STÄLL OM. Så här undviker KLIMATET kollapsen. Åtgärderna som gör skillnaden.

Klimatanpassningen är en integrerad del av miljöanpassningen och en hållbar utveckling för människor och samhälle

Anpassningen kan ske efter flera möjliga rutter, men en omställning krävs för att bibehålla drägliga förhållanden på jorden. Det kräver i sin tur att utvecklingen stakas ut och omställningen går åt rätt håll. För att undvika oreparerbara förändringar av klimatet måste omställningen ske inom en snäv tidsram. Varje bakslag i utvecklingen för med sig risker.

Detta räcker inte långt för klimatet

Nuvarande trend för miljöbelastningen pekar ohjälpligt åt fel håll. Klimatmålen 2030 och särskilt 2045 kommer inte hållas. Det bedöms i ett underlag till regeringen i mars 2021. Nettonollmålet för 2045 tolkas som minus 85 procent från 1990 års nivå, förutsatt att 15 procent åstadkoms på annat sätt. Detta mål bedöms nu vara långt från att nås; 2019 hade utsläppen minskat med 29 procent till 51 miljoner ton koldioxidexkvivalenter. Trenden pekar nu på 51-54 procent minskning 2045, alltså en bra bit från nettonollmålet. Drygt 30 miljoner ton koldioxid behöver bort. Målet för transportsektorn är minskninga med 70 procent till 2030, jämfört med 2010, men bedöms gå ner 46-51 procent med kända åtgärder. I huvudsak är detta en effekt av gradvisa ökningen av biobränsleinblandning i fossildrivmedlen. För att nå målet behöver utsläppen ner med ytterligare 4-5 miljoner ton koldioxid utöver den beräknade trenden.

Relativt nyinförda åtgärder beräknas inte få tillräcklig effekt. Det är bland annat utbyggnad av laddstationer, skärpta skattekrav på bränsleslukare, miljöbilsdefinitionen och främst ökad biobränsleanvändning. Motsatt effekt har pausering av BNP-indexering av drivmedelsskatten.

Detta framgår av en rapport från Naturvårdsverket

Minska metan - bättre för klimatet

Klimatutsläppen minskade preliminärt 7 procent under 2020 meddelade Naturvårdsverket 12 maj. Om metan minskade eller ökade i Sverige är inte klarlagt.

Metan står för en tredjedel av klimateffekten (redovisat som koldioxidekvivalenter). Metan är 84 gånger så klimatpåverkande som koldioxid. Mängden metan är några procent av ämnena som påverkar klimatet. Det bryts ner på ungefär 10 år, till skillnad mot koldioxid som finns kvar mycket längre. 10 år är tillräcklig tid för att metan liksom koldioxid ska vara ett globalt problem; det sprids och spelar inget roll var det släpps ut.

När det är bråttom att minska klimathotet, som nu och som framhålls i Parisavtalet, kan en så snabb minskning av metan vara av stort värde. Det går ju dessutom verkligt trögt att få ner koldioxidutsläppen. Metan kommer främst från dålig förbränning eller läckage av fossilt bränsle, ruttnande processer, som avfall och hos idisslande boskap, samt från naturlig förruttnelse. 2020 har dessa utsläpp ökat.

Analyser har visat att metanutsläppen kan halveras till 2030. Detta kan ske med befintlig teknik och billigt. Genom en sådan minskning skulle globala temperaturen gå upp med 0.3 grader mindre än annars 2045.

Åtgärderna är bland annat att ta om hand läckande metan, minska användningen av fossila bränslen och kontrollerad avfallshantering, och kontroll av kreaturhållning. Även minskad vedeldning har betydelse. Allt detta har bieffekten renare och hälsosammare luft. 60 procent av metanet släpps ut från olika verksamheter. Drygt 40 procent av metan kommer från djurhållning,läckage från fossil energi drygt 35 procent och avfall cirka 20 procent.

En rapport visar att läckaget av metan från fossilt bränsle kan minska med 60 procent relativt snabbt. Största och enklaste minskningen kan ske inom hanteringen av fossila bränslen, genom inkapsling och återföring av gaserna. Mer kontroll av deponier och rening av avlopp kan minskas med en tredjedel. Minskning av metan från främst gödsel i jordbruket bedöms lätt kunna ske med 25 procent.

Större effekt av detta blir det där systemen brister mer än i Sverige. Bensingasåterföring och avveckling av avfallsdeponier är etablerat senaste decennierna.

Det finns också en stor potential att minska metan genom minskat matsvinn och nötkött. Det har dock inte de aktuella rapporterna med. Det handlar om att kontrollera förruttnelsen.

(6 maj, rev 16 maj 2021)

Hur stor är sänkan - hur stor är klimathotet?

Forskare är osäkra om det väldigt osäkra förhållandet mellan klimatutsläppen och upptaget i naturen. Det påverkar hur mycket koldioxid som samlas i luften. I ett inlägg i DN-debatt och en tidskriftsartikel hävdas att våtmarker släpper ut hittills okända mängder koldioxid. Skogens och växtlighetens bindning av koldioxid är därför mindre än trott. Alltså är detta en förklaring till den ständiga ökningen av koldioxidhalten i atmosfären. Beräkningarna gör gällande att svenska inhemska utsläppet på drygt 50 miljoner ton per år koldioxidekvivalenter ska minskas till drygt 18 och inte som tidigare uppgetts, drygt 40 miljoner ton.

Till det kommer utsläpp från produktionen i andra länder av alla konsumtionsvaror som transporternas och används i Sverige, beräknat till 57 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2018. I en sammanställning anges utsläppen 2019 till 51+33+16=100 miljoner ton (fossil + biogen + svartlut). Biogen betyder utsläpp av ämnen som påverkar klimatet från naturen, svartlut förbränns vid papperstillverkning. (15 april 2021)

Klimathotet är ännu större

IPCC-experter har sammanställt kunskapen om effekter, anpassning och sårbarhet.

Läget enligt IPCC. Klimatpåverkan accelererar. Risken är uppenbar att temperaturökningen blir 1,5 grader på kort sikt och orsakar kombinerade risker för ekosystem och människor. IPCC-experterna trycker på större risk för sårbarhet än tidigare rapporterat. 3,3-3,6 miljarder människor är mycket sårbara, främst de som är fattigare och under ojämlika och koloniala förhållanden. Redan uppträder förändringar som inte kan återställas, både på ekosystemet och för människorna, genom extrema väderhändelser som påverkar överdödlighet och skador på vattnens ekosystem och träddöd. Havsförsurning och nivåökning samt ojämnare nederbörd har knutits klarare till mänsklig aktivitet. Negativa socioekonomiska effekter blir följden. Tillgången till vatten och föda försämras och människors hälsa påverkas. Kombinerade klimat- och andra miljöeffekter förstärker negativa påverkan på byggd miljö och infrastruktur. På längre sikt påverkas biologiska mångfalden och förändringen av ekosystemet samt de övriga nämnda aspekterna i relation till temperaturökningen.

Anpassning. Vissa har kommit långt med anpassningen till förändringarna. Det gäller både för land, hav (vanligast) och ekosystem. Men det brister i anpassning av livsmiljöerna. Kortsiktiga ensidiga åtgärder mot klimatpåverkan kan slå fel. Vallar mot havet kan orsaka inlåsningar och försämrade villkor för växtlighet och liv. De rätta förutsättningarna, inklusive kunskap och finansiering, behövs för genomförande och anpassning. Långsiktig planering integrerat mellan sektorer och discipliner kan undvika bakslag.

Resilens. Samlade, effektiva och kreativa resurser kan minska motsättningar mellan anpassning och genomförande av åtgärder. Resilens betraktas i rapporten som (behövlig) aktivitet som hör samman med anpassning för hållbar utveckling samt bevarande och underhåll. Möjligheter till resilens begränsas redan starkt när temperaturen går upp, och varierar mellan miljöer och utsatthetsgrad för ekosystem och människor. Bevarande och återställning av biologisk mångfald och ekosystem är centralt för resilens. Hittills har villkoren försämrats. Samagerande av myndigheter och privata intressen är ett sätt att minska risk och för rättvisa. Urbanisering kan bidra genom att integrera flera aspekter.

IPCC: Impact, Adaptation and Vulnerability, 27 feb 2022.

(2 mars 2022)

Fransk valfront-Green Deal

En valfront i franska presidentvalet 2022 hade ett ekologiskt inslag. Top-down angavs att president och regering skulle sätta till minsterier och en rad organ, samarbeten och utredningar. I sak skulle bland annat ske:

mer tåg, billigare biljetter och helt statligt; bildelning och stöd för elbilar; ut med kärnkraften; helt förnybar energi; förbättre bostäder; fler jobb och mer biologiskt jordbruk, tillsammans med sociala krav. NUPES