? Idén är att företag och finansiella institut ska väga samman lönsamhet och biologisk mångfald vid beslut. Forskarna noterar en rad samhällsåtgärder för att åstadkomma detta. Bland dessa finns:

• avskaffa stöd som innebär bevarat business as usual;

• anta tillräckliga styrmedel för att företagen ska agera;

• avbryt finansiella och statliga ekonomiska stöd till miljörelaterad ohållbar verksamhet, som kostade $ 2,4 biljoner av offentliga medel 2023;

• skapa en situation där framsteg kan göras med hjälp av: lagkrav, finansiering, teknik, värderingar, resurser och kompetens;

• hantera varje verksamhets biologiska avtryck.

Detta ska skapa en miljö där företagen:

• inordnar biologiska mångfaldrelaterade mål, policyer, ledarskap och personalens aktivitet i verksamheten;

• tar fasta på lokal traditionell kunskap samt forskar och utvecklar policyer för ökad anpassning;

• använder sektorspecifika metoder för analys, aktivitet och uppföljning.

Källa: IPBES, Summary for policymakers of the methodological assessment of the impact and dependence of business on biodiversity and nature’s contributions to people (business and biodiversity assessment) , 8 feb 2026.

Elnätföretaget fixar elen. Men skyndar långsamt

5 jan

Nätföretaget ska se till att elen kommer hem. Det går långsamt att laga ett avbrott. De med direktverkande eluppvärmning får frysa - ibland i veckor. Är sånt OK i moderna elhandeln?

Läs mer

Nätföretags ansvar